Om dollarn ersätts som reservvaluta (eller: Försvinner pengar vid valutaväxling?) | Ekonomiska frågor | Forum

Om dollarn ersätts som reservvaluta (eller: Försvinner pengar vid valutaväxling?)

Print this Post

Page: 1

No Tags

User

Post

17:01
17 januari 2012

bjorn

Member

posts 32

Print this Post

Om dollarn skulle överges som "reservvaluta", alltså inte längre efterfrågas som standard vid internationell handel, skulle inte dollarns köpkraft falla betydligt då? Eller, eftersom det mesta av pengarna är krediter, skulle dollar som inte längre efterfrågas bara deflateras bort? Krediter kan ju debiteras, men det skulle väl kräva att de inte längre efterfrågade krediterna hamnar dem som utfärdat dem.

Om ett oljebolag vill växla sina dollar mot t.ex. euro, så är det väl en väldig skillnad mellan om den gör det med sin bank som motpart, på vars konto bolaget har sina dollar (för vilka banken håller en fractional reserve av dollar), eller om växlingen görs med någon annan motpart. I det första fallet upphör bolagets dollar att existera. I det andra fallet finns de kvar. Är det rätt uppfattat? Hur fungerar det generellt i praktiken? Skulle t.ex. Shell sälja dollar mot euro på en börs, och då vet man ju inte vem motparten blir, eller ringer de sin bank?

Skulle ett övergivande av dollarn som s.k. reservvaluta medföra ett övergivande även av varaktiga amerikanska krediter, alltså krediter som inte är on demand deposit money (eller vad det kallas) på bankkonton, utan som är skuldväxlar och obligationer? För en stor del av såna värdepapper hålls väl av företag därför att de är denominerade i den valuta som de har sina in- och utbetalningar i? Och centralbanker i sin tur håller dem för att deras länders företags utrikeshandel sker i den valutan? Eller dominerar andra motiv för icke-amerikanska företags innehav av varaktiga dollarkrediter?

Övergången från den förra världsreservvalutan, brittiska pundet, till dollarn skedde väl mycket utdraget och gradvis. UK hade ju kvar sitt kolonialimperium som pundhandelszon ett par decennier efter kriget. Idag, när marknaderna är öppnare för handel, kan väl ett skifte gå mycket snabbare.

23:16
17 januari 2012

Klaus Bernpaintner

Member

posts 76

Print this Post

Jo det stämmer. Om dollarn blir mindre populär som bytesmedel kommer givetvis dess efterfrågan (värde) att avta.

Dessutom, om preferensen hos personer och företag skulle skifta från dollar till euro kommer det givetvis trycka ner efterfrågan och värdet på dollarn i förhållande till euron.

Värdet på befintliga långa krediter i dollar skulle falla i motsvarande grad. Värdet på nya krediter sätts efter landets kreditvärdighet och förväntningar på ytterligare valutaförsvagning.

23:32
17 januari 2012

bjorn

Member

posts 32

Print this Post

Tack för ditt svar.

Men till skillnad från fysiska varor i allmänhet, så består ju pengar såsom dollar i huvudsak av krediter (låt oss nu begränsa oss till krediter utan löptid). Och när efterfrågan på krediter minskar, så är det väl möjligt att (utbudet av) samma krediter helt enkelt "debiteras" och upphör att existera. Så jag undrar om denna speciella egenskap hos FRB-pengar, kan göra att dollarn skulle kunna behålla oförändrad köpkraft, därför att minskad efterfrågan neutraliseras av att mängden dollar(krediter) minskar i mängd?

22:05
18 januari 2012

Klaus Bernpaintner

Member

posts 76

Print this Post

Post edited 22:06 – 18 januari 2012 by Klaus Bernpaintner

I teorin kan man ju tänka sig:

(1) Att efterfrågan på dollar som bytesmedel avtar (om t.ex priser börjar sättas i andra pengar). Det innebär att dess köpkraft minskar i förhållande till andra pengar.

(2) Och att efterfrågan på krediter i dollar sjunker (om man inte ska köpa varor för dollar behöver man heller inte kredit i dollar). Då får man en kreditkontraktion i dollar, så att mängden "dollar" blir mindre. Därmed får dollarn större köpkraft.

Det innebär att vi som du säger har två motverkande krafter. Och visst kan man tänka sig att OM efterfrågan på dollar som bytesmedel avtar, SÅ avtar även efterfrågan på krediter i dollar. Och att det i någon mån skulle kunna hålla dollarns köpkraft stabil.

Som det ser ut nuförtiden verkar det dock snarare som att efterfrågan på krediter i dollar är omättlig (amerikanska staten), samtidigt som risken är stor för insolvens vilket skulle leda till att kredit kollapsar och kreditmängden avtar. Det är omöjligt att avgöra vilka krafter som är starkast och i vilken ordning de kommer och går.

20:07
25 januari 2012

bjorn

Member

posts 32

Print this Post

Utbudet av krediter (även avista FRB-dollar) kan minska när efterfrågan på dollar minskar. Men det finns ju ändå dollar som inte försvinner, som fysiska sedlar och bankers digitala dollartillgodohavande hos centralbanken (nånting sånt, M0?). Om dollarn slutade användas internationellt, så skulle väl alla såna oförstörbara dollar söka sig hemåt där de efterfrågas för att betala skatt, och vad säger att FRB-ration med dem som bas där kommer att minska för att kompensera det penningmängdsinflödet?

Gör FRB att minskad efterfrågan på valutan inte nödvändigtvis leder till minskad köpkraft för dem?

23:23
29 januari 2012

Klaus Bernpaintner

Member

posts 76

Print this Post

Vi kan lika gärna fundera i termer av riktiga pengar.

Varupengars köpkraft (t.ex silver) kommer av dess egenskap som (1) vara och (2) bytesmedel. När en vara uppnår penningstatus kommer dess efterfrågan därför öka eftersom folk som inte tidigare varit intresserade av den som vara nu kommer vilja ha en del av den i sina fickor för inköp. Den totala efterfrågan är bytesmedlets köpkraft, vilket är en (praktiskt omöjlig) "summering" av andra varors relativa pris uttryckt i denna vara. Så efterfrågan ÄR pengarnas köpkraft, vilken givetvis inte kan både öka och minska samtidigt.

Om efterfrågan på pengar (silver, valuta) av någon anledning minskar kommer de relativa priserna på varor uttryckt i pengar att stiga (prisinflation). Om sedan mängden pengar minskar av någon anledning kommer de relativa priserna uttryckt i silver att falla. Minskad köpkraft kan kompenseras av penningmängdsminskning. Så långt inga konstigheter.

Nästa del av ditt problem är att vi inte har en homogen ekonomi, utan den är uppdelad i områden där efterfrågan på dessa pengar är olika stor (stater). Om nu efterfrågan på valutan i ett område (utomlands) blir svagare, samtidigt som den hemma i USA är oförändrad kommer den bibehålla sin köpkraft gentemot inhemska varor, medan importerade varor kommer att bli dyrare. Det går därmed inte att säga att köpkraften är oförändrad, eftersom köpkraften (efterfrågan) blir olika i olika områden.

Dessutom är i en global ekonomi den inhemska produktionen beroende av import. Och att inhemskt producerade varor kommer att till större del gå på export om valutan är svagare utomlands. På grund av dessa två faktorer kommer de inhemska priserna att stiga ändå till slut. Så att minskad efterfrågan på valutan utomlands till slut drabbar hemlandet ändå.

Hoppas det är hyfsat klart. Klockan är egentligen för mycket för att skriva något tydligt. Confused