Förväntningar och den österrikiska konjunkturcykeln

Sedan introduktionen av Ludwig von Mises teori om konjunkturcykeln 1912 i boken The Theory of Money and Credit, har den varit mål för obeveklig kritik.

Enligt den österrikiska teorin om konjunkturcykeln leder centralbankens artificiella sänkning av räntan till en snedfördelning av resurser på grund av det faktum att företagen sätter igång olika kapitalprojekt, som innan sänkningen av räntan inte ansågs vara hållbara. Snedfördelningen av resurser beskrivs vanligtvis som en boom. Men processen stoppas dock när väl affärsmännen upptäcker att sänkningen av räntan inte överensstämmer med konsumenternas efterfrågan och tillgång på sparkapital, d.v.s. konsumenternas tidspreferens.

Som regel upptäcker affärsmän sina fel så fort centralbanken – som var involverad i den artificiella sänkningen av räntan – byter kurs, vilket i sin tur stoppar kapitalexpansionen och resulterar i en ekonomisk kollaps (eng. bust). Det följer från detta att den artificiella sänkningen av räntan lägger en fälla för affärsmännen genom att lura in dem till icke hållbara affärsaktiviteter som visar sig vara olönsamma när centralbanken stramar åt sin räntehållning.

Läs hela artikeln, av Frank Shostak.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

1 kommentarer till ”Förväntningar och den österrikiska konjunkturcykeln

  • Jag förstår inte varför inte denna teori har fått större genomslag. Den är så, som man säger, ”klockren”. Men alla teorier som säger att det är statens (eller centralbankens) fel att något går snett har en tendens att ignoreras av de människor som är beroende av staten för sin försörjning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *