Regeringen fick äntligen till en lagförändring så att de kan tvinga igenom ett amorteringskrav på svenska bolån. Nya bolån (dvs inte bolån som hushåll redan  eller omförhandlingar) måste amortera 2%-enheter om året till de ligger under 70% av bostadens värde och sedan 1%-enheter/år ner till 50%.

Värt att notera är att nyproducerade bostäder är undantagna i fem år framöver.

Som jag skrivit om förut, är jag inte jätteorolig för en eventuell bostadsbubbla, men däremot för vad staten kan hitta på för illdåd när dess ekonomer säger åt den att ”höga” aggregerade skuldnivåer är ett problem.

Istället för att underlätta byggande (läs: ta bort regleringar, avskaffa skatter och stämpelavgifter) begränsar staten hushållens möjligheter ännu mer. 3 konsekvenser som genierna inte tänkte på:

1) när endast nya lån för gamla bostäder omfattas, är det en pyttebit av svensk bostadsmarknad som får ett lagstadgat krav på sig – vilket betyder att sparande-och konsumtionsförändringar till följd av ingripandet kommer bli minimala. Andra sidan av det myntet är såklart att effekten de försöker få till (”kyla ner bostadsmarknaden”) är lika trubbig och verkningslös.

2) staten lägger på ytterligare en inlåsningseffekt på bostadsmarknaden. Inlåsningseffekter är sådana ingrepp som stämpelavgifter, vinstskatter och regleringar som gör att hushåll som egentligen velat sälja avstår från att sälja för att det skulle utlösa massa kostnader. Problemet är såklart att särskilt äldre hushåll blir sittande med hus som är för stora för dem, för länge. Ekonomer kallar det en ineffektiv användning av bostäderna; bostäder som andra har bättre användning för och vore villiga att betala för, kommer inte ut för försäljning eftersom det utlöser extra kostnader. Amorteringskravet, genom att endast gälla för nyupptagna lån, lägger på ytterligare en inlåsning (eftersom hushållen förlorar möjligheten att själv välja hur och när det passar att amortera) och kan på så viss ironiskt nog spä på problemen på bostadsmarknaden snarare än avhjälpa dem.

3) inga av de verkliga faktorerna bakom de snabbt växande bostadspriserna hanteras; superlåga räntor, skatteavdrag för räntor,  begränsat av planmonopol, bygglov och andra regleringar som ser till att hålla utbudet nere. Istället gör staten det svårare för människor att etablera sig på bostadsmarknaden, kunna ta ett jobb eller börja en utbildning på annan ort.

Unintended consequences är vad ekonomer kallar sådana här effekter. Staten ser ett problem och slår – i det här fallet ganska – med sin stora hammare. Problemet försvinner såklart inte för stater löser inte problem – de bara skapar fler. Och alla andra saker som råkade ligga bredvid hammarens mål blev också skadade.

Men det är klart, när nästa finanskris eller ekonomiska katastrof inträffar är det ändå den rena kapitalismens fel.

Kommentarer (6)

  • Tumba

    3 månader sedan

    ”Som jag skrivit om förut, är jag inte jätteorolig för en eventuell bostadsbubbla”

    HUR kan du vara en anhängare av den österrikiska skolan och inte se att Svenska staten genom Riksbankens garantier till de penningskapande storbankerna blåst upp den största bubblan någonsin på bostadsmarknaden. Varför skriver du långa analyser om bostadsmarknaden utan att nämna den viktigaste faktorn: PENGARNA. ?

    Obegripligt. Penningmängdens expansion (som sker varje gång en bank beviljar ett lån) får priser att stiga. Om de nya pengarna som skapas används främst till bostadsköp (i Sverige ca 80-90% av alla beviljade lån) så är det där prisinflationen kommer att dyka upp. När priserna stiger fortare än BNP & inkomster MÅSTE svenskar låna mer pengar för att täcka bortfallet av köpkraft. En klassisk kreditbubbla. Det är enkel logik, som vilken äkta mises följare kan se.

    Lästips för er som kan se enkla samband:

    ”Nya siffror från Nordea visar att bostadsrättspriserna under en femtonårsperiod har ökat fyra till sex gånger mer än hushållens disponibla inkomst. I tisdagens Aktuellt presenterades statistik från HSB där det framgår att priserna på bostäder i Storstockholm har gått upp med 600 procent sedan 1996. Samtidigt har EU-kommissionen riktat kritik mot den allt högre belåningsgraden hos svenska hushåll.” – ekuriren.se

    Detta är själva definitionen av en bubbla, när priserna & skulderna ökar fortare än förmågan att sköta lånen (betala ränta & amortera).

    • Göran

      3 månader sedan

      Två procent amortering på ett lån på tre miljoner är 5 tusen i månaden. Det kommer inte att utlösa någon bostadsbubbla. Räntan på lånen ligger under amorteringskravet just nu. Bostadsbubblan kommer att utlösas när räntan går upp. Frågan är om Riksbanken någonsin kommer att våga höja räntan?

      En liten sak. BNP är totalt meningslöst begrepp. Ingen inom den österrikiska skolan bryr sig om det begreppet.

      • Egensinnig

        3 månader sedan

        Verkligen? Kommer inte en tredubbling av boendekostnaden, från i snitt 1% för nya bolån idag till 3% med amorteringskrav, att sänka bostadspriserna med 66%? Varifrån tas tredubblingen av hushållens kontantbetalningar till bankerna?

    • Joakim Book Jönsson

      3 månader sedan

      Hej Tumba!

      Vi har haft den här diskussionen förut (i kommentarsfältet på mitt inlägg om ”bostadsbubbla”). De argumenten har inte verkat bita så vi testar lite nya.

      Att djupt upprört skrika PENGARNA varje gång begrepp som ”tillgångar” eller ”bubbla” nämns är inte österrikisk analys. Det är inte ens analys öht. Att ha läst två-och-en-halv text av Mises och förstått att ABCT-argumentet på något sätt handlar om PENGARNA betyder inte att PENGARNA alltid och överallt är vad som spelar roll. Mises (och alla andra moderna österrikare) håller med om att det spelar roll vad aktörer i samhället gör med PENGARNA – samt alla andra saker som påverkar människors beslut. Kort fråga: är alla prisökningar bubblor?

      a) Att ropa PENGARNA förklarar ingenting; vi måste undersöka vad och varför människor är villiga att ta ut lån. Du har helt rätt att pengar skapas när lån ges (bortsett QE), men att de lånen används till mestadels bostadsköp (osäker?) betyder att priser där kommer öka. Varje gång jag tar ut en kredit för att handla mat, bilar, studieböcker etc ökar jag ju priser (marginellt) på de varorna – är det en bubbla i alla de varorna då?

      b) även om din siffra om 80-90% bostadslån stämmer, stämmer inte slutsatsen; när jag tar ut ett lån för att köpa ett hus, får säljaren de pengarna och betalar av SITT lån. Siffran är mycket mindre än du säger.

      c) som min inlägg om ”bostadsbubblan” indikerar handlar diskussionen om NÄR prisökningar övergår i BUBBLA. Det är luddigt och öppet för tolkning. Jag menar att när inkomster ökar (som de gjort) och sparande/tillgångar ökar (som de gjort) och räntor minskat (som de gjort, både ”naturligt” och genom Riksbanken) samtidigt som vi har begränsningar på byggande, hade allt annat än snabbt ökande
      priser varit märkligt. Såklart ska vi se de prisökningar vi gör. Är de FÖR mycket? Kanske. Är de i bubbelterritorium? Nej, inte direkt.

      d) Nej, svenskarna MÅSTE ingenting. De kan enkelt (hm) hyra, bygga, flytta osv. Men de väljer att om-fördela sina inkomster, och öka sin konsumtion av hus för att kunna äga det. En ökande del av svenskarnas (växande) inkomster läggs på hus (från 10-15% på 80-talet till 20-25% idag); det betyder att även bortsett PENGARNA kommer priser på hus att öka. Bubbla? Nej, tror inte det.

      bostadsbubbla

  • Göran

    3 månader sedan

    En ska som framförallt bostadsbolagen inte verkar tala om är den låga vinst de gör på sina bostäder. Eller hur mycket avkastningen är på investerat kapital. Den kan vara så låg som 2 % och är som högst 6 % (medeltal). Tittar man på marknader där det inte råder bostadsbrist såsom i Sverige ligger dessa värden betydligt högre. Att investerare siktar på minst 15 % till 30 % är inte ovanligt. Så, var och en kan gissa vart kapitalet vandrar.

  • Andy

    3 månader sedan

    Incitamenten för bankerna att erbjuda tjänster som syftar till att kringå amorteringskravet är enorma. Inte helt otänkbart att lånekarusellen accelererar. Nya lån för att amortera gamla bolån blir sannolikt patentlösningen. Happy days are here again!

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>