Vapnet i rummet

En av de svåraste – och mest nödvändiga – utmaningar som libertarianer ställs inför är det ständiga behovet att peka på ”vapnet i rummet.” I politiska debatter kan det vara mycket svårt att se igenom de ändlöst uppblåsta abstraktionerna som används för att dölja det grundläggande faktum att staten använder vapen för att tvinga folk att göra vad de inte vill göra, eller hindra dem från att göra vad de vill göra. När jag lyssnar på icke-libertarianer, önskar jag ofta att jag hade ett ”paraply av förskönande omskrivningar” för att avvärja det ständigt sliskiga duggregn av ord och fraser som syftar till att dölja den enkla verkligheten med statligt våld. Vi hör oavbrutet nonsens om det ”allmännas bästa,” ”omfördelningen av inkomster”, ”utbildningen av barn” och så vidare – ändlösa försök att begrava statens blottade gevärspipa i ett berg av sirapsliknande metaforer.

Det är en utmattande men viktig uppgift att hela tiden påminna folk om att staten inte är någonting annat än en våldsam institution. När någon talar om ”att välfärdsstaten hjälper de fattiga”, måste vi peka på vapnet i rummet. När någon motsätter sig avkriminaliseringen av marijuana, måste vi peka på vapnet i rummet. När någon stöder en minskning av skatterna, måste vi peka på vapnet i rummet – även om en kula har tagits bort.

Läs hela artikeln, av Stefan Molyneux.

Stefan Molyneux är författare till flera böcker som bland annat inkluderar Universally Preferable Behavior: A Rational Proof of Secular Ethics, han är också värd för det mest populära filosofiprogrammet på webben, Freedomain Radio.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

3 kommentarer till ”Vapnet i rummet

  • Jag har läst oerhört mycket om Libertarianism och Anarcho-Kapitalism och om det är någonting som jag tycker saknas så har det med slagkraftig marknadsföring att göra. Den här artikeln pekar ju på en enkel men intressant ”angle” som skulle kunna finslipas till en väldigt effektiv kampanj för att få människor att ifrågasätta hela systemet. Inget tvivel om vår inställning till statens förtryck är logisk och intellektuellt förankrad men det kanske inte alltid blir så övertygande för många, som trots allt fortfarande måste slita av sig bojorna som deras statliga utbildning har så välvilligt försett dom med. Jag själv har nu ytterligare en pil i kogern.
    Tackar för ett förträffligt urval av artiklar och jag hoppas intresset för frihet växer.

    PS Jag ser fram emot mer om Nils Dacke ;-). DS

  • Otroligt bra skrivet. Enkelt och straight-to-the-point. Stephan gör det som vanligt skitbra.

    Favoriten:

    Om du får sparken, tror du att du bör hålla din chef som gisslan tills han ger dig tillbaka ditt jobb? Inte? Då har du redan en libertariansk inställning till fackföreningar, tariffer och subventioner av företag.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *