Konstant krympande pengar

Konstant krympande pengar

Det finns nio ledamöter i Nämnden för Konsumentprisindex, den nämnd som har ansvaret över KPI. Ordförande kommer från SCB, en kommer från riksbanken, en från Konjunkturinstitutet och en väljs av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Socialstyrelsen. Tre av de fyra återstående ska besitta ”vetenskaplig skicklighet” och tillsätts av SCB. [1]

Under deras sammanträde 2013-04-25 redogjordes vilka syften KPI-nämnden har. Följande är ett utdrag ur snabbprotokollet [2] från mötet:

”§ 4 […]

  • För det första används KPI för att prisomräkna belopp och därmed kompensera för den allmänna prisutvecklingen.
  • För det andra används KPI som en målvariabel inom stabiliseringspolitiken.
  • För det tredje används KPI vid fastprisberäkningar av t.ex. realinkomster.”

Det är det första syftet som är mest intressant. Syftet är att dölja förändringar av priser. Detta gör de bland annat genom att justera för hedonism och att byta ut varorna och mängden av dessa i ”korgen” de mäter.

Vad gäller det andra syftet är KPI starkt kopplat till bruttonationalprodukten, BNP. För att kunna jämföra ekonomisk aktivitet över tid måste BNP justeras för inflation – eftersom Riksbanken ständigt minskar värdet på våra pengar. KPI är inflationsmåttet som används.

BNP är det mått som används av keynesianer för att mäta ekonomisk utveckling. Med stabiliseringspolitik menas att staten måste spendera extra mycket pengar i lågkonjunktur för att hålla igång ekonomin. Detta är politikers ursäkt för att spendera ännu mer pengar, gärna lånade. I högkonjunktur ska de dra ner på utgifterna för att inte överhetta ekonomin. Detta är konjunkturinstitutets område och de har en ledamot i nämnden.

Angånde tredje syftet, vid beräkningar av reallöner justeras de nominella lönerna mot KPI på samma vis som mot BNP. Ju lägre KPI, desto högre ”reallöner”.

Vilka tjänar på att ha inflation som inte mäts?

BNP blir större om KPI är litet. Det innebär finare siffror för regeringen. De kan då säga: ”Ni Kreti och Pleti kanske känner er fattigare, men titta på våra vetenskapliga siffror som visar att ni faktiskt är rikare!”

Pensioner och andra utbetalningar genom det sociala skyddsnätet ökar med inflationen. Men om inflationen underskattas, då minskar deras reella utbetalningar. Lämpligt är då att både Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan har inflytande i KPI-nämnden.

Riksbankens ökning av penningmängden sänker värdet av varje svensk krona. Ett lägre värde på en krona ger samma effekt som att sänka priset på produkter och tjänster i Sverige för utomstående. Alltså liknande som om Sverige var en affär som har realisation. Löner är också ett pris och reallöner sjunker med valutan. Produktiviteten är oförändrad och detta ger företag billigare arbetskraft. Detta gör det också lättare för facken i löneförhandlingar. De kan säga: ”Se så duktiga vi är, vi har förhandlat upp er lön med 1 % från förra året! Vad skulle ni göra utan oss? Betala nu medlemsavgiften!”. Om den riktiga inflationen var 2 % har arbetaren fått sänkt reallön med 1 %.

Riksbanken har ett inflationsmål. Om de hamnar under 2 % inflation har de en ursäkt att trycka mer pengar, deras enda verktyg. Återigen, om KPI underskattar inflationen kan riksbanken skapa mer pengar. Hoppsan, riksbanken har en egen ledamot i KPI-nämnden! Rothbard förklarar i sin bok, ”Vad har staten gjort med våra pengar” (1963) om vilka konsekvenser inflation får [3].

Några allmänna exempel är:

Folket kan inte längre ha sina pengar i madrassen för de måste sättas in på banken och i aktiemarknaden för att jaga avkastning. Ju mer pengar en bank har på sina konton desto mer kan de låna ut. Pengatryckande skapar hög- och lågkonjunkturer. Fondmäklare tjänar pengar när fonderna går upp, men förlorar inte när de går ner, vilket gör dem väldigt förtjusta i inflation. De får fler kunder och volatiliteten gör att topparna blir högre och de kan ta ut mer när kunderna säljer. Likartat är det när staten säljer värdepapper med ”vinst” och vinsten i själva verket består i att valutan blivit mindre värd.

Låga priser ger fler kunder. Räntor är priset på bankers utlåning och inlåning. Låga räntor gör att de lånar ut större belopp och inflationspolitik möjliggör låga räntor. Staten tjänar på inflation genom att människor får en högre nominell inkomst och därför får betala mer i det progressiva skattesystemet. Staten har också stora skulder som inflationen gör lättare att betala av.

Inflation skapar dessutom illusionen att det finns fler resurser än vad det faktiskt gör och mer används än vad som är ekonomiskt och miljömässigt hållbart. Skulden läggs på den fria marknaden.

Avslutningsvis

En period av inflation slutar på ett av två vis. Antingen genom högre räntor eller genom hyperinflation och att valutan slutar användas. De nya tryckta pengarna har de senaste åren huvudsakligen hamnat i bostadspriser. Följande är ett skräckscenario som inte är helt otroligt. Det har hänt förut och kan hända igen.

Ett hus som idag kostar 6 miljoner kan verka överkomligt med en rörlig ränta på 1,5 %, som den är idag. Den månatliga räntekostnaden blir 6300 kr, men någon gång måste räntorna gå upp igen. Går den upp till exempelvis 11 % som den var för 20 år sedan [4] blir den månatliga räntekostnaden 46750 kr. Det är inte stor chans att ägarna har råd att bo kvar. Skulle husägaren då sälja sitt hus till nästa person som har råd med en räntekostnad på 6300 skulle samma hus kosta 800 000 kr. Om ägaren inte amorterat någonting skulle denne nu ha en skuld till banken på 4 300 000 kr och inget hus [5]. Samtidigt har banken nu ett hus som de kommit över med pengar de trollat fram ur intet.

Kort sagt: En ökning av penningmänden är en överföring av köpkraft från de fattiga till de rika.


[1] http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Priser-och-konsumtion/Konsumentprisindex/Konsumentprisindex-KPI/Produktrelaterat-ovrigt/Namnden-for-konsumentprisindex/

[2] http://www.scb.se/Statistik/PR/PR0101/_dokument/KPI_namnden/Snabbprotokoll/pros248.pdf

[3] http://www.mises.se/2014/06/18/vad-har-staten-gjort-med-vara-pengar-del-8-inflation-och-statens-inkomster/.

[4] http://seb.se/pow/apps/HistoriskaBorantor/villaframe.aspx

[5] Beräknat med en handpenning på köpet om 15%. 6.000.000 * (1-0.15) – 800.000 = 4.300.000

Kommentarer (7)

  • Mackan

    4 månader sedan

    Det intressanta är hur man ska positionera sig idag för dra nytta av de två möjliga utfallen i denna analys. Någon som kan svara på de? Och då inte de vanliga ”betala av ditt huslån” alla har inte ett stort lån. Vad jag funderar på är hur man kan tjäna på. Tex: köpa realt guld, dollar etc. Eller bostad i något annat land (som man hyr ut tex). Historien visar ju att man har det rätt fattigt under en lång tid efter en hyperinflation.

    • Göran

      4 månader sedan

      Att köpa guld är något du gör för att skydda dig mot inflation under den tid den kan vara. Att köpa hus och hyra ut är en mycket bra idé. Människor behöver alltid någon stans att bo. Storbritannien kan vara ett bra alternativ. Stor marknad, gott om hus och bra priser. Det är ungefär en miljon för lite bostäder i Storbritannien så det finns folk som vill hyra. Universiteten skriker efter studentbostäder.

      Frånsett ovan. Märk att det är ungefär lika stor brist på bostäder i Sverige som det är i Storbritannien i absoluta tal. Så blir det med en reglerad bostadsmarknad som vi har i Sverige. Helt sjukt.

  • Göran

    4 månader sedan

    Det är inte troligt med en ränta på 15 %. Det räcker med att gå över 5 % så kommer ungefär en miljon hushåll inte längre har råd. Det är beräknat innan räntan blev så låg som den är idag. Många har köpt hus med en smärtgräns runt 3 %.

    De flesta som bor i en bostadsrättsförening har inte den mista aning om att de även kommer att få betala för högre ränta i bostadsrättsföreningen också. Högra ränta på privata lånet plus högre ränta på bostadsrättsföreningens lån. Förvisso har kloka bostadsrättsföreningar låst sina räntor på många år.

  • Per-Olof Persson

    4 månader sedan

    Guldpriset har ingen direkt koppling till inflationen, utan kan även stiga när det är deflation.

    Enligt Martin Armstrong (The Forecaster) stiger guldpriset till höga höjder när människors förtroende för det politiska systemet sjunker. Guldet blir ett skydd mot politikernas agerande och en flykt ifrån framförallt statsobligationer och bankkonton (som kan beskattas med negativ ränta).

    Enligt Armstrong blir förtroendet extremt lågt för det politiska systemet 2017. Samma sak kommer att ske med Euron som kommer att sjunka. Kapitalet kommer att fly till USA och dollarn kommer att stiga.

    Fastigheter och obligationer är illa ute under 2017. Dock kan kapitalet fly till den amerikanska aktiemarknaden som stiger. Guldet bör på längre sikt stiga kraftigt.

    • Göran

      4 månader sedan

      Det är sant att guldet inte är kopplat till inflation. Det är kopplat till ett pris bestämt av marknaden.

      • Per-Olof Persson

        4 månader sedan

        Intressant för spekulanter är att guldpriset kanske stiger till 5000 dollar/ounce (enligt Armstrong).

  • Joe

    4 månader sedan

    Bra och informationsrik artikel.
    Jag undrar kring en detaljfråga. När det sägs att BNP har stigit 4,1 procent, jämförs det då men samma period föregående år (Q1-Q4)?
    Som exempelvis under Q1 steg BNP med 4,1 procent jämfört med Q1 i fjol.

    Det här med KPI och BNP är mycket intressant också. Att BNP mäts i reala termer och KPI procentenheten dras av (eller läggs till till ”deflation”) från den nominella BNP.
    Kan rekomendera denna serie på ämnet:
    https://www.youtube.com/watch?v=kpNt2JdCcFA&list=PLRgTUN1zz_ofJoMx1rB6Z0EA1OwAGDRdR&index=19

    Jag har en till fråga angående BNP ( trots att det handlade om KPI – hoaxen).
    Hur stor del av den BNP tillväxen vi ser idag (4,1 procent) är statliga utgifter som ger utslag på denna? De statliga värlfärdstjänsterna räknas väl med i BNP måttet?

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>