Varför guld?

De senaste åren har vi sett ett tilltagande intresse för guld. Hur kommer det sig? Vad finns det för bra förklaringar till det? Är inte guld en ”barbarisk relik”, som Keynes uttryckte det?

En av de vanligaste förklaringarna till det tilltagande intresset för guld är att det fungerar som en hedge mot volatilitet. Med ytterligare ett tillgångsslag i portföljen och om det tillgångsslaget är okorrelerat med andra tillgångsslag så kan man förvänta sig en lägre volatilitet i portföljen. Därmed kommer guldet att ha en stabiliserande inverkan.

En annan vanlig förklaring till det tilltagande intresset för guld är att guldet kan ses som en säker hamn för de som är rädda för alltför hög inflation. Riksbankens mål om 2 % inflation är trots allt en historiskt sett mycket hög siffra och blir det än värre ser det verkligen inte bra ut. Guldet med sin monetära historik ses ofta som en garant för stabilitet.

En tredje anledning till det tilltagande intresset är att priset på guld har stigit kraftigt räknat i de flesta av världens valutor. Med en börs som över lag stått still de senaste tio åren blir det naturligt att leta alternativ. Även om guldpriset har stigit mycket uppvisar det fortfarande inga av de bubbeltendenser som vi kan se på grafer från verkliga bubblor. Guldpriset ligger dessutom fortfarande en bra bit under det inflationsjusterade värdet från den senaste stora boomen under 1970- och tidigt 1980-tal.

Läs hela artikeln, av Richard C.B. Johnsson

Besök Richards hemsida, www.richardcbjohnsson.net. Läs en intervju med honom här. Se Richards artikelarkiv.
Ladda ner artikeln som pdf, skriv ut och sprid till dina vänner!

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

16 kommentarer till ”Varför guld?

  • Den absolut viktigaste anledning till varför man bör äga guld idag är att guld priset har hållts nere av central banker.

    “Central banks stand ready to lease gold in increasing quantities should the price rise.” Alan Greenspan.

    Central banker har skapat en artificiell tillgång på guld, som hållt nere guld priset likt en badboll under ytan, när central bankerna inte längre har guld att sälja kommer priset justeras.

    ”We looked into the abyss if the gold price rose further. A further rise would have taken down one or several trading houses, which might have taken down all the rest in their wake. Therefore at any price, at any cost, the central banks had to quell the gold price, manage it. It was very difficult to get the gold price under control but we have now succeeded. The US Fed was very active in getting the gold price down. So was the U.K.”
    Sir Eddie George, Bank of England, September 1999

    Sen att det handlas 100 gånger mer pappers guld än fysiskt guld på LBMA gör inte saken bättre. Fractional reserve gold, det kan bara sluta illa.

  • Goldets och silvrets pris på världmarknaden är beroende mest på ”papper”. De flesta som engagera sig i marknaden är hitill inte interesserade i leverans af fysiskt metall.

    Det betyder att det finns många som är invsterade i ädla metaller som äger egentligen metall som inte finns överhuvudtaget – eller åtminstone inte än.

    Så länge det finns folk som nöjer sig med tron – kan priset hölls låg. Men om det skulle sluta – ska inom gold och silvermarknaden finnas världens störrste short-squeeze någonsin.

  • ”[1] En denarius var 4,5 gram guld vid den tidpunkten, och eftersom ett troy ounce motsvarar 31,1 gram och om guldet kostar USD 1250 per troy ounce får vi dessa siffror. Jag hittade samtliga siffror på Internet.”

    Denarii var silvermynt. Jag tror att du rör ihop dem med aurei som var ett guldmynt. Dock användes detta som regel inte vid dagliga transaktioner. Vid dessa användes andra mynt, av vilka en del var av silver och andra av koppar och brons.

    Du har dock helt rätt i att denariusmynten vägde 4,5 gram. De bestod av nästan rent silver fram till kejsar Neros tid då silverhalten och storleken på mynten började minska. (Källa: s. 362 i Linders, Tullia, 2003. ”Vem är vem i antikens Grekland och i Rommariket”. Stockholm: Bokförlaget Prisma.)

    ”Under första århundradet i Rom tjänade en sekreterare 15 denarii, en föreläsare 12 denarii och ett bud 9 denarii per månad. Översätter vi det till dagens priser i USD blir det ca 33000, 26000 respektive 20000 USD per år. Hur står dessa sig mot dagens inkomster? När jag googlade orden ”secretary”, ”teacher” och ”mail delivery” hittade jag typiska siffror som 32000, 28000 respektive 20000 USD per år, dvs. en oerhörd likhet hos siffrorna. Inte bara nivån utan även relationen mellan yrkena är i stort sett desamma. [1]”

    I dina beräkningar för sekreterarlönen har du troligen använt för 1250*0.145*12*15, vilket, i ordning, är guldpriset i troy ounce, kvoten mellan denarius vikt och ett troy ounce, antalet månader per år samt antalet denarii per månad. Jag baserat det antagandet på att om vi slår in siffrorna ovan får vi 32625, vilket är ca 33000, vilket anges ovan. Även beräkningarna för övriga yrken stämmer med dina siffror. Dessutom stämmer siffrona väl överens med de förutsättningar som anges i slutnoten.

    Om vi då använder dina förutsättningar, men med silver istället för guld bör en sekreterare tjäna 18,290*0,145*12*15=477.369 dollar om året. Siffran 18,290 fick jag fram genom att ta fram spotpriset på silver då NYSE stängdes den 8 juni i år, alltså det datum då guldpriset steg över 1250 dollar för första gången. För de båda andra yrkena, föreläsare och bud, är lönen 381.9 respektive 286.42 dollar om året.

    Det skiljer sig onekligen en del från dagens lönenivåer.

  • Tack Fredrik för att du hjälper till. Det fanns visserligen en EID MAR Denarius från första århundradet som Brutus lät slå i både guld och silver för att fira mordet på Julius Ceasar men dessa var nog mer av karaktären av ett jubileumsmynt. De ska visst ha varit av samma vikt, men jag är difinitivt ingen expert (googla ’gold denarius’ eller ’gold denarii’). Kanske en liten ursäkt för mitt misstag…

    Under Nero motsvarade 1 aureus 7,3 gram guld (http://en.wikipedia.org/wiki/Aureus) och varje aureus var 25 denarii (http://en.wikipedia.org/wiki/Denarius).

    En inkomst på 15 denarii per månad motsvarade därmed 0,6 aureus, en årsinkomst på 180 denarii eller 7,2 aureus. En årsinkomst på 7,2 aureus motsvarade 52,56 g guld under Nero. Det motsvarar 1,69 troy ounce. Med ett guldpris på USD1250 per troy ounce landar årslönen på USD2112,5.

    Lönen för en sekreterare är ca 15 gånger högre idag än för 2000 år sedan om man använder guld som räkneenhet. Det ger en årlig löneökning på 0,1%. Det är en extrem stabilitet jämfört med vad vi är vana med idag. Vi vet alla vad som har hänt med penningvärdets fall och nominallönernas utveckling sedan Riksbankens monopol trädde i kraft för drygt hundra år sedan.

  • Jag tror inte att man kan jämnföra priserna fron romerskt tid och idag. Antalet människor har ökad och även mängden av guld har mångdubblads. Att inte tala om hur man producerade vilka varor då och idag. (även guld…)

    Man skulle bara tänka på ”guldinflationen” efter americas upptäckt och kolonisation.

    Under romerskt tid var det inte guldstandard – men silverstandard. Visst fanns det guldmynt – men dom hade ingen betydelse inom marknaden.

    Man skulle även tänka lite på guld/silver-skatt som hittades. Dom flesta har ett volym av ädla metaller som nästan varje av oss ”vanliga människor” skulle kunna klara att ha i guld/silver. Men då var väl skattarna inte grävda av ”vanliga människor” – men av upper-class-people.

    Jag tänker att man kan inte säga mer an att guld och silver alltid hade en viss värde – i motsats till papper. Men att försöka att bevisa att värden är liksom konstant – är helt enkelt ikke-seriöst.

    Bara om jag tänker tillbalka lite grann – När jag köpte bil för 10 år sedan motsvarade priset 2 kg guld. Nyss köpte jag nästan ”samma bil” igen – och då kostade det bara 1 kg guld.
    Värden av guld variera – beroende på hur ekonomin mår.

  • Peter:
    ”Bara om jag tänker tillbalka lite grann – När jag köpte bil för 10 år sedan motsvarade priset 2 kg guld. Nyss köpte jag nästan ”samma bil” igen – och då kostade det bara 1 kg guld.”
    Tack för att du omedvetet bekräftade det jag skrev med ditt exampel:
    ”Detta avfärdar också den vanliga missuppfattningen om att vi blir rikare av att alla på en gång tjäna mer pengar, när vi i själva verket blir rika genom att komma på smartare och billigare sätt att tillverka saker och ting. Den höga inflationen i de vanlig räkneenheterna, dvs kronor eller dollar, döljer detta fundamental faktum.”

    Det visar återigen att så många saker blir billigare över tiden om du använder guld som räkneenhet. I kronor räknat har det inte blivit mycket billigare på grund av kronans värdeminskning.

  • Mycket intressant artikel, och välskriven!

    Jag ville bara påpeka att silver nästan är lite bortglömt i sammanhanget. Det har liknande egenskaper som guldet, finns i betydligt större mängd men en större del ”försvinner” till industrin. När det gäller silverpriset så har det faktiskt på senare tid ökat mer procentuellt än guldpriset. Dock är det långt kvar till ATH som nåddes på 1980-talet, men jag tvivlar inte på att vi når dit igen (ca $50 / Ounce). Jag tror därför att silver kan vara ett minst lika bra alternativ som värdesäkring som guldet.

    Det var bara mina fem öre (inflationsjusterade) 🙂

  • Kanske inte vore fel att köpa upp lite guld. Var någon ekonom som sa( kommer ej ihåg vem) att i framtiden kommer det finnas två väsentliga klasser i samhället: de som har sina tillgångar i guld när allt kraschar och de som inte har det.

    Denna artikel var mycket välskriven och intressant.

  • Intressant artikel, mig veterligen känner man till 2st EID Mar denarer slagna i guld och ett 60-tal i silver, hittar man ett i mormors kista är det således fråga om fina grejer. Slutsatsen som nås genom att jämföra 2000 år gamla löner med dagens hävdar jag att är vågad då inte ens experter vill drista sig till att sätta en växelkurs mellan romerska dinarer och dagens US dollar. Det är helt enkelt alldeles för många yttre omständigheter som skiljer för att det man kommer fram till skall vara värt mödan. Resonemanget inspirerar dock till eftertanke så tack för det.

    Ett par saker jag funderar över:

    Är det inte problematiskt att tänka sig guld såsom artikelförfattaren föreslår bara med tanke på hur relativt sett lite det finns?

    Delar man den kända mängden gulds värde idag (ungefär 150.000 metriska ton) med t.ex. Kinas M1 som det anges av CIA (2,434 trillions dvs. 10 upphöjt i 12) får jag kvoten 0,744 Dvs. allt guld i världen klarar inte ens av att representera Kinas M1.

    Om jag tänkt rätt ovan blir det väl ändå svårare att tänka sig att reglera all världens skulder med guld, eller?

    Jag får ändå svårare med ekvationen då jag måste ha missuppfattat hela konceptet med stocks to flow ratio. Jag trodde att en sådan på 60 betydde att det tar 60 år med dagens produktionskapacitet att ”ersätta” det guld vi så att säga har ovan mark inte att dagens guld skulle räcka i 60 år om inget nytt producerades. Guld om något konsumeras väl knappt alls och det som faktiskt hittar en praktisk användning återvinns väl när användningen avslutas, det var väl hela grejen med guld jämfört med t.ex. stål dvs. att det inte tar slut?

    Gulds värde är högt delvis på grund av att det är relativt sett sällsynt så argumentet som kommer sig av författarens tolkning av stocks to flow ratio får gärna förklaras lite mer i detalj.

    Guld är relativt sett lättillgängligt men detta beror inte på tror jag att det finns mycket av det utan att det i stort saknar praktisk tillämpning och således i princip bara ligger och skräpar.

    Måste sluta här men jag skulle uppskatta om någon annan än Grussner kunde bemöda sig om att kommentera mina frågor då jag redan kan hans argument både utan och innan.

  • Du kan säkert mina argument utan och innan, eftersom du tvingat mig upprepa dem gång på gång på gång. Vad du inte har gjort, något du aldrig gör, är att ta till dig dem. Tråden på ”En lärdom” är ju ett ypperligt exempel på det.

    Som har förklarats av klokare män än mig så så är tanken att guldet ”inte räcker till” en missuppfattning. Då guld används som bas för valuta definieras valutaenheten som en given mängd guld. Eftersom det inte finns några minimi- eller maximigränser för viktenheter, kan vilken mängd guld representera hur många valutaenheter som helst. Det är helt och hållet en fråga om vilken vikt man definierar valutaenheten som. Det kan vara en miljardedels mikrogram om man så vill.

    Det faktum att guld inte konsumeras upp och förbrukas är en av dess viktigaste egenskaper ur monetär synvinkel. Pengar som ruttnar bort med tiden är inte mycket att ha. Det är bland annat därför marknaden efter hand övergav andra nyttigheter som används som pengar till förmån för ädelmetaller.

    Guld kan nog inte på något sätt säga vara lättillgängligt i dagens värld. Det krävs rätt så betydande investeringar och mycket hårt jobb att få upp guldmalmen och sedan förädla den. Dessutom har guld praktisk tillämpning inom både industri och smyckesbranchen. Bland annat används guld i olika ledningar, ljudkablar till exempel. Så det ligger nog inte och ”skräpar”, det används till en massa saker.

    Du får givetvis fortsätta med din barnsliga bojkott om du vill, det är ju inte första gången, men det får ju ditt påstående om att jag ”raderar dina inlägg för att mina argument har tagit slut” att framstå som tämligen absurt, eller hur?

  • Det var tråkigt att det trots en begäran som knappast kan ha gått att missförstå inte går att få bli lämnad ifred att söka andra människors åsikter. Var syftet att tysta debatten var det dock effektivt, det får medges.

  • 1. It must satisfy at least one human want outside the monetary sphere.
    2. Its quantity must be limited and not easily increased.
    3. It ought to be as durable and easy to store as possible.
    4. It ought to be easy to transport.
    5. Its value in relation to bulkiness ought to be high rather than low, though not always extremely high.
    6. It ought to be divisible and its value in relation to volume not significantly reduced by division.
    7. It ought to be easy to distinguish from less precious commodities.

  • Jag vill gärna lämna ett litet bidrag till diskussionen om pappersguld.

    Det är sant att en stor del av det ”guld” som cirkulerar på världsmarknaden inte är något riktigt guld utan istället skuldebrev med nominellt värde i guld.

    Det är också sant att guldet skulle ha en mycket högre köpkraft eller ett mycket högre pris om inte detta ”pappersguld” funnes. Somliga av dem som tror att guldets pris skall stiga köper ju ”pappersguld” istället för ”riktigt” guld då ju pappersguldets värde följer det verkliga guldets värde åtminstone så länge emittenterna av pappersguldet förblir solventa.

    Leder alltså emissionen av pappersguld till att guldets värde hålls ned till en konstlat låg nivå?

    Svaret på denna fråga är visserligen ja, men man skall ändå komma ihåg att detta fenomen är självkorrigerande.

    Om guld är ”alldeles för billigt” i förhållande till andra varor för vilka det inte finns någon motsvarande marknad bestående av ”papperssubstitut” som trycker ned priset så borde detta rimligen leda till att efterfrågan på fysiskt guld så att säga blåses upp av det konstlat låga priset. På samma sätt borde också existensen av pappersguld och det därav följande alltför låga priset medföra att guldbrytningen hålls tillbaka då ju det låga priset rimligen medför minskad lönsamhet inom den guldbrytande sektorn.

    Jo, visst är det så. Men om priset under ett antal år förblir alldeles för lågt och det därför köps massor av guldsmycken samtidigt som det bryts alltför litet guld för att tillfredsställa efterfrågan så kommer ju förr eller senare all världens lager av fysiskt guld tömmas.

    Och när detta sker så måste givetvis priset stiga oavsett hur mycket pappersguld det finns eller inte finns.

    Därför kommer guldpriset liksom alla andra priser i långa loppet styras av helt reala faktorer. Och eftersom det finns konsumentprisinflation för alla andra konsumtionsvaror så kommer det givetvis att finnas prisinflation med avseende på konsumentvaran guld, dock kommer denna varken att vara särskilt mycket högre eller lägre än för andra konsumtionsvaror.

    Men bland annat därför att guld har obegränsad hållbarhet så är guld ett perfekt spekulationsobjekt i inflationstider. Jag tror dessutom att världens centralbanker har tömt ammunitionsfööråden vad gäller förmågan att hålla ned guldpriset då ju guldbrytningen minskade kraftigt under perioden 2000 till och med 2009 för att nu ha inlett en viss återhämtning.

    Och eftersom vi nu har ett spekulationsobjekt perfekt lämpat för inflationstider och centralbankerna redan har förbrukat sitt ammunitionsförråd för att hålla ned guldpriset, så innebär detta att pengarna kommer att flöda in i guldet givet att inflationen fortsätter och att denna process kanske rent av kommer att fortsätta fram till dess guldet återigen ”rules supreme”. Jag tror att vi kommer att vara där år 2050.

  • Flavian

    Jag kan bara hoppas att du har rätt i att guldet kommer att reign supreme igen någon dag. Det skulle vara mycket intressant att se vad som skulle hända om man helt enkelt tillät konkurrerande valutor, dvs avskaffade alla legal tender laws.

  • Det avgörande är att vi har en fri guldmarknad. Med detta förstår jag att guld får köpas och säljas fritt liksom att guld fritt får importeras och exporteras samt att det står alla fritt att denominera skulder i guld. I så fall är det enda avgörande hindret mot att använda guld som pengar reavinstskatten.

    Guldet håller på att återta sin roll som finansvärldens självklara monark. Detta beror helt enkelt på att det inte finns något som är bättre lämpat att fylla denna roll.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *