Mises och demokrati

Idag presenterar vi ett kort utdrag ur Ludwig von Mises bok Liberalism, som publicerades 1927. Boken var tänkt som en kompanjon till den tidigare utgivna boken Socialism, som demolerade de ekonomiska och sociologiska argumenten för socialism. Mest känd är nog boken för att den presenterade det så kallade kalkyleringsproblemet som visade att socialism var tvunget att misslyckas eftersom inga rationella beslut kan fattas i avsaknad av ett prissystem.

Liberalism var tänkt att presentera det positiva, ideologiska, ramverket för Mises egna politiska åsikter. Det bör poängteras att Mises använder ordet liberalism i en betydelse som nästan helt försvunnit idag, speciellt i USA. För Mises var liberalism lika med klassisk liberalism. Dagens ”liberaler” å andra sidan är väldigt långt ifrån att vara liberaler i den klassiska bemärkelsen.

En av Mises mest kända och inflytelserika studenter och efterföljare var Murray Rothbard, som hjälpte till att skapa, utveckla och sprida libertarianism och anarkokapitalism. Det har uppstått diverse kontroverser gällande att man ofta förknippar Mises idéer (liberalism och demokrati) med Rothbards idéer (libertarianism och anarkokapitalism), och det stämmer förvisso att Mises var en demokrat, eller i alla fall förespråkade han demokrati som det enda styrelsesätt som klarade av att skapa en fredlig värld, och som gjorde våldsamma revolutioner mindre sannolika. Men Mises syn på demokrati är väsensskild den som råder idag, och faktum är att den inte är särskilt långt borta från att vara anarkokapitalistisk. Det är om detta dagens artikel handlar.

Mises menar att rätten till självbestämmande, i praktiken utträde (eng. secession), av nödvändighet måste tillåtas ner till den lägsta ”tekniskt möjliga” nivån, eftersom detta är det enda sättet att skapa en fredlig värld på. För Mises går denna ”tekniskt möjliga” nivå vid en by, eller småstad, men samtidigt poängterar han följande:

Om det på något sätt var möjligt att ge denna självbestämmanderätt till varenda individ, skulle det vara tvunget att göras.

Vad Mises menar är alltså att om det var ”tekniskt möjligt” för individer att ”träda ur” stater och ansluta sig till valfri annan stat, måste detta tillåtas. Från att erkänna denna nödvändighet är steget inte stort till anarkokapitalism. När man väl tar bort statens territoriella monopol, och tillåter inträde/utträde och fri konkurrens, kommer dessa ”stater” istället att bli territorielösa företag som söker kunder.

Ett av Rothbards stora bidrag var just att visa att det inte bara är tvunget att ge individer denna rättighet, utan det är dessutom tekniskt möjligt och att föredra, eftersom det är helt i linje med de grundläggande praxeologiska och ekonomiska lagarna.

För mer om detta, läs,

Murray N. Rothbard:
Man, Economy and State with Power and Market
For a new liberty
The ethics of liberty

Ludwig von Mises:
Liberalism
Nation, State, and Economy
Human action

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

5 kommentarer till ”Mises och demokrati

  • Hans: Jag tror tyvärr att debatten mellan anarkister och objektivister skulle kvarstå. Problemet är ju att objektivisterna inte går med på att individer utövar secession till den grad att en individ kan bilda en egen/autonom stat, dvs. i praktiken anarkism, vilket ju obegränsad secession per nödvändighet måste (kunna) leda till. Den objektivistiska tanken är ju att om någon väljer att gå ur staten så måste denna person finna sig i att leva ett ”laglöst” liv där denne inte tillåts bilda eller använda sig av ett eget, konkurrerande rättsväsende. Men om objektivisterna gick med på detta så skulle det definitivt lösa debatten.

    Det paradoxala är ju dock att de minarkister som accepterar obegränsad secession (såsom Mises) i praktiken upphör vara minarkister, eftersom de inte längre hävdar att det måste finnas EN stat i ett givet område med ett våldsmonopol. En stat som tillåter oändlig secession blir ju i praktiken ingen stat utan en frivillig organisation.

  • Vore coolt om man kunde göra något liknande i Sverige, d.v.s. ett utträdande ur staten så som beskrivs i artikeln, och bilda en egen ”stat” med motivet att införa liberalism enligt författarens idéer. Men det skulle väl aldrig tillåtas, konstigt nog egentligen, eftersom man inte skadar någon annan genom att fredligt samla folk som kan tänkas bilda en liberal stat. Det borde väl finnas en massa oanvänd skog/mark som går att köpa upp här i Sverige?

    F.ö. så finns hela boken ”Liberalism” översatt till svenska på mitt lokala bibliotek, borde den läsas måntro? Alltid roligt med lite ”ny” ideologi! Vore kanske skönt som variation till fascisten Platon, som jag just nu håller på och läser i litteraturhistorian 🙂

  • Var tusan bor du? Ditt lokala bibliotek är mer välförsett än halva skånes universitetsvärld 😮

  • Björn:
    Håller med Fredrik, du verkar ha ett fantastiskt välförsett bibliotek! Grattis!

    Du tror inte att du skulle kunna ta och kolla upp om det står vem som äger rättigheterna till den svenska översättningen av Liberalism i boken, och återkomma till mig med det? Bara att slänga iväg ett mail isf. eller posta det här (om du hittar något).

    Men visst är det konstigt att det aldrig skulle tillåtas att man träder ur staten och skapar en ”egen” stat, som Mises pratar om. Ett av de vanligare argumentet man får höra när man föreslår det går ungefär så här:
    ”Det kan vi aldrig tillåta! För om vi gjorde det, då skulle alla vilja göra det!”

    Men vad säger det argumentet egentligen om den ”gemenskap” vi har idag? 🙂 Om ALLA vill träda ur, är det verkligen ett argument för att vi ska tvinga dom kvar?

Kommentarer inaktiverade.