Det här är den tredje delen av det femte kapitlet i Ludwig von Mises bok Mänskligt handlande. Om du vill ha en något djupare förståelse av kapitlet rekommenderar vi vår studieguide!

3. Hushållning med tid

Människan är underordnad tidens gång. Hon föds, växer, åldras och dör. Hennes tid är knapp. Hon måste hushålla med den på samma sätt som med andra knappa faktorer.

Hushållning med tid har en särskild karaktär på grund av tidens unika och oåterkalleliga gång. Innebörden av detta faktum tar sig uttryck i varje del av teorin om handling.

Vi behöver enbart betona en sak i detta sammanhang. Hushållning med tid är oberoende av hushållningen med ekonomiska varor och tjänster. Även i Schlaraffenland skulle man behöva hushålla med tid, förutsatt att man inte är odödlig, evigt ung eller har en outplånlig hälsa och kraft. Även om alla behov skulle kunna tillfredsställas omedelbart utan något utfört arbete, skulle hon ändå behöva planera sin tid, eftersom det finns vissa tillstånd av tillfredsställelse som är oförenliga och inte kan tillgodoses samtidigt. Även för en sådan människa skulle tiden vara knapp och underordnad tidsaspekten förr och senare.

Kommentarer (4)

  • F

    3 månader sedan

    Bra. Och i det sammanhanget kan man nämna att regleringar som tidsmässig optimering av moraliska beslut. Ju fler inblandade desto större potentiell besparing.

    Person A vill utföra arbete X. Person B har invändningar och hävdar att X är moraliskt fel. Tid går åt till diskussionen. Arbetet kanske genomförs med vissa justeringar.

    Person C vill utföra samma slags arbete. Person A har nu ungefär samma invändningar som person B tidigare hade. Även Person B blandar sig i. Ännu mer tid går åt till den diskussionen.

    Person D vill utföra samma arbete och föreslår: vi skapar en gemensam regel så slipper vi dessa tidsödande diskussioner.

  • HansH

    3 månader sedan

    ….och utanför den blomstrande gemensamma regleringsbyråkratin som växer fram dånar den då antagligen svartförklarade fria sektorn på och undergräver den bedrägliga ordningen..och tvång och våld tas till.. den har vi sett.

    • F

      3 månader sedan

      Tack för svar. Vilken är den avgörande skillnaden mellan regleringar som görs av behov inom den ”fria sektorn” och regleringar som görs av behov av en stat? Den fria sektorn sätter ju upp branschorganisationer o dyl för att hantera gemensamma problem.

  • HansH

    3 månader sedan

    Min erfarenhet av den svarta marknaden i världen är att den flyter ruskigt fint och obyråkratiskt. Jag tror inte ens man kan prata om generella ”regleringar” , det är väl samma skillnad som när du gör affär med dina känningar med ett handslag på frivillig basis eller om du skall få ut ersättning från FK. Nollbyråkrati mot Stollebyråkrati. Ju mer frivilligheten erövrar terräng blir förtroende och gott rykte det som avgör hur snabbt man gör affärer. Det kan gälla i alla storlekar av frivilliga sammanslutningar. Ett transparent samhälle skulle göra det korkat och dyrt att bete sig illa. Här är väl en ingång i tänket. Nu talar jag ju bara för mig. http://www.mises.se/2013/04/30/tatuerare-och-lakare/

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>