Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Om Says lag – Del II

Underkonsumtion och allmän överproduktion som omöjliga förklaringar till recessioner

I denna andra del visar jag hur Say’s lag kan användas för att avfärda idéer om att konjunkturnedgångar, recessioner och depressioner beror på (i) en allmän överproduktion av varor och tjänster samt (ii) en brist på pengar (underkonsumtion) och att därför ekonomin måste ”stimuleras” med hjälp av tryckpressarna eller nya bankreserver från Riksbankens sida.

Say’s lag kan användas för att avfärda vanliga idéer om att konjunkturnedgångar, recessioner och depressioner beror på (i) en allmän överproduktion av varor och tjänster samt (ii) en brist på pengar (underkonsumtion) och att därför ekonomin måste ”stimuleras” med hjälp av tryckpressarna eller nya bankreserver från Riksbankens sida.

Läs hela artikeln, av Richard C. B. Johnsson.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

58 kommentarer till ”Om Says lag – Del II

  • Richard C. B. Johnsson:
    ”Men trots alla dessa påståenden är det så att våra behov för mer rikedom är obegränsade. Det är viktigt att inse att vi aldrig någonsin kommer att ha några generella problem med att folk inte vill ha mer saker och ting.”

    Detta är sant men det räcker inte. Det är ju helt uppenbart att människor som en reaktion på osäkerhet om framtiden kan sluta konsumera, inte för att de inte vill ha en TV eller en bil, utan därför att de vill föräkra sig mot ovisshet. Om man tror att ens jobb sitter löst så föredrar man att hamstra pengar framför att köpa en ny TV, man behöver inte gå längre än till sig själv för att förstå att detta är sant. Alltså, begäret efter nya prylar är intakt, men detta begär får tillfälligt stå tillbaka för ett prudentligt krisbeteende. Om väldigt många konsumenter agerar så här SIMULTANT så är det uppenbart att detta kommer att få genomslag på hela produktionskedjan, allt annat vore ju mycket märkligt. Denna process kan dessutom vara självförstärkande, ju mer människor hamstrar istället för att konsumera desto sämre går det för tillverkarna, desto fler blir av med jobben vilket spär på osäkerheten om framtiden vilket i sin tur spär på hamstringen. Detta förklarar varför alla industrier backar i en recession. Vad skall man investera i när allting backar? Människors prefereneser har ju skiftat från att konsumera till att hamstra i väntan på bättre tider, så det finns inget en enskild fabrikör kan göra för att tillfredställa denna preferens.

  • Vi gör ett tankeexperiment och följer din worst case scenario logik:

    Jag är fabrikör och har världens enda kvarvarande konsumtionsvara, låt oss säga ett äpple, och du är arbetslös och har ”hamstrat” alla pengar som finns, dvs sparat (hatar den nedsättande termen hamstring) skulle du fortfarande inte ge upp pengarna för att världen är så osäker? Jag skulle för övrigt äta upp äpplet om vi befann oss där medan du väntade på bättre tider 🙂

    Givetvis är detta en dystopi som är helt absurd och omöjlig på en fri marknad. Vi hade långt tidigare gjort affärer innan vi hamnar där.

    Du glömmer bort att tillgång och efterfrågan även gäller monetära medel, svårt att komma ihåg i dessa tider dock. Inget värde är konstant på marknaden existerande i ett vakuum, allt och alla är sammanlänkade på en marknad.

  • Du kan ändra ”sluta konsumera” i mitt inlägg till ”minska sin konsumtion”; som sagt, ett beteende man inte behöver gå längre än till sig själv för att observera. För övrigt ser jag ingen förklaring i din post. Bara för att kapital blir billigare för att alla sparar behöver det inte innebära att någon investerar detta i andra ändan. Om konsumenter simultant börjar spara för att avvärja osäkerhet så fortplantas detta bakåt genom produktionskedjan. Exakt vad skall TV-fabrikören göra med denna ökade tillgång på kapital? Hans problem är ju att han inte får sålt några TV-apparater, så vad skall han investera i? Grejen med en recession är att ALLA industrier backar, det är inte så att människor skiftar preferenser från TV-apparater till fotbad, om det var så så skulle vi se en boom i fotbadsindustrin. en recession innebär att ingen upplever en boom, alltså är det inte så att människor bara skiftat sin preferenser från en tillverkningsvara till en annan. Människor har skiftat sina preferneser från tillverkningsvaror till saker som inte produceras av någon fabrikör; saker de tror har ett bestående värde som de kan använda att köpa mat för ifall de blir arbetslösa. Här är för övrigt en brilljant historisk exposé från Brad Delong (http://delong.typepad.com/sdj/2010/06/is-macroeconomics-hard.html), som citerar en trevlig analys av John Stuart Mill:

    ”Although he who sells, really sells only to buy, he needs not buy at the same moment when he sells… there may be, at some given time, a very general inclination to sell with as little delay as possible, accompanied with an equally general inclination to defer all purchases as long as possible…. In order to render the argument for the impossibility of an excess of all commodities applicable… money must itself be considered as a commodity….

    Those who have… affirmed that there was an excess of all commodities, never pretended that money was one of these commodities…. What it amounted to was, that persons in general, at that particular time, from a general expectation of being called upon to meet sudden demands, liked better to possess money than any other commodity. Money, consequently, was in request, and all other commodities were in comparative disrepute….

    The result is, that all commodities fall in price, or become unsaleable…. [A]s there may be a temporary excess of any one article considered separately, so may there of commodities generally, not in consequence of over-production, but of a want of commercial confidence…”

  • Om vi hade en guldmyntfot så skulle en plötsligt uppkommande ökad benägenhet att hamstra fysiskt guld förvisso framkalla en temporär recession, men eftersom hamstringen av guld driver upp guldets köpkraft så blir givetvis effekten den att de guld och silverbrytande företagens upplåning och utgifter ökar, vilket medför att recessionen hävs. Kreditkontraktion under en fraktionell guldmyntfot får ju den effekten att guld blir dyrare i termer av andra varor.

    Det är mycket intressant och dessutom inte så litet roligt att man kan använda en text av Keynes för att argumentera för guldmyntfot. Låt mig citera denna text.

    ”If the Treasury were to fill old bottles with bank-notes, bury them at suitable depths in disused coal-mines which are then filled up to the surface with town rubbish, and leave it to private enterprise on well-tried principles of laissez-faire to dig the notes up again (the right to do so being obtained, of course, by tendering for leases of the note-bearing territory), there need be no more unemployment and, with the help of repercussions, the real income of the community, and its capital wealth, would probably become a good deal greater than it actually is.”

    Saken är ju faktiskt den att det under en guldmyntfot finns en hel massa lagligt betalningsmedel i berggrunden och att allt som krävs för att få fart på produktionen av lagligt betalningsmedel är en ordentlig kreditkontraktion och ett fall i den allmänna lönenivån. Dessutom är det inte meningslöst att gräva upp guld ur bergrunden, men det är knappast meningsfullt att gräva upp sedlar utan inneboende värde ur marken annat än möjligen därför att detta skulle kunna stabilisera konjunkturen.

    Det problem som världen led av under den stora depressionen var alltså att priserna inte föll till en nivå som hade gjort guldbrytning mycket lönsam. Hade priserna fallit dramatiskt så hade detta satt samma mekanism i rörelse som beskrivs i citatet från Keynes. Man hade börjat sätta sig i skuld och spendera de lånade medlen på guldbrytning på samma sätt som hade satt sig i skuld för att spendera de lånade medlen på spadar, arbetarlöner och liknande i Keynes exempel.

    Jag är övertygad om att den svaga prisdeflationen berodde på att alla var övertygade om att guldmyntfoten inte skulle ”överleva” depressionen, åtminstone inte med oförändrade guldpariteter. Detta föregreps genom en utebliven prisdeflation, vilka faktorer sammantagna fick den effekten att handel och produktion förlamades.

    Faktum är att världshistorien känner betydligt snabbare och skarpare prisdeflationer än den från 1929 och åren därefter.

  • lucas:

    För dig verkar sparande leda till mer problem än lösningar, verkligheten är den senare. Konsumtion är inte drivmedlet för välstånd; det är frukten av produktion, vilket ju inte kräver konsumtion först som du verkar tro. Sparande är just det som minskar framtida osäkerheter genom att förändra balansen mellan produktion och konsumtion över hela marknaden.

    När du ändrar på ”sluta konsumera” till ”minska konsumtionen” så händer ju en hel del med din kritik, därav min dystopiska vision där det togs till sin spets, jag reagerade på ditt ordval.

    Genom att säga tex: TV-fabrikören, så blir det precis samma ”problem” som när en politiker beklagar sig över hur det ska gå för stackars ”Ulla Svensson” som inte får något bidrag, varvsjobb, a-kassa osv. längre. Människor anpassar sig också, förändras efter verkligheten, dom är inte schackpjäser. Och blir man behandlad som en schackpjäs blir man heller mycket nyttigare än just än schackpjäs.

  • Flavian:

    ”Det är mycket intressant och dessutom inte så litet roligt att man kan använda en text av Keynes för att argumentera för guldmyntfot.”

    Det är vare sig intressant eller roligt, helt tråkigt logiskt att en statsälskare som Keynes också talar samma språk som personer som tror på en guldmyntfot. Ungefär lika upphetsande som när politiker från olika partier är överens om statens roll i fråga A, B eller C. Det är bara grader i helvetet.

  • Vad jag försökte visa är att den fria marknaden själv åstadkommer det Keynes ville åstadkomma genom ekonomisk politik.

    Om man har en fraktionell guldmyntfot och det uppstår en kreditkontraktion så får detta till följd att löner och priser rasar mätt i guld. Detta är samma sak som att priset på guld stiger.

    Om priset på guld stiger så blir det mera intressant att bryta guld. Det ökade intresset för att bryta guld stabiliserar konjunkturen på ett sätt som påminner om när man gräver upp flaskor fyllda av sedlar i Keynes exempel.

    Varför är detta varken intressant eller roligt?

  • Ja, men en fri marknad utan guldmyntfot, det är ju lika dumt som öl utan alkohol! Sådana dumheter trodde väl bara Milton Friedman på.

  • Jonas Ek:
    ”För dig verkar sparande leda till mer problem än lösningar, verkligheten är den senare. Konsumtion är inte drivmedlet för välstånd; det är frukten av produktion, vilket ju inte kräver konsumtion först som du verkar tro.”

    Produktion är grunden för välstånd välstånd. Du kommer inte få någon att säga emot. Hordeffekter på konsumtionssidan kan dock också skapa problem vilket är ganska uppenbart. Både produktion och konsumtion har betydelse.

    Jonas Ek:
    ”Genom att säga tex: TV-fabrikören, så blir det precis samma ”problem” som när en politiker beklagar sig över hur det ska gå för stackars ”Ulla Svensson” som inte får något bidrag, varvsjobb, a-kassa osv. längre.”

    Och? Alla konsumenter får samtidigt för sig att framtiden är mycket osäker och börjar därför hamstra i väntan på bättre tider; alla fabrikörer får då samma problem, de får ingenting sålt, vilket gör att de inte vill investera. Says lag har brutit samman och i detta dödläge kan ekonomin falla i en självförstärkande spiral neråt.

  • Lucas:

    Jag har visat att Says lag inte kan sättas ur spel annat än under en begränsad tidsperiod givet att penningsystemet är baserat på en ädelmetall. Kreditkontraktionen driver ju upp priset på myntmetallen och efterfrågan på myntmetall är i praktiken obegränsad oavsett konjunkturläge.

    Köper du det argumentet och om inte, varför?

  • Och Keynes säger att i stället för att gräva ett hål i marken för att leta betalningsmedel, något som strängt taget inte avancerar vår civilisation, så kan staten visa vägen genom att låta människor utföra arbete som faktiskt har denna potential (tex. lite dubbelspåriga snabbtågsbanor) och betala med nytryckta pengar eller med pengar man lånat billigt från räddhågsna konsumenter. Detta har ju all möjlighet att med ditt eget resonemang vara mer effektivt. För övrigt tror jag Keynes håller med om att Says lag håller i det långa loppet, men som du säkert vet, i det långa loppet är vi döda. Oavsett, om du menar att problemet är för lite pengar, varför är du inte monetarist ala Friedman?

  • ”Och? Alla konsumenter får samtidigt för sig att framtiden är mycket osäker och börjar därför hamstra i väntan på bättre tider; alla fabrikörer får då samma problem, de får ingenting sålt, vilket gör att de inte vill investera. Says lag har brutit samman och i detta dödläge kan ekonomin falla i en självförstärkande spiral neråt.”

    Dvs människor är schackpjäser inte tänkande varelser enligt dig.

  • ”Ja, men en fri marknad utan guldmyntfot, det är ju lika dumt som öl utan alkohol! Sådana dumheter trodde väl bara Milton Friedman på.”

    Jag är anarkist, därav mitt motstånd till vilket politiskt tvång det än handlar om.

  • Det finns många situationer där enskilda individer ställs inför val där de från sin personliga horisont agerar helt rationellt fast detta beteende aggregerat är självdestruktivt. Om man inte har kontroll över helheten så kan detta beteende vara det mest prudentliga. Jag har gett ett exempel på detta ovan, om man inte sparar sina pengar i ljuset av osäkerhet medan alla andra gör det, då förlorar man på att konsumera upp pengar man hade behövt när man blir arbetslös eftersom risken för arbetslöshet är proportionell mot hur mycket andra väljer att avstå konsumtion. Ett fångarnas dilemma med andra ord. Människor behöver inte vara schackpjäser för att åstadkomma sugoptimala utfall, det räcker med att de är rationella och okoordinerade och helt saknar kontroll över andras val; då kan det lätt uppstå väldigt ofördelaktiga situationer. Alltså, det finns inget mystiskt med att Says lag kan bryta ihop.

  • ”Människor behöver inte vara schackpjäser för att åstadkomma sugoptimala utfall, det räcker med att de är rationella och okoordinerade och helt saknar kontroll över andras val; då kan det lätt uppstå väldigt ofördelaktiga situationer.”

    Jag säger att dom inte är schackpjäser, du säger att du vill styra dom som schackpjäser för att dom kan göra ”suboptimala” val i ett fritt tillstånd.

  • Du anser att helheten är viktigare än dess beståndsdelar, vilket är förödande när man pratar om mänskligheten; som bara är just en mänsklighet om den består av människor, inte herdar och får. Samhällen som ser ut så är inte livskraftiga.

  • Vad är egentligen din poäng? Min poäng, från min första post, är att antagandet att människors kroniska begär efter prylar gör Says lag kroniskt sann sann är ett falskt påstående eftersom människors begär efter säkerhet i vissa situationer kan dominera det förra och leda till en ”general glut” vilket innebär att Says lag bryter ihop. Detta är en redogörelse för en mekanik som är oberoende av olika normativa synpunkter. Likaledes är det ett deskriptivt påsående att människor okoordinerat kan producera väldigt dåliga utfall genom att från sin egen horisont göra rationella val. Vad schackpjäser har med detta att göra undgår mig.

  • Dina logiska resonemang kommer till felaktiga slutsatser pga av skillnaderna i synsätt på människor som jag påvisat mellan oss.

  • Det är fortfarande oklart vad din poäng är. Menar du att Says lag alltid är sann av skäl som nämns i ursprungsartikeln?

  • Ja precis, utifrån mitt och många andras synsätt gällande fria marknader och statens roll att leva av dessa genom kontroll.

  • OK, jag godkänner ditt argument att vi inte vet vilket monetärt system som skulle vara det dominerande under anarki, men ingen tvekan råder om att guld är pengar inte på grund av att lagen ger guld ställning som lagligt betalningsmedel utan helt enkelt därför att guld objektivt sett är pengar.

    Guldmynt är lika lätta att växla till svenska kronor som amerikanska dollar i verkligheten i Sverige idag, trots att guld inte är lagligt betalningsmedel i dagens Sverige.

    Därför är det helt uppenbart att guld skulle fungera som pengar också i en anarki. Om sedan guldet skull tränga ut alla andra alternativ är en öppen fråga, men jag tror att guldet på sikt kommer att tränga ut alla valutor till och med de som är lagligt betalningsmedel i stater som Sverige.

  • Jag behöver inte veta vilket ”monetärt system som ska råda”. Guld (och allt annat) föddes som monetärt medel på en helt fri, anarkistisk marknad.

  • Rättelse:

    Därför är det helt uppenbart att guld skulle fungera som pengar också i en anarki. Om sedan guldet skulle tränga ut alla andra alternativ är en öppen fråga, men jag tror att guldet på sikt kommer att tränga ut alla valutor, till och med DEM som är lagligt betalningsmedel i stater som Sverige.

  • Jupp, trevligt att va överens, tänk bara på att guld kan aldrig ”objektivt” va pengar, det är även det en bedömningsfråga som marknaden gör.

  • Lucas:

    Jag håller inte med om att det är meningslöst att bryta guld. Guld har många icke-monetära användningsområden och även om nybrutet guld under guldmyntfotens glansdagar alltid deponerades i banker så togs detta guld förr eller senare ut ur banksystemet. Alltså fick allt guld till sist en ”icke-monetär slutkonsument”.

    Och ingen kan väl rimligen förneka att guld är en konsumtionsvara.

    Visst kan man sätta igång en högkonjunktur genom att finansiera snabbtågsbyggen med sedelpressarna, men ett stort problem är att alla rena fiatvalutor lider av en brist på förtroende som guldet alldrig har blivit föremål för. Detta förtroende håller ned räntan och stimulerar således investeringar.

    Om jag har förstått finanskrisen så är ett stort problem att just ingen vill låna ut pengar och en anledning till att man ogärna lånar ut pengar är troligen inflationsskräcken.

    Inflationsskräcken skulle vara mycket liten under en guldmyntfot. Den enda skräck som vore befogad vore risken för att FRB-banker skulle gå omkull, men de som fruktar detta kunde istället hamstra guld i bankfack. Och jag medger att en snabb ökning av allmänhetens benägenhet att hamstra guld skulle medföra en tidsbegränsad recession. Kalla mig keynesian, monetarist eller vad som helst.

    Frågan är emellertid om det någonsin har funnits eller någonsin kommer att finnas ett ekonomiskt system helt utan kriser och konjunktursvängningar. Jag tror inte det.

  • Jag anser att guld objektivt sett är pengar, men detta är en mera filosofisk ståndpunkt och vi kan vara överens om att det faktum att det är lika lätt att sälja guld som amerikanska dollar visar att antingen guld rent objektivt har vissa monetära egenskaper eller att folkflertalet på mera subjektiva grunder inbillar sig detta.

    Jag skulle säga att människors subjektiva preferens bevisar ett objektivt sett existerande förhållande, nämligen att guld ÄR pengar.

  • Nej precis, och om livet var perfekt och oändligt skulle det vara en förbannelse.

    Vi behöver din hjärna här sen som radikal frihetsförespråkare Flavian, endast då kan man nå fram till människor om frihetens fördelar kontra staten med sin kontroll.

    Om man ens tvekar en sekund så kommer alltid slutskedet bli det värsta tänkbara; varje gång. Det enda vettiga Palme har sagt som jag kommer ihåg är ”Dom små stegens tyranni”; det är en talade titel jag skulle sätta på en bok som en kritik mot alla tänkbara system och organisationer som vill begränsa andras frihet.

  • Som sagt hårklyverier, är bara farligt om man pratar med en oinsatt person om guld och hävdar objektivt att det är pengar utan att tala om varför det har egenskaperna man söker i pengar som folk generellt har gällande definitionen pengar. Hjärntvätten har varit så omfattande.

  • Det är ingenting som objektivt är eller inte är pengar.

    Pengar är bara en term för en nyttighet som har blivit ett allmänt accepterat betalningsmedel.

    Det kan vara vad som helst, men det finns ingen specifik nyttighet som automatiskt och alltid är pengar.

    Inte ens guld.

    Igen skulle du Flavian vara betjänt av att läsa Rothbards böcker.

  • Det är teoretiskt möjligt att guld kommer att bli radikalt mindre värt på grund av en innovation som medför att man med lika stor lätthet kommer att kunna framställa guld som stål. Detta har dock ännu inte hänt och kommer troligen aldrig att hända.

    Och visst är också platina pengar. Vodka lämpar sig bättre som pengar än mjölk, eftersom vodka har större hållbarhet. Olja är bättre lämpat att fungera som pengar än ägg.

    Summan är dock att det finns ett antal kriterier som måste eller åtminstone bör vara uppfyllda för att något skall kunna fungera som pengar och att guld i viss konkurrens med silver bäst svarar mot dessa kriterier. Jag vågar påstå att föregående påstående är objektivt sett riktigt.

    Jag har själv gjort följande sammanfattning av vilka krav som måste vara uppfyllda för att något skall kunna fungera som pengar. Observera att detta är ett utkast. Håll till godo.

    1. It must satisfy at least one human want outside the monetary sphere.
    2. Its quantity must be limited and not easily increased.
    3. It ought to be as durable and easy to store as possible.
    4. It ought to be easy to transport.
    5. Its value in exchange in relation to bulkiness ought to be high rather than low, though not always extremely high.
    6. It ought to be divisible and its value in relation to volume not significantly reduced by division.
    7. It ought to be easy to distinguish from less precious commodities.

  • Därför att jag hade utarbetat texten på engelska och inte hade lust eller tid att översätta den till svenska. Jag påstår dock inte att min aktiva engelska är särskilt bra, men en engelsk väninna brukar rätta mina engelska alster. Jag tror att hon har rättat texten.

  • Jag hade en idé om att skriva en bok på engelska om jag inte minns fel. Boken skall bli till, men jag kommer att skriva den på svenska för att sedan låta någon annan översätta den till engelska.

    Boken skall framför allt handla om den klassiska guldmyntfoten, som definitivt var ett FRB-system.

    FRB+GOLD=LOVE

  • Flavian

    Det är nog inte din egen sammanställning det där och orsaken till att den är på engelska är för att den du plagierat den av skrev på engelska.

    Fortfarande finns det ingen given nyttighet som automatiskt är pengar. Pengar är bara ett begrepp.

    Lycka till att skriva en bok om guldmyntfot och FRB när du varken vet vad pengar är eller hur banker fungerar.

  • Förresten: Efter att ha läst kriterierna en gång till så har jag kommit på att det borde ha lagts till att pengar i den som avses måste vara tangibla fysiska föremål, eftersom det annars blir omöjligt att förvara pengarna. Man kan alltså inte tänka sig att mobiltelefonminuter används som pengar av det enkla skälet att det endas är ett löfte om mobiltelefonminuter som överhuvudtaget kan förvaras.

    De som tror att mobiltelefonminuter kommer att bli framtidens valuta har alltså troligen fel. Dessutom kanske man borde ha med något om att efterfrågan på pengar måste vara praktiskt taget oändlig, vilket ju definitivt inte gäller mobiltelefonummer. Jag vill dock minnas att jag strök det kravet, eftersom inte ens efterfrågan på fysiskt guld eller någonting annat heller för den delen är helt oändlig.

  • Yes vi har förstått att du inte kan uttrycka dig korrekt från första början utan upptäcker ständigt nytt i våra diskussioner, kanske borde det va en ledtråd till dig 🙂

  • Sammanställningen är min egen om än att jag har läst ett flertal sammanställningar som avser vilka kriterier något måste uppfylla för att kunna fungera som pengar. Dessa har givetvis inspirerat mig.

    Luft kan knappast fungera som pengar eftersom luft i normalfallet inte betingar något marknadsvärde. Mjölk är heller ingen bra kandidat till att fungera som pengar och diamanter blir värdelösa om man klyver dem.

    Man kan visserligen inte uteluta att fordringar används som betalningsmedel och detta är egentligen hela summan av FRB, men jag menar då att fordringar inte är reda pengar eller money proper som det heter på engelska. Det är i det sammanhanget bättre att tala om betalningsmedel eller penningsubstitut.

  • Från wikipedia:

    ”Objektivitet betecknar ett sakligt och opartiskt förhållningssätt inför något och har sin motsats i subjektivitet.”

    Visa hur en guldmyntfot är förenligt med att kalla guld, pengar objektivt. Det är det din bok skulle falla på om du någonsin gör dig det onödiga besväret som många innan dig har gjort.

  • Guld är pengar på grund av att det uppfyller vissa kriterier. Dock hade guld inte varit pengar om ingen hade tillskrivit guld något subjektivt ICKE-monetärt värde. Så långt håller jag med.

    Den monetära nyttan av guld är dock en logisk följd av att guld bättre än få andra ting uppfyller de krav som måste vara uppfyllda för att något skall kunna fungera som pengar. Det senare kan anses vara något i klass med en naturlag.

  • Flavian

    Du har fortfarande fel. Guld är inte pengar för att det uppfyller vissa kriterier, guld är pengar för att det är allmänt accepterat som betalningsmedel. Det finns en massa saker som fungerar eller har fungerat som pengar, beroende på omständigheterna.

    Orsaken till att något blir valt till pengar är att det uppfyller kriterierna, men bara för att något gör det betyder det inte att det kommer att användas som pengar.

    Litet konstigt att du missade den här mycket grundläggande detaljen i alla de framställningar du påstår dig ha läst. Hade du läst Mises, Rothbard, Salerno, de Soto, Hülsmann m.fl. skulle du dock ha känt till detta.

  • Om inte guld uppfyllde visa kriterier så skulle det in te vara allmänt accepterat betalningsmedel.

    För övrigt har jag konstaterat att du är åsna och att jag är full. Efttersom jag är full så har jag insett att det finns viktigare saker att göra än att försöka övertyga en åsna om att han har fel.

    Du kan ta en valfri bok skriven av överåsnan Rothbard och köra upp den i röven.

  • Nu när Flavian skämt ut sig ordentligt, och det var ju bara en tidsfråga, föreslår jag, att vi som tänkande individer helst undviker att engagera honom med svar eller kommentarer utan bara kopierar in standard svaret:

    Flavian blir inte engagerad eller besvarad längre pga hans otrevliga bloggskick och oförmåga att hålla en hög intellektuell standard på sina argument.
    Bevis finns på tråden efter artikeln ”Om Says Lag II” 21 december 2010 kl 22:38.

  • Flavian

    Kan inte se att nivån på din ”argumentation” påverkas nämnvärt av din nykterhet eller brist på nykterhet. Inget av dina tidigare inlägg kan egentligen sägas vara på högre intellektuell nivå in ditt åsneinlägg.

  • ucas skriver:
    21 december 2010 kl 12:44

    ”… Min poäng… Says lag … är ett falskt påstående eftersom människors begär efter säkerhet i vissa situationer kan dominera det förra och leda till en ”general glut” vilket innebär att Says lag bryter ihop…”

    De mänskliga behoven beskrivs av den chilenske ekonomen Manfred Max-Neef här:

    http://www.umu.se/digitalAssets/45/45342_humanekologi—maxneef_2010.pdf

    På en annan webbplats beskrivs de som:
    * begränsade och klassificerbara
    * desamma i alla kulturer och i alla historiska perioder
    * inte utbytbara mot varandra
    * möjliga att tillfredställa i högre grad än idag

    Behoven är alltså inte utbytbara mot varandra. Behoven av säkerhet kan därför efter en relativt kort tid, rimligtvis knappast ersätta alla de övriga behoven även om de grundläggande fysiska behoven är relativt väl tillgodosedda.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *