Panarkistiska strategier

I ”Frontinfo maj 2005” diskuterade Frihetsfrontens ordförande Henrik Alexandersson några möjliga strategier för hur förutsättningar för frihet ska kunna skapas i vårt land. Jag dristar sammanfatta dem så här: (1) starta ett eget parti, (2) påverka de politiska partierna och (3) verka utanför politiken.

Jag skulle vilja använda dem som utgångspunkt för en diskussion om en något annorlunda strategi. Jag vill jag mena att det är i det närmaste utopiskt att tro att libertarianer någonsin kommer att kunna övertala alla eller ens en majoritet om fördelarna med en liberal ordning. Det kanske inte ens är ett eftersträvansvärt mål. Uppgiven? Inte alls, för samtidigt är det så att mycket få vill ha den regering som har valts eller den politik som förs. Den strategi jag kommer att skissera är enligt min mening teoretisk och strategiskt både mer tolerant och lovande. En förespråkare för denna strategi skrev 1860 att ”all this is so simple and correct that I am convinced that no one will want to know anything about this”.Jag tror han hade fel. Här finns en outnyttjad potential. Och som vi ska se visar sig trots allt Alexanderssons tre strategier vara alldeles rimliga.

Läs hela artikeln, av Richard C.B. Johnsson

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

11 kommentarer till ”Panarkistiska strategier

  • Ljuvlig logik som omöjligen kan antagonisera.
    Frihet betyder att var en får bestämma sitt eget styre.
    Väldigt fin genomtänkt artikel. Finns den på Engelska?
    Var inte Nils Dacke en Panarkist egentligen?
    Brydde han sig egentligen om vad andra tycker?
    Ville han helt enkelt inte bara få vara ifred?

  • Min enda fråga lyder: Vad, i ett panarkistiskt samhälle, hindrar ”en galen syndikalist”, eller för den delen en kommunist eller en nazist eller andra anhängare av totalitära ideologier, från att ge sig på övriga samhällsmedlemmar, i syfte att upprätta en totalitär stat? Glöm inte att dessa ideologier, vilka bygger på en usel ekonomisk grund, inte kan överleva utan att tillföras nya resurser från andra (se till exempel Kuba och Nordkorea). Vad hindrar dessa små samhällen från att påtvinga sin vilja över andra? Tror du verkligen att dessa fanatiker skulle nöja sig med att sakta vittra sönder, utan kamp?

    • Robert:
      Nej jag kan inte förstå det heller. De måste sitta på en enormt stor skatt av frihetligt material, som skulle kunna göra fantastiskt mycket om det gjordes mer tillgängligt för allmänheten.

      HQ:
      Artikeln finns inte på engelska vad jag vet, däremot har Richard skrivit andra artiklar i ämnet, se:
      To the monopolists of all parties
      samt en liknande artikel, dock mer utvecklad,
      Non territorial governance – mankind’s forgotten legacy

      Angående Nils Dacke och panarki är det ju svårt att spekulera i, men han brydde sig inte om centralmakten i Stockholm, eller denna entitet som vi idag kallar Sverige, utan han ville leva sitt liv ifred, med sina vänner och sin familj. Man kan kalla det panarki, jag skulle helt enkelt kalla det sunt förnuft.

      Fredrik:
      Det du pratar om är kriminella människor som sysslar med kriminella handlingar (då de ger sig på andra samhällsmedlemmar), och de kommer således att behandlas likt alla andra kriminella behandlas. De grupper som beter sig på detta sätt kommer alltså att vara kriminella organisationer.

      Således kan vi omformulera din fråga att istället handla om hur ett ”panarkistiskt samhälle” hanterar kriminella, och kriminella personer/organisationer har man rätt att försvara sig mot (dels personligen, men också genom representanter som ex. poliser och väktare), samt även dra inför domstol.

      Det finns givetvis ingenting som hindrar att det kommer att finnas kriminella personer eller organisationer, precis som det inte är något som hindrar att de finns idag. Dock är det ju så att en stor del av det som de kriminella organisationerna tjänar absolut mest pengar på är så kallade offerlösa brott ex. prostitution, droghandel, doping. Denna finansieringsmöjlighet skulle mer eller mindre helt försvinna. Vidare skulle de personer som sökte sig till dessa branscher inte längre vara högrisktagande människor av moraliskt tveksam natur utan snarare vanliga affärsmän. Hur ofta läser man om en alkoholproducent/distributör som attackerar en annan? Det händer inte längre, eftersom dessa är lagliga verksamheter som lockar till sig seriösa affärsmän. Dock var våldsamma attacker och uppgörelser gällande alkohol förekommande under förbudstiden (och de förekommer ex. inom prostitution och droger idag). Det man kan säga är dock att incitamenten, ”the pay off”, att vara en kriminell som sysslar med organiserad brottslighet, skulle vara betydligt lägre än den är idag.

  • Fredrik: Vad hindrar dem idag? Det är naturligtvis så att vissa inte skulle acceptera panarki och den tolerans det innebär, till exempel nazister som du nämner. Om de försöker påtvinga andra sin ideologi kommer de betraktas som kriminella organisationer och bekämpas precis som diverse maffiaorganisationer idag, även fast det kanske skulle vara militären som bekämpade dem och inte polisen. Ser inte detta som ett problem ö.h.t. faktiskt.

  • Kämpe: Jag talar inte om kriminella i den meningen du gör. Du talar dessutom om offerlösa brott, det gör inte jag. På vilket sett menar du att ett maktövertagande, med det våld som detta kräver/får som följd är ett offerlöst brott som inte kan existera i ett panarkistiskt samhälle?

    Rönngren: Våldsmonopolet brukar hålla upprorsmakare kort. Du talar om militären. Vilken militär? Hade vi inte avskaffat staten och därmed också militären?

    • Fredrik:
      Hur definierar du kriminella och kriminalitet? Du skriver att dessa människor ”ge[r] sig på övriga samhällsmedlemmar, i syfte att upprätta en totalitär stat” och vill ”påtvinga sin vilja över andra”. Jag kallar detta för ett kriminellt beteende. Vad är skillnaden på detta och den beskyddarverksamhet som ex. maffian sysslar med?

      Kan du bidra med ett exempel på ett beteende där folk ”ger sig på övriga samhällsmedlemmar för att upprätta en totalitär stat” och försöker ”påtvinga sin vilja över andra” som du inte anser vara ett kriminellt beteende? Du skriver vidare att dessa ideologier bygger på tillförsel av externa resurser (dvs plundring?). Plundring, hot, förslavning o.dyl. är ett kriminellt beteende. Och de organisationer som består av folk som sysslar med plundring, hot, förslavning etc. är kriminella organisationer, organiserad brottslighet.

      Nämnandet av offerlösa brott var ett sidospår, och hade inget att göra med att maktövertagandet (med vilket jag antar att du menar ”syndikalisternas” maktövertagande?) leder till att offerlösa brott inte kan existera. Det jag ville påvisa var att idag överlever krimiella organisationer, den organiserade brottsligheten, till stor del på att bidra med tjänster och varor som är olagliga men offerlösa (ex, droganvändning, prostitution, spel). I ett ”panarkistiskt samhälle”, skulle dessa saker sannolikt vara tillåtna (dvs. det finns inga ”brott mot samhället” i samma mening som de existerar idag), vilket skulle driva ner priset och locka till sig seriösa affärsmän (istället för som idag, högrisktagande människor av tveksam moralisk natur). Således skulle de organisationer som ville vara kriminella i ett ”panarkistiskt samhälle” inte kunna finansiera sin verksamhet på samma sätt som de gör idag (dvs, genom droghandel, prostitution, doping, spel, etc.). Orsaken till att jag nämnde detta har att göra med att jag inte ser någon skillnad på ett gäng galna syndikalister/kommunister/nazister/-ister som ”ger sig på andra” och vill ”påtvinga sin vilja över andra” och organiserad brottslighet. Som sagt, att plundra, förslava, kidnappa, hota, utöva våld, osv är kriminella beteenden.

  • Under panarkism (som överlappar anarkokapitalism men kanske inte kan likställas med den) existerar ”staterna” frikopplade från geografiskt territorium. Varför tror du att dessa ”stater” inte skulle ha militär?

    Jag menar att eftersom maffia och nazister (alla kriminella som Joakim skriver) då existerar utanför dessa ”stater” blir aktionerna mot dem militära istället för polisiära. Som idag, det är inte polisen som är i Afghanistan utan militären, det är inte militären som haffar brottslingar inom Sverige utan polisen. Militär = externt skydd, polisen = internt skydd.

  • Kan man tvinga folk att vara fria? Kan man tvinga folk att vara lyckliga?

    Tolererar du att folk frivilligt samlar ihop sig på en bit mark och lever efter ”kommunistiska” principer (ingen privat egendom av produktionsmedlen, all inkomst tillhör ”alla” osv.). Om nej, varför inte?

    Tolererar du att en person frivilligt vill underkasta sig religiösa lagar som förbjuder (all eller viss) privat egendom? Om nej, varför inte?

    Om någon vill tillhöra ett system som innebär att det är olagligt för denne att döda kor, tolererar du det då? Om nej, varför inte?

    Om någon vill tillhöra ett system som innebär att det är olagligt för denne att äta hundar, tolererar du det då? Om nej, varför inte?

    Om någon vill tillhöra ett system där man måste be 5 gånger om dagen, annars får man böter, tolererar du det då? Om nej, varför inte?

    Om någon frivilligt vill leva i ett ”system” där en del av den avgift de betalar går till att finansiera ”offentlig sjukvård”, eller ”offentlig skola”, för alla som lyder under detta ”system”, tolererar du det då? Om nej, varför inte?

    Har du rätt att hindra mig från att leva mitt liv i enlighet med det jag anser vara rätt för mig så länge det inte kränker dina rättigheter?

    Som jag sagt ovan, de personer som försöker ”påtvinga sin vilja över andra”, och som ger sig på andra samhällsmedlemmar i syfte att förslava dem under en totalitär diktatur, är kriminella. Men om ett gäng personer går ihop och bestämmer sig för att leva på ett sätt som du inte tycker om, men som inte ger sig på andra samhällsmedlemmar, eller försöker påtvinga sin vilja över andra, ex. som en ansamling människor i ett hippie-kollektiv i skogen, vad i detta är felaktigt?

    ”En fri man måste kunna uthärda det när hans medmänniskor agerar och lever på ett sätt som han inte anser vara riktigt. Han måste befria sig från vanan att ringa polisen så fort något inte behagar honom”
    – Ludwig von Mises

  • Det föreligger ingen rätt att bilda en kommunistisk diktatur, en islamsk teokrati etc. Att påstå att så är fallet är att hävda att man har rätt att bilda ett system som kränker rättigheter. Man kan inte ha rättigheten att kränka rättigheter. Det är inte ett utslag av ”politisk frihet” att få bilda en ofrihetlig stat. (Politisk) frihet är något som råder INOM en liberal samhällsordning, då staten saknar rätten att initiera våld.

    Själva poängen med panarki, som du verkar missa här, är att du har rätt till utträde. Du ingår alltså i dessa förtryckande ”stater” frivilligt.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *