En ekonomisk lag om full sysselsättning

Hur ska vi lösa problemet med hög arbetslöshet? I detta fall går det att använda ”lagen om utbud och efterfrågan” för att lösa problemet. Men om människor anser att ”lagen om utbud och efterfrågan” inte går att använda just för arbetsmarknaden är det svårt att nå ut med sina argument. Möjligtvis skulle det vara lättare att nå ut med sina argument om man använder sig av ”lagen om full sysselsättning”.

”Lagen om full sysselsättning” bör i så fall utvecklas genom att man använder sig av en vetenskaplig metodik som ger objektivt sanna slutsatser. Att redovisa den vetenskapliga metodiken kan också vara ett sätt att argumentera för att slutsatserna är sanna. Därför gör jag först en sammanfattning av formell logik och av praxeologi innan problemlösningen kan påbörjas. Jag analyserar även argumentet att ”arbetsgivarna får högre vinster om de betalar ut låga löner”.

Att använda formell logik för att lösa problem

För att kunna få reda på orsaken till problemet arbetslöshet kan formell logik användas. Denna metodik går ut på att en sann slutsats härleds ifrån sanna premisser. Fördelen med denna metodik är att den är fri ifrån åsikter och värderingar. Det som kan kritiseras är om premisserna är sanna eller om härledningen är riktigt gjord.

Premisserna måste vara helt sanna och det går inte använda premisser som är delvis sanna eftersom detta ger en felaktig slutsats. Exempelvis är det inte en helt sann premiss att en ökning av produktionen av varor och tjänster skapar en högre sysselsättning. Produktionen kan nämligen öka samtidigt som sysselsättningen minskar. Det är däremot en helt sann premiss att om arbetsgivarna efterfrågar mer arbetskraft ökar sysselsättningen.

Sanna premisser kan antingen vara logiskt sanna eller empiriskt sanna. Det är exempelvis logiskt sant att atomer existerar. Detta är sant genom härledning av sanna premisser. Däremot har ingen människa sett en atom och därför är existensen av atomer ingen empirisk sanning. Det är däremot en empirisk sanning att min dator är en dator.

Enligt identitetslagen är ”A = A” eller ”min dator = min dator”. Detta innebär att det inte kan existera självmotsägelser. Allt är vad det är, och kan inte vara något annat. Man brukar även tala om två aspekter av identitetslagen: å ena sidan motsägelselagen (ingenting kan vara både A och icke-A) och å andra sidan lagen om det uteslutna tredje (allting måste antingen vara eller icke vara).

” Entreprenörernas uppgift är att försöka förutsäga konsumenternas framtida efterfrågan.”

Formell logik kräver formalisering av begrepp. Begreppen måste först få en klar betydelse innan analysen kan påbörjas. Ett exempel är formalisering av begreppet entreprenör. Entreprenörernas uppgift är att försöka förutsäga konsumenternas framtida efterfrågan. Entreprenörernas uppgift är att samordna produktionen med efterfrågan och att samordna produktionsresurserna (naturresurser, halvfabrikat, arbetskraft, investeringsvaror) med produktionen. Denna samordning sker genom marknadsekonomins prissystem och vinstsystem.

Praxeologi

Ludwig von Mises utvecklade praxeologi (läran om mänsklig handling) utifrån formell logik. De grundläggande premisserna inom praxeologi är:

1) Det krävs en mänsklig handling (för att ett ekonomiskt fenomen ska uppkomma). Mänsklig handling är ett axiom (en självklar sanning). Axiom är självklart sanna eftersom det är en självmotsägelse att motsäga ett axiom. Det är en självmotsägelse att motsäga mänsklig handling eftersom detta i sig är en mänsklig handling. Eftersom denna grundläggande premiss är sann är detta startpunkten för härledningen.

2) Genom mänsklig handling strävar individen efter att uppnå sitt högst värderade mål. Individen kan enbart uppnå ett begränsat antal mål och människor väljer enligt sin egen inre värdeskala mellan olika konkurrerande mål. Individen väljer det mål som är av högst värde för individen och målen måste vara möjliga att uppnå.

3) För att individen ska kunna uppnå ett mål måste individen ha medel (intelligens, utbildning, erfarenhet, pengar mm) till sitt förfogande. Medel är knappa resurser och individen måste välja vilka resurser som ska användas för att uppnå målet. Medlen värderas utifrån medlens förmåga att bidra till att målen uppnås. Medel är alltid ojämlikt fördelade eftersom människor är olika.

4) Det är endast individen som kan handla (metodologisk individualism). Kollektiva enheter som samhället och marknaden kan inte handla eftersom dessa enheter inte är levande varelser med eget medvetande. Den minsta enheten i en kollektiv enhet är individen. Om en kollektiv enhet studeras, studeras de individer som fattar besluten inom enheten.

Analys av problemet arbetslöshet

Analysen kan inte starta med att marknadsekonomin undersöks eftersom marknadsekonomin inte är en levande varelse som själv kan handla. Marknadsekonomin är människorna och det är en förutsättning att det finns människor (entreprenörer) som är villiga att starta företag som producerar produkter som efterfrågas av konsumenterna och av andra företag

Det krävs en mänsklig handling av entreprenörerna. Viktiga mål för entreprenören är att en viss framtida vinst (intäkter minus kostnader) beräknas uppkomma och att entreprenören får en marknadsmässig lön för sin arbetsinsats. Eftersom entreprenörens resurser är knappa kommer entreprenören att försöka undvika förluster.

En sann premiss är att det i en marknadsekonomi endast uppstår produktion av varor och tjänster om en viss framtida vinst beräknas uppkomma. En annan sann premiss är att produktionen alltid sker före konsumtionen. Entreprenörerna måste således först skaffa resurser (arbetskraft mm) för att kunna producera och detta innebär (oftast) att kostnaderna betalas innan det finns en möjlighet att få in försäljningsintäkter.

Ett vanligt påstående är att konsumenternas inköp av konsumentprodukter finansierar företagens produktion. Om detta påstående är sant måste konsumenterna först gå till butiken och betala varorna och därefter vänta på att varorna är producerade. En annan förutsättning är därför att det finns människor (kapitalister) som är villiga att med sina sparmedel finansiera produktionen innan intäkterna kommer in till företagen. Vinst är samma sak som ränta på de pengar som finansierar produktionen.

Kapitalister är även de människor som sparar på bank och som kräver en viss ränta på sina sparmedel. Dessa sparmedel kan banken låna ut till företagen. Företagens ägare kan också spara genom att låta försäljningsintäkterna vara kvar i företaget istället för att ta ut pengarna och använda dem till konsumtion. Försäljningsintäkterna kan därmed finansiera ny produktion.

En sann premiss är att det i en marknadsekonomi sker en ständig ekonomisk kalkylering. Detta innebär att entreprenörerna (arbetsgivarna) ständigt försöker beräkna de framtida intäkterna och de framtida kostnaderna. Entreprenörerna kommer/är tvungna att anpassa kostnaderna till intäkterna så att en viss vinst uppkommer. Pengar är en knapp resurs och om en viss vinst/ränta inte uppkommer kommer människor att använda pengarna till något annat högre värderat mål.

Företagens försäljningsintäkter är begränsade av två faktorer: a) dels av hur stor penningmängden är, och b) dels av hur pengarnas ägare väljer att använda pengarna. En ökning av penningmängden kan höja företagens intäkter och kan på kort sikt leda till en högre sysselsättning. Men på längre sikt höjs även kostnaderna och sysselsättningen minskar åter.

”Människor är olika och har inte samma produktivitet. Därför kan endast individuella avtal skapa full sysselsättning.”

Detta innebär att företagens kostnader ständigt måste anpassas till företagens intäkter om resurser (arbetskraft mm) inte ska bli lediga. En sann premiss är att en anställning medför en kostnad. Därför kräver full sysselsättning att lönekostnaden för individen anpassas till arbetsgivarens intäkt för att anställa just denna individ. De som idag är anställda har (i de flesta fall) rätt lönekostnad, i annat fall skulle de inte vara anställda.

En annan sann slutsats är att kollektivavtalen skapar arbetslöshet. Kollektivavtalen anpassar inte alltid lönekostnaden i förhållande till arbetsgivarens intäkt för att anställa en viss individ. Människor är olika och har inte samma produktivitet. Därför kan endast individuella avtal skapa full sysselsättning.

Kan företagen tjäna pengar på att sänka lönerna?

Inbetalningar och utbetalningar av pengar i en ekonomi är alltid exakt samma summa. Därför skulle man kunna tänka sig att också intäkter och kostnader bli samma summa och inga vinster skulle uppkomma för näringslivet som helhet. Men två typer av utbetalningar räknas inte som kostnader i bokföringen: a) aktieutdelningar, och b) uttag av lön av företagare som är ägare av enskild firma och handelsbolag.

När dessa utbetalningar används som köp av konsumentprodukter i andra företag uppkommer försäljningsintäkter men utan en föregående kostnad och vinster uppstår. En ökning av företagens varulager kan också skapa högre vinster eftersom ”kostnaden för sålda varor” bokförs först vid försäljningen. Investeringar i realkapital som avskrivs under ett visst antal år skapar en försäljningsintäkt det första året men kostnaden fördelas under ett flertal år.

Utbetalda löner är företagens kostnader. Men används lönerna helt och hållet till inköp av konsumentprodukter ifrån företagen, blir kostnader och intäkter samma summa och ingen vinst uppkommer på bekostnad av löntagarna. Om näringslivet som helhet skulle försöka hålla nere lönerna skulle färre varor och tjänster säljas till löntagarna. Om produktionen inte ska minska måste näringslivet därför sänka sina priser och reallönerna skulle därmed inte sjunka.

Enskilda företag kan däremot betala ut låga löner och skapa högre vinster. Men arbetskraften är en knapp resurs och företagen konkurrerar om arbetskraften. Företagen konkurrerar ständigt ner vinsterna för varandra till den lägsta avkastning som kapitalisterna kräver på sina sparmedel.

Detta är fördelaktigt för löntagarna av två skäl: a) om lönerna för låga (d.v.s. företagen har en för låg kostnad och har därför en högre vinst än normalt) bjuds lönerna upp av andra företag och arbetskraften strömmar över till dessa företag, och b) om efterfrågan har ökat på en produkt (vinsten är högre än normalt pga en för låg produktion) ökar också investeringarna i en större produktion, vilket tenderar att sänka priserna och därmed höja reallönerna.

Sammanfattning
I en marknadsekonomi måste först arbetsgivarna (entreprenörerna) finnas innan en individ kan få ett arbete. Företagens uppgift är inte att skapa arbeten utan att producera varor och tjänster som deras kunder efterfrågar. Företagen producerar varor och tjänster först när en viss framtida vinst beräknas uppkomma. Detta innebär att försäljningsintäkterna måste överstiga kostnaderna.

Produktionen kommer före konsumtionen och i en del fall börjar produktionen många år innan det finns en färdig konsumentvara. Därför är det logiskt felaktigt att påstå att det är konsumtionen som finansierar produktionen. Det måste finnas människor (kapitalister) som genom sitt sparande finansierar produktionen. Detta gör människor enbart om en viss vinst eller ränta uppkommer. Det är nämligen alltid bättre att konsumera en vara idag än att konsumera exakt samma vara någon gång i framtiden och därför är vinst/ränta priset på tiden.

Det är enbart i en ekonomi med pengar som intäkter och kostnader kan uppkomma. Eftersom det finns en begränsad mängd pengar i ekonomin är även försäljningsintäkterna begränsade. Detta innebär att kostnaderna måste anpassas till intäkterna om inte arbetslöshet ska uppkomma. Men eftersom människor är olika kan lönen endast sättas för individen. Men detta innebär inte att arbetsgivarna kan sänka lönerna i ekonomin.

Kommentera på bloggen.