Biljettspekulanter är dolda hjältar

Dussintals personer stryker omkring bland fansen utanför arenan och håller upp små kartongbitar där det står “Jag behöver biljetter”. Konstigt nog är dessa personer inte alls ute efter att köpa något utan håller istället upp ett flertal biljetter över huvudet som reklam för sin verksamhet. Detta är de ädla biljettspekulanterna.

De får ofta utstå spott och spe från arrangörer, myndigheter och till och med fans, men vad är det egentligen som gör att de förtjänar denna förföljelse? Är de verkligen giriga, skrupelfria parasiter som blåser fansen på pengar och förstör för arrangörerna?

I Sverige finns ingen lagstiftning mot att sälja biljetter i andra hand till ett högre pris, men myndigheterna brukar ändå på olika sätt försöka motarbeta de spekulanter som ger sig in i branschen. Detta är i sig väldigt olyckligt för de personer som besöker dessa evenemang, då biljettspekulanterna i själva verket förser allmänheten med en väldigt värdefull tjänst. Många av de problem som associeras med denna typ av biljettförsäljning orsakas i själva verket av statens indirekta förbud mot denna verksamhet.

Det spekulanterna gör är att tillhandahålla en rad olika tjänster och samhällsnyttor åt en förvånansvärt stor och brokig skara individer, företag och organisationer, och de förtjänar beröm snarare än förakt och förföljelse.

En av de främsta förmånstagarna från spekulanternas verksamhet är evenemangsarrangörerna, vilket kan låta konstigt med tanke på att dessa brukar göra allt de kan för att avskräcka fansen från att köpa biljetter på svarta marknaden. Spekulanterna bidrar dock till att öka förhandsförsäljningen av biljetter, eftersom att de är beredda att köpa biljetterna i förväg i hopp om att kunna sälja dem vid ett senare tillfälle.

I kontrast till detta finns det alltid en mängd människor som drar sig från att köpa biljetter i förväg då de är osäkra på om de faktiskt kommer att kunna ta ledigt för att gå på evenemanget när det väl äger rum. Denna osäkerhet gör att folk avstår från att köpa biljetter tills dess att de med säkerhet vet att de kommer att kunna närvara. Spekulanterna gör det därmed möjligt för arrangörerna att tjäna mera pengar i förväg på biljettförsäljningen än vad de annars hade gjort.

Spekulanterna suger med andra ord upp en stor del av den tidsrelaterade risk som uppstår vid dessa typer av evenemang i form av att många fans inte på förhand vet huruvida de faktiskt kommer att kunna närvara eller ej. Andra riskfaktorer absorberas också av spekulanterna, exempelvis att en föreställning eller match kan bli inställd pga. väder eller sjukdom. Om ett idrottslag förlorar många matcher i rad brukar även biljettförsäljningen till deras matcher sjunka, vilket gör att spekulanterna riskerar att förlora stora mängder pengar. Om laget har gjort bra ifrån sig den senaste tiden kommer dessa biljettförsäljare istället att tjäna en hacka.

Dessa vinsttillfällen är till stor nytta för fansen, eftersom de garanterar att biljetter kommer att finnas tillgängliga ifall laget skulle göra ovanligt bra ifrån sig. Det är också bra för laget i sig som kan tjäna en betydelsefull summa pengar på biljettförsäljningen även under de säsonger då deras spel går dåligt och publiken sviker. Ju mer myndigheterna klankar ned på biljettspekulanterna desto mindre blir de positiva effekterna av deras verksamhet.

Folk som äger säsongsbiljetter har också nytta av spekulanterna på så vis att de alltid kan sälja biljetterna och få igen en del av sina pengar ifall de inte skulle ha möjlighet att utnyttja dem. Spekulanterna tillhandahåller med andra ord en sorts försäkring mot oväntade händelser.

Möjligheten att sälja sina biljetter efter att man väl har köpt dem gör också att fler fans blir villiga att skaffa säsongsbiljetter, vilket naturligtvis gynnar laget i fråga som får in mer pengar än om de bara sålde lösbiljetter. Det är också svårt att se hur ett förbud mot denna verksamhet gynnar någon av dessa två parter.

Bekvämlighet är ytterligare en sak som spekulanterna förser evenemangsbesökarna med, då det är bra mycket enklare att bara dyka upp och köpa biljetter på plats än att behöva planera flera månader i förväg. Detta är en stor fördel för de som inte är flexibla nog att binda upp sig för något som ligger så pass långt fram i tiden.

Även lokala företag tjänar på spekulanternas verksamhet. Folk som reser till ett evenemang i en annan stad i hopp om att köpa biljetter på plats brukar ofta handla mat och dylikt i lokala affärer och restauranger under sin vistelse, även när de inte lyckas få tag på några biljetter. Dessa företag tjänar därmed mera pengar än vad de hade gjort ifall denna typ av biljettförsäljning inte tilläts existera.

Spekulanterna är bevisligen till stor hjälp för resten av samhället, men när myndigheterna förbjuder eller försvårar deras verksamhet går många av dessa fördelar förlorade. Som alltid när en viss vara eller tjänst förbjuds ökar risken för att aktörerna skall åka fast, vilket gör att de tvingas kompensera för detta genom att ta ut ett högre pris på sina varor, trots att deras verksamhet i själva verket utgör en samhällsnytta. Den högre risken gör också att folk blir avskräckta från att ge sig in på denna marknad, vilket gör att konkurrensen mellan de olika spekulanterna minskar. Det finns många personer som skulle vilja ta del av vinsterna från andrahandsförsäljningen men inte vågar av rädsla för att åka fast. De som faktiskt ger sig in i branschen kan därmed ta ut betydligt högre vinster när de knappt riskerar någon konkurrens.

Att spekulanternas biljettförsäljning sker i skymundan gör också att det blir krångligare för kunderna att hitta dessa försäljare, eller ens veta var de skall leta. Det finns inget tydligt och pålitligt ställe i form av en butik eller ett marknadsstånd dit köparna kan vända sig, och det finns heller ingen möjlighet att göra reklam för försäljningen. Köparna blir istället tvungna att söka igenom hela området för att hitta en säljare, och det är därför som många biljettförsäljare håller upp skyltar där det står att de vill köpa biljetter för att indikera att de i själva verket vill sälja dem. De tvingas därmed marknadsföra raka motsatsen till vad de faktiskt är ute efter, och köparna måste vara medvetna om vad detta kodspråk betyder för att inte gå miste om möjligheten att få tag på biljetter.

Spekulanterna är dolda hjältar som tar stora ekonomiska och juridiska risker i syfte att tillhandahålla en värdefull tjänst och tjäna pengar på köpet. De negativa inslag som många associerar med denna typ av försäljning är i själva verket ett resultat av att myndigheterna förbjuder eller inskränker verksamheten; priserna blir högre, utbudet minskar, och konkurrensen hämmas. Om försäljningen hade varit fullt laglig skulle köparna dessutom ha juridiskt skydd gentemot oärliga försäljare som sålde falska biljetter.

Spekulanterna är modiga som trotsar lagen och därigenom oavsiktligt förser oss andra med en stor samhällsnytta. De är i själva verket marknadsekonomiska förkämpar som bevisar att människor inte måste ”skyddas” från att ingå frivillig handel med varandra. De är minst lika ansvariga för arrangörernas framgångar som korvkioskerna, väktarna eller städarna och borde också få åtnjuta samma juridiska rättigheter som alla andra.

Originalartikeln har översatts till svenska av Mises.se

Kommentera på bloggen.