Det här är den andra delen av det femte kapitlet i Ludwig von Mises bok Mänskligt handlande. Om du vill ha en något djupare förståelse av kapitlet rekommenderar vi vår studieguide!

2. Det förflutna, nuet och framtiden

Det är handlandet som förser människan med kännedom om begreppet tid och gör henne medveten om tidens gång. Idén om tid är en praxeologisk kategori.

Handlande är alltid riktat mot framtiden. Det är väsentligen och av nödvändighet ett planerande och handlande för en bättre framtid. Dess mål är alltid att se till att framtida tillstånd är mer tillfredsställande än de skulle vara utan handlande. Det missnöje som får människor att handla orsakas av en otillfredsställelse inför de förväntade framtida tillstånd som troligen skulle inträffa om ingenting gjordes för att ändra dem. Oavsett vad kan handlandet endast påverka framtiden, och aldrig det nu som med varje oändlig liten del av en sekund försvinner in i det förflutna. En människa blir medveten om tiden när hon tänker att hon ska förändra ett mindre tillfredsställande nuvarande tillstånd så att det blir ett mer tillfredsställande i framtiden.

För begrundande meditation är tiden enbart varaktighet, ”la durée pure, dont l’écoulement est continu, et où l’on passe, par gradations insensibles, d’un état à l’autre: Continuité réellement vécue” . Nuets ”nu” flyttas kontinuerligt till det förflutna och bevaras enbart i minnet. Filosoferna menar att det är genom att tänka på det förflutna som människan blir medveten om tiden. Emellertid är det inte erinring som ger människan kategorierna förändring och tid, utan viljan att förbättra sitt liv.

Den tid som vi mäter med hjälp av olika mekaniska medel är alltid förfluten tid och den tid som filosoferna talar om är alltid antingen förfluten tid eller framtid. Utifrån dessa aspekter är nuet ingenting annat än en ideal gräns som skiljer det förflutna och framtiden åt. Ur praxeologisk synvinkel finns det emellertid ett verkligt utsträckt nu mellan det förflutna och framtiden. Handlandet existerar således i det verkliga nuet eftersom det använder ögonblicket och på så sätt förkroppsligar dess verklighet. Senare tillbakablickande reflektioner särskiljer i det ögonblick som passerat först av allt handlandet och de tillstånd som gav upphov till handlandet. Det som inte längre kan göras eller konsumeras, eftersom tillfället för det har passerat, ställer det förflutna i kontrast mot nuet. Det som ännu inte kan göras eller konsumeras, eftersom tiden för det inte är mogen, ställer det framtida i kontrast mot det nuvarande. Nuet ger upphov till möjligheter och uppgifter för handlande, som det tidigare varit för tidigt för och som det senare kommer att vara för sent för.

Den innevarande stunden är den varaktighet som rymmer de villkor och möjligheter som är givna för handlande. Alla handlingar kräver särskilda villkor som de måste anpassas till, med hänsyn till de eftersträvade målen. Begreppet nu skiljer sig därför åt för olika handlingsområden. Det har ingen som helst koppling till de olika metoder som används för att mäta tidens gång genom rumsliga rörelser. Nuet innefattar så mycket av den tid som passerat som fortfarande är aktuellt, det vill säga fortfarande viktigt för handlandet. Beroende på vilka handlingar man har i sikte kan nuet vara förhållningspunkt gentemot medeltiden, 1800-talet, det gångna året, månaden eller dagen – lika väl som till den timme, den minut eller den sekund som just har förflutit. Om någon säger att Zeus nu för tiden inte längre dyrkas har hon ett annat nu i åtanke än den bilförare som tänker att det nu är hög tid att svänga.

Eftersom framtiden är osäker är det alltid okänt och otydligt hur mycket av den som vi kan betrakta som nu. Om en människa år 1913 hade sagt att tankefriheten i Europa nu för tiden var obestridd skulle hon inte ha förutsett att detta nu snart skulle vara det förflutna.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>