Österrikisk ekonomi

Många har kanske under de föregående åren sett YouTube-klipp med Peter Schiff där han förutspår fastighetsbubblan och bankernas kollaps och blir utskrattad som hopplöst felaktigt ute. Men tiden har gett Peter Schiff rätt, och man kan undra exakt hur han lyckades med detta. Det var dock inte magi det handlade om, utan det handlade om att Peter Schiff satt inne med mycket kunskap gällande vad som kallas den Österrikiska teorin om konjunkturcykeln, framtagen av Ludwig von Mises, och senare utvecklad av Friedrich A. Hayek (som senare fick ekonomipriset i Nobels minne för densamma).

Den Österrikiska teorin om konjunkturcykeln är dock endast en liten del av en större tradition, ekonomi i den Österrikiska skolan. För att förtydliga, detta har alltså inget med själva landet Österrike att göra. Då vi pratar om Österrikisk ekonomisk teori menar vi inte ekonomi som rör landet Österrike, dess BNP, valuta, eller liknande. Denna tradition kallas så av den enkla orsaken att dess ursprungsmän kom från just Österrike. Dessa ursprungsmän är Carl Menger, som med sin Grundsätze der Volkswirtschaftslehre (eng. Principles of economics) lade grunden till vad som kom att kallas den Österrikiska ekonomiska skolan. Denna utvecklades sedan vidare av Mengers efterföljade Eugen von Böhm-Bawerk och framför allt Ludwig von Mises.

Ludwig von Mises största bedrift vara att integrera studien av pengar i den generella ekonomiska teorin, i sin bok Theory of Money and Credit som gavs ut 1912. Tidigare hade pengar behandlats som något som var skilt ifrån den generella ekonomiska teorin men von Mises visade att pengar var en vara precis som alla andra, om än med vissa tydliga skillnader. Det var även i denna bok som han först gav uttryck för vad som senare kom att utvecklas till den Östterikiska teorin om konjunkturcykeln.

En av von Mises allra viktigaste efterföljare var den amerikanska libertarianska ekonomen Murray N. Rothbard, som även han, precis som von Mises, skrev en bok som sammanfattade all hans ekonomiska kunskap, Man, Economy and State. Boken var från början tänkt att vara en lekmannabok för att förklara von Mises monumentala ekonomiska avhandling och försvar för fria marknader, Human Action, men växte snabbt till att bli en egen avhandling i sig, då Rothbard på många punkter avvek från sin lärare, bland annat inom monopolteori.

Rothbards viktigaste verk inom ekonomi, utöver den redan nämna Man, Economy and State, är What has government done to our money? och The Mystery of Banking, som analyserar statens påverkan på pengar och bankväsendet, och argumenterar för en fri penningtillverkning baserad på en råvara, som historiskt sett alltid varit guld eller silver, samt avskaffandet av centralbanker och instiftandet av ett fritt konkurrensutsatt banksystem (eng. free banking), baserat på 100% reserver (till skillnad från dagens system med fraktionella reserver).

Rothbards viktigaste efterföljare är Hans-Hermann Hoppe, som flyttade till USA från Tyskland 1987 för att studera under honom. Efter Rothbards död 1995 är det Hans-Hermann Hoppe som har tagit över facklan, och för den österrikiska traditionen vidare.

Hoppes främsta bidrag är applicerandet av teorin kring offentligt och privat ägande på styrelseskicken monarki och demokrati, i hans bok Democracy the God that failed. Hoppe visar att, allt annat lika, kommer en kung (som antas vara en ”ägare” av landet han styr över) att tänka mer långsiktigt än en politiker i en demokrati (eftersom denne inte är ägare av landet utan endast dess förvaltare). Allt annat lika tenderar den demokratiska förvaltaren att utarma landets resurser och välstånd i större grad än den kungliga ägaren. Ultimat kommer dock Hoppe till slutsatsen att både monarki och demokrati är dåliga system, vida underlägsna vad han kallar ”den naturliga ordningen”, dvs. ett anarko-kapitalistiskt samhälle.

Vidare har han bidragit med att skriva viktiga inlägg i den så kallade metodstriden inom den Österrikiska skolan, som har pågått enda sedan Mengers tid, en strid som försökte förtydliga vilken metod som är den rätta metoden för studerandet av ekonomi. Typiskt för Hoppe och den Österrikiska skolan är att man förkastar användandet av matematik inom ekonomisk teori, och istället för matematisk logik använder sig av verbal logik, genom att specificera så kallade axiom, som är uppenbara sanningar, och sedan argumentera utifrån dessa. Om axiomet är sant, och inga misstag görs under argumentationen, kommer slutsatsen att vara korrekt och meningsfull.

Dagens artikel beskriver varför den Österrikiska ekonomiska skolan är relevant för de som vill förstå ekonomi, eller i grund och botten mänskliga val och deras konsekvenser. Det finns mycket mer att hämta från den Österrikiska ekonomiska skolan än teorin om konjunkturcykler.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

2 kommentarer till ”Österrikisk ekonomi

  • Hej, i artikeln står det följande i ett stycke:

    ”Hayek använde tillfället för kalkyleringsdebatten till att utveckla och bredda Mises argument till sin egen teori om användandet av kunskap i samhället. Han argumenterade att den kunskap som genererades av marknadsprocessen var otillgänglig för någon enstaka individ, speciellt centralplaneraren. De miljoner beslut som krävdes för en välmående ekonomi är för komplexa för någon enstaka person att förstå. Denna teori blev grunden för en större teori om samhällsordningen som sysselsatte Hayek resten av hans akademiska karriär.”

    Jag stötte själv på detta när jag tänkte sätta mig in lite i den Österrikiska skolans filosofiska del, men jag begrep ärligt talat omkring en tiondel av det som formulerades i boken jag läste. Kan ni rekommendera någon enkel, pedagogisk förklaring till det här med spontan ordning, kunskap, institutioner etc?

    Skulle uppskattas jättemycket.

    Nu läste jag bara så långt i artikeln eftersom jag reagerade för att jag skulle kommentera, så nu kanske detta togs upp mycket i artikeln; men jag skulle vilja sätta mig in lite bättre i den filosofiska delen av österrikisk ekonomi lite över huvudtaget – detta med metodologisk subjektivism, metodologisk individualism, den kompositiva metodologin, praxeologi, verstehen etc.

    Boken som jag läste (”Den Österrikiska skolan – en introduktion till humanistisk nationalekonomi” av Johan Hakelius) var väldigt svårbegriplig för min del. Finns det någon relativt enkel och pedagogisk introduktion till den filosofiska teoribildningen, eller måste jag helt enkelt vänta tills jag blir intelligent nog att förstå? 😛

    Bästa hälsningar!

  • Björn du behöver nog inte vara så orolig om du inte greppar alla delar på en gång, det kommer efterhand. Det är trots allt många ämnen du försöker sätta dig in i samtidigt. Om du vill ha bra enkla och pedagogiska förklaringar så vet jag ingen som skriver bättre än Rothbard. Satsa på att läsa For a New Liberty som ljudbok eller digitalt och Ethics of Liberty som ljudbok.

Kommentarer inaktiverade.