Ludwig von Mises

Dagens artikel är en översättning av en artikel som Murray N. Rothbard skrev om sin läromästare Ludwig von Mises. Ludwig von Mises är den som allra mest har definierat den Österrikiska ekonomiska skolan, och detta är anledningen till att vi har tagit vårt namn efter honom.

Ett urval av de böcker han skrev är en bok som utökade Mengers teori om marginalnytta och subjektivitet till att innefatta en teori om pengar och deras uppkomst, och som även innehöll en tidig skiss av det som idag kallas den Österrikiska teorin om konjunkturcykeln (Theory of money and credit), en bok som visade att socialism var i grunden motsägelsefullt och var tvunget att misslyckas (Socialism), en bok som beskrev liberalism i den klassiska bemärkelsen (Liberalism), samt diverse andra böcker som hanterade metodologi och epistemologi (kunskapsteori) (Ultimate foundation of Economic Science och Epistemological problems of economics).

Men Mises största bedrift var tveklöst boken Human Action, en mästerlig avhandling som sammanfogade de väsentligaste delarna av allt han hade skrivit innan boken publicerades 1949. Bokens första mening summerar perfekt själva essensen av Österrikisk ekonomi:

”Mänskliga handlingar är meningsfullt beteende. (Human action is purposeful behaviour)”

Från denna öppningsfras, och ett fåtal ytterligare antaganden, presenterar Mises, sida för sida, hela det ekonomiska argumentet för frihet och fria marknader. Det är fokuserandet på val, som är nödvändiga eftersom det existerar knapphet i världen, och uppfattningen att ”nytta”, ”nöje” eller ”välstånd” är subjektiva begrepp, som aldrig kan adderas eller subtraheras, som definierar den Österrikiska ekonomiska skolan.

Fokuserandet på just val, och mänskliga handlingar mer specifikt, kallade Mises för praxeologi, vilket kan beskrivas som handlingars logik. Mises menade att det inte var praxeologins uppgift att ta reda på varför människor agerade som de gjorde. Detta är istället psykologins uppgift. Istället antar praxeologi endast att människor agerar för att uppnå mål, och tar vid där själva agerandet har skett.

För Mises var praxeologin, eller dess mest utvecklade gren ekonomi, såpass viktig för folk att förstå att han avslutade Human Action med följande stycke:

”Kunskapen om ekonomi är en väsentlig del av den mänskliga civilisationens struktur; den är grunden på vilken den moderna industrialismen och alla de moraliska, intellektuella, teknologiska, och terapeutiska bedrifter under de senaste årtiondena har byggts. Det är upp till människorna om de, på ett bra sätt, använder den rika skatt som denna kunskap ger dem eller om de låter den vara oanvänd. Men om de misslyckas med att dra största möjliga nytta av den och inte tar hänsyn till dess lärdomar och varningar, kommer de inte att utplåna ekonomi; de kommer att utrota samhället och människosläktet.”

Alla människor är kapabla att föreställa sig potentiella samhällssystem, men de system som går mot den mänskliga naturen är inte bara dömda att misslyckas. Misslyckandet kommer potentiellt, till och med sannolikt, att få fruktansvärda konsekvenser och orsaka väldigt mycket lidande.

Inlägget postades i Blogg. Skapa ett bokmärke för länken.

1 kommentarer till ”Ludwig von Mises

  • Trevlig artikel. Här är en kortare film från mises-institutet om Ludwig von Mises som jag tycker om: http://www.youtube.com/watch?v=EpATNp5DjYI

    Om det är någon som har gjort sig förtjänt av nobelpriset i ekonomisk vetenskap är det von Mises. Han kanske borde ha fått det i stället för Hayek.

Kommentarer inaktiverade.