Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Missriktad kritik

Ann-Charlotte Marteus visar i Expressen att hon fortfarande inte förstår det mest grundläggande i kritiken mot Asks tidigare uttalanden.

Dels menar hon att uttalandet är ok eftersom det inte hölls för juridikstudenter utan att det i publiken ”fanns kvinnor som utsatts för sexbrott”, vidare verkar hon också mena att tanken hon gjorde uttryck för är ok eftersom den har varit på tapeten tidigare. Poängen är att det i grund och botten inte är möjligt att ha en justititeminister inte kan skilja mellan att vara misstänkt och att vara dömd för något, oavsett i vilket sammanhang hon gör uttryck för den åsikten.

Sedan, angående att breven tidigare skickades till arbetsplatsen, skriver hon detta:

Polisens första instinkt var alltså att hjälpa männen att lura frugan. Vilket är föga förvånande. Rättsväsendet har aldrig varit könsblint, det har oftast stått på männens sida. Ask tar, tänker jag mig, spjärn mot den historiska orättvisan och säger: Låt oss inte bara skicka hem kuverten, låt frun få en ledtråd om vad hennes lilla torsk har haft för sig.

Ja, nu handlade ju detta om en misstanke, och Ann-Charlotte Marteus missar exakt samma sak som Ask. dvs. distinktionen mellan att vara misstänkt och att vara dömd. Dessutom verkar hon mena att man, om man kritiserar Asks uttalande, är en av dessa med ett ”nattståndet mansperspektiv: alla prostituterade är lyckliga horor som hatar sexköpslagen och alla misstänkta män är goda familjefäder”.

Återigen missar Ann-Charlotte Marteus poängen. Bara för att man är emot det Ask sa, och bara för att man är emot sexköpslagen, betyder det inte att man menar att alla som är prostituerade älskar sitt jobb, och inte heller att alla som misstänks ha köpt sex är oskyldiga och ”goda familefäder” och ”hedersknyfflar”. På samma sätt, om man är emot narkotikalagstiftningen betyder det inte att man tycker att ”knark är bra” och att man vill att alla ska knarka.

Vidare tycker hon att det är ”lustigt” att många som är motståndare till detta är superliberaler som ”hyllar individens frihet” (underförstått att tänka självständigt), men ändå håller med varandra. Men vari ligger det lustiga i det? Som liberal är grundsatsen att varje människa har rätten över, dvs. äger, sin egen kropp, och denna rätt innefattar givetvis rätten att använda den för att sälja sex.

Således, i ett naivt och misslyckat försök att kritisera en polariserad debatt lyckas Ann-Charlotte Marteus med konststycket att bidra ännu mer till dess vidare polariserande.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

Svenska frihetskämpar, förena eder! Bli Patreon

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *