Argument mot anarki

Tron att staten är nödvändig för att säkerställa samhällelig ordning är ren vidskepelse, baserat på en psyko-epistemologisk process som inte i något väsentligt avseende skiljer sig åt från tron på troll och häxor…

Låt det stå klart redan från början att staten endast består av människor som agerar i samförstånd. Statens moral och värde kommer precis som alla andra mänskliga sammanslutningar, inte att vara större eller mindre än den moral och värde som de människor som utgör den har. Eftersom staten inte är någonting annat än människor är dess inneboende handlingsauktoritet inte på något sätt större eller annorlunda än isolerade individers handlingsauktoritet.

Om det är moraliskt för statens poliser att gripa misstänkta brottslingar, är det också moraliskt för ”privata poliser” att göra det. Om det är moraliskt för staten att försöka fängsla människor, då är det också moraliskt för icke-statliga företag att göra det. Regeringen har inga magiska krafter eller auktoritet som inte även innehas av privatpersoner. Låt den som hävdar att staten kan göra det som den enskilde inte kan, ta på sig bevisbördan och bevisa detta påstående.

Läs hela artikeln, av Jarret B. Wollstein.

Läs mer om anarko-kapitalism.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

18 kommentarer till ”Argument mot anarki

  • Hej guys, jag vill bara tipsa er om en väldigt bra artikel som skulle göra väldigt stor nytta översatt: http://mises.org/daily/4654

    Handlar om ett mystiskt ämne, aktiemarknaden! Jag tror att gemene man har oerhört svårt att förstå sig på detta komplexa fenomen och vad det fyller för funktion i ekonomin.

    Skulle själv översatt den om jag inte har extremt ont om tid för närvarande och dessutom är jag riktigt usel på att översätta saker.

    • Hej Fredrik!

      Tack för tipset! Artikeln har legat i översättningskön ett tag, men har inte blivit av att översätta den eftersom annat har kommit i vägen. Ska försöka se till att ta tag i den så snart som möjligt.

      Har du fler artikeltips är det bara att maila mig, eller någon annan av oss, så kollar vi upp det.

  • Där ser man!

    Jag har kollad runt lite här på sajten på senare tid och hittat en hel del intressanta grejer, men vissa grejer går inte att kommentera vare sig under artikeln eller på bloggen, t.ex: https://www.mises.se/2010/09/22/en-ekonomisk-lag-om-full-sysselsattning/

    Jag tänkte ställa en fråga om någon vill utveckla relationen mellan formel logik och praxeologi lite tydligare. Är praxeologi en form av formell logik, eller är det något annat där man kan applicera formell logik på? Förstår inte hur praxeologi har utvecklats från formell logik.

    Skulle någon vilja förklara sambandet lite tydligare eller hänvisa till ytterliggare läsning i ämnet?

  • Hej igen Fredrik!

    Är inte säker på att jag svarar på din fråga, men praxeologi är studiet av logiken bakom mänskliga handlingar. Det börjar med påståendet att människor agerar, vilket antas vara en ”uppenbar sanning” (i den meningen att den inte går att motbevisa eftersom motbeviset i sig implicit bekräftar det man försöker motbevisa), och antar då formen av ett axiom. Från detta axiom (att människor agerar) använder man logik för att härleda ytterligare saker.

    Vill du läsa mer hänvisar jag dig till ex. Human Action av Ludwig von Mises (särskilt de första 100 sidorna eller så).

    Hans-Hermann Hoppe har även skrivit om detta i en kort liten bok med titeln ”Economic science and the austrian method”, och det finns även delar av detta i hans artikel-samling ”The economics and ethics of private property”.

    Jag tror att alla dessa böcker finns tillgängliga som pdf, e-pub eller html, på mises.org. Se exempelvis denna artikel som är från ””Economic science and the austrian method”.

    Några utdrag från denna aritkel,

    ”Praxeology says that all economic propositions which claim to be true must be shown to be deducible by means of formal logic from the incontestably true material knowledge regarding the meaning of action.”

    Och…

    Propositions are analytic whenever the means of formal logic are sufficient in order to find out whether they are true or not; otherwise propositions are synthetic ones. And propositions are a posteriori whenever observations are necessary in order to establish their truth or at least confirm them. If observations are not necessary, then propositions are a priori.

    […]

    Synthetic a priori propositions are those whose truth-value can be definitely established, even though in order to do so the means of formal logic are not sufficient (while, of course, necessary) and observations are unnecessary.

    […] [H]ow is the truth of such propositions derived, if formal logic is not sufficient and observations are unnecessary? Kant’s answer is that the truth follows from self-evident material axioms.

    What makes these axioms self-evident? […] They are self-evident because one cannot deny their truth without self-contradiction; that is, in attempting to deny them one would actually, implicitly, admit their truth.

    Är som sagt inte säker på att jag svarade på din fråga, så om det är något du undrar över är det bara att fortsätta fråga.

    Angående att det inte går att kommentera vissa äldre artiklar har det att göra med att vi stänger av kommentarsfunktionen på inlägg (artiklar och blogg) efter ett tag, för att det blir för mycket ”spam” att hantera annars. För att hantera detta ttitar vi för närvarande på att implementera ett forum.

  • Jag ställde samma fråga och fick följande svar av Hoppe:

    ”Attempts to do this can be found in Mises’ Human Action and Rothbard’s Man, Economy and State. The following might be useful as well in this connection.
    http://www.bepress.com/jeeh/vol15/iss1/art2/

    H3 har dessutom själv skrivit följande filosofiska skrift som är mycket grundlig i ämnet. http://mises.org/esandtam.asp.

    Den finns också på iTunes U: http://deimos3.apple.com/WebObjects/Core.woa/Feed/mises.org.2946511784.02946511789

  • Jag har inte fattat det här med konkurrerande domstolar, poliser och militärer. Om en nattväktarstat har monopol på dessa institutioner och dessa är ålagda att upprätthålla ”liv, frihet, egendom och sökandet efter lyckan” (tillsammans med dess härledningar) vad är det som ankorna skall konkurrera med? Positiva rättigheter?

  • Poängen är väl att nattväktarstaten inte ska ha något monopol, eftersom det leder till att kvalitén sjunker och kostnaderna ökar. Dessuom har inte nattväktarstaten någon som helst möjlighet att avgöra hur mycket ”säkerhet” den ska producera, i vilket format och på vilket sätt.

    Kort sagt: centralt planerad säkerhet fungerar inte bättre än centralt planerad skotillverkning.

  • Tycker också att artikeln om:
    https://www.mises.se/2010/09/22/en-ekonomisk-lag-om-full-sysselsattning/
    är intressant. Men den bland det logiskt sanna så finns en hel del empiriskt sanna påståenden, som sannolikt och delvis är beroende av i längden ekologiskt ohållbara aktiviteter, inom den hittillsvarande samhälls- och marknadsstrukturen.

    Det som jag tänker på är hur vi sannolikt måste ställa om våra samhällen för att i längden klara energikriser, resurskriser, klimatkriser, sociala kriser och ekonomiska kriser. Sannolikt måste den fulla sysselsättningen då skapas i betydligt större omfattning inom rena tjänste-, hälso- och upplevelseverksamheter. Arbetskostnaderna för maten och boendet måste då bli avsevärt lägre i förhållande till arbetsinkomsterna, så att även medianinkomsttagare har tid, ork och pengar över för att efterfråga en myllrande mångfald av fysiskt aktiva upplevelsetjänster.

    Mänskliga behov som hittills nog inte i tillräcklig omfattning har tillgodosett mer än för ett relativt fåtal finns sannolikt:

    http://www.umu.se/digitalAssets/45/45342_humanekologi—maxneef_2010.pdf

    Men för närvarande så är de allra flesta inriktade på att fåfängt försöka öka arbetsinkomsterna, istället för att samverka med progressiva entreprenörer för att sänka utgifterna för mat, tak och andra basbehov, genom samverkan för ökad produktivitet.

  • En vanlig uppfattning om ekonomi är att det finns ett idealt jämviktsläge där allting är rätt anpassat och utan ”kriser”. En sådan bild har dock inte mycket med verkligheten att göra. Ett samhälle ställer ständigt om sig efter nya förutsättningar. Det kan gälla uppkomst av ny teknik, missväxt, epidemier, svårigheter att hitta specifika råvaror med mera. De ständiga förändringarna gör att det ligger i ekonomins natur att vara i ständig ”kris”, eller kanske snarare aldrig i kris, eftersom det ju är normaltillståndet.

    En ekonomi är en ständigt pågående process där entreprenörer hela tiden försöker tillfredsställa människors önskemål, utifrån dagens förutsättningar, drivna av skaparlust och möjligheterna att tjäna en slant för besväret. Om man låter dessa aktörer/problemlösare fritt experimentera och agera på ekonomins prissignaler kommer processen bli så kontinuerlig som möjligt.

    De riktigt stora sammanbrotten (som vi kallar ”kriser”) uppstår när centralbyråkrater försöker lösa samhällets problem, eller när de sätter priser och entreprenörer ur spel. Byråkrater kan omöjligt tyda utvecklingen på samma effektiva sätt som entreprenörer och i princip alla deras satsningar måste därför leda fel. Deras misslyckade projekt måste då skyddas av lagstiftning, licenser, tullar med mera, samtidigt som verkligheten fortsätter att utvecklas åt sitt eget håll. Till slut blir spänningarna så stora mellan den verkliga sinnevärlden och byråkraternas idévärld att det hela bryter samman.

    Så står vi där, med kärnkraftverk som inte fungerar, vindkraft som inte bär sig, etanolpumpar som rostar, en järnväg som inte rullar, en skola som inte undervisar, sjukvård som inte botar, pensionärer utan pension, jordbruk som inte odlar, arbetare som inte arbetar, en banksektor som aldrig blir vuxen etc.

    Den dag fixarna slutar fixa kommer det hela börja fungera igen.

  • Uno: Det är intressant att i takt med att vårt välstånd ökar så går många tillbaka till den form av ”lyx” som varit en mycket stor del av vår tillvaro fram tills jordbruksrevolutionen: fritid, lek och umgänge.

  • Robert:
    Jag tror inte att välståndet för median- och låginkomsttagare ökar nämnvärt, utan att det bildas målinriktade användarorganisationer som gör teknikupphandlingar och avropsavtal med utvalda OEM-, underleverantörs-, legoföretag m.fl. För att inkomsterna för de minst efterfrågade på arbetsmarknaden, skall kunna bli avsevärt högre än kostnaderna för mat, tak och övriga basutgifter (som ju krävs för att ha tid, ork och pengar över för att betala för en myllrande mångfald av kvalitetssäkrat attraktiva och välanpassade fritids-, lek- och umgängsmenyer), så måste arbets- och produktionskostnaderna för maten, boendet och annat nödvändigt bli mycket, mycket lägre i förhållande till just medianinkomsterna. Men detta betyder då att avsevärt färre arbetare behövs för att producera maten och bostäderna. De successivt friställda måste då succesivt bli anställda inom en lika snabbt spirande myllrande mångfald av olika upplevelseverksamheter, vars välmixade menyer snabbt anammas av en kräsen publik av dem med högre inkomster.

  • forts… dvs. att det räcker förstås inte så långt för att skapa och upprätthålla någorlunda full sysselsättning (i takt med automationens produktivitetsökningar inom bl.a. boendet) om det enbart är högavlönade som har råd med fritids-, lek-, och upplevelseumgänge om inte även medianinkomsttagarna så småningom har större ekonomiskt utrymme mellan inkomster och nödvändiga basutgifter.

  • Kostnaden för mat och bostäder har ändå minskat successivt sen industrialismens intåg på 1800-talet. Låginkomsttagare betalar idag en betydligt mindre andel av sin inkomst bara för att överleva. Att förneka detta är rätt verklighetsfrånvänt. Eller menar du just på senare (30?) år?

  • En stor orsak till att kostnaderna stiger är förstås den ständiga och allomfattande inflationen. Varje land devalverar sin valuta kontinuerligt. Inte så konstigt att saker och ting känns dyrare.

  • Många låginkomsttagare betalar nog nästan lika stor andel av sin inkomst för mat, boende (med el, tele, bredbandoch arbets-, barnhämt- och dagligvarukötid- och -resor som hela tiden efter att dessa flyttade in i miljonprogrammets nybyggda hyreslägenheter. Det är ju ett stort politiskt fiasko att det skall behövas barn- och bostadsbidrag för att singelboende med barn. I början på 1960-talet så kostade hyran för en central omodern etta i Gbg trettiofemtedelen av min och flickvännens disponibla inkomster! Dessa ungdomsalternativ finns inte numera!

  • ”…Inte så konstigt att saker och ting känns dyrare…
    Bygg- och anläggningsverksamheter är på grund av tunga och skrymmande materialtransporter, som ”skyddade verkstäder” inom varje regionalt område för sig. Dessutom är dessa verksamheter socialistpolitiskt, utilitaristiskt och korporativistiskt sysselsättningskramande skyddade sedan mer än ett halvsekel nyuppväckta skråväsenden.

    Citat: ”Efter andra världskriget har länder som Sverige[1] och Österrike, under långvariga socialdemokratiska maktinnehav, utvecklat korporativistiska drag med samförstånd mellan regering, fack och näringsliv (jfr. saltsjöbadsandan).”
    http://sv.wikipedia.org/wiki/Korporativism

  • Något som jag tror kanske skulle kunna fungera är nog nya innovativa och kreativa företagsformer! Det finns redan embryon till företag som säljer funktioner istället för kapitalvaror. Tänkbart och snarast angeläget är exempelvis företag som exempelvis säljer miljö- och kostnadsoptimala boendefunktioner på utvalda områden åt ekologiskt medvetna och ömsesidigt samverkande konsumenter. Ett område skall exempelvis bebyggas med 100 villor. De som kommer att bo i husen är exempelvis ömsesidigt samverkande medlemmar i en bostadsrättsförening för fristående villor längs en tillfartsled nära en storstad. Marken som husen finns på ägs av var och en, och medlemmarna äger gemensamt närliggande ”tillsammansodlingsområde” mm. Innan något börjar projekteras för att byggas så finns det avtal med funktionssäljföretaget. Avtalet innehåller bl.a. att funktionsföretaget efterstävar plusenergihus så att medlemmarna säljer el till nätet vid överskott, och utsläppsrätter ekologiska fotavtryck (när detta blir politiskt möjligt). I ömsesidig samverkan med var och en så byggs husen. Stommen till husen kan kanske delvis vara noga kontrollerat självbygge. Vars och ens i samförstånd utvalda funktionsutrustningar (för inomhusklimat, köksutrustning, badrumsutr., grovköksutr. med tvätt/tork mm., föreningsgemensamma svimmingpooler mm., bil-, cykel-, båtpool, högtryckstvätt, självgående gräsklippare osv…osv… ägs av funktionsföretaget. Alla funktionsavgifter mäts och registreras automatiskt och betalas tillsammans med amorteringar, räntor mm. via autogiro varje månad. Uteblir någon funktion under viss tid så går mätutrustn. och autogiro ”baklänges”. Hela tiden lämnar funktionsföretaget förslag på allt som ger lägre avgifter, mer säljbara utsläppsrätter, lägre fotavtryck osv… osv… Kretsloppskvalitetssäkrad funktionsförsäljning liknar i princip uthyrning och leasing, men var och en äger själv allt som är ”fast” och svårflyttbart. Vill föreningen byta funktionsföretag så byts eller övertas all övrig utrustning.
    Det intillliggande odlingsområdet med tillhörande växthus, frys- och kylrum, ev. storkök mm. ger förstås optimalt utnyttjat ytterligare försäljning av utsläppsrätter och fotavtryck…

    I förlängningen kan man tänka sig företag som säljer motsvarande funktioner till hundra- eller tusentals liknande områden. De bör då mer och mer kunna teknikupphandla direkt med utvalda helautomatiserade legoföretag och OEM-leveratörer med Cradle to Cradle- villkor. på så sätt kan de så småningom gå förbi alla mellanled. Är allt helautomatiserat så blir de ackumulerade arbetskostnaderna från ”jord till bord” och därmed priserna och funktionskostnaderna minimala.

    OBS! detta är bara ett relativt nypåkommet hugskott och allt är kanske inte så genomtänkt. Kom gärna med förbättringar, förändringar och allternativa förslag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *