Monetärt mischmasch. Hur mycket guld behövs för att återinföra guldmyntfot? Ett gram till exempel. En av poddpladdrarna är för och den andre emot. Men vad skulle hända om någon köpte upp allt guld då? Ett flertal monetära myter avlivas rituellt. Även tips på hur man dubblar sina pengar.

Radio Mises: iTunes | acastYoutube | RSS

Kommentarer (6)

  • Joe

    9 månader sedan

    Hej, tack för ännu ett intressant avsnitt. Jag måste säga att jag under de senaste 2-3 åren har gått från att vara helt ointressera av ekonomi till att faktist få bra koll. Jag hittade av en slump mises.se för ungefär ett år sen. Innan dess var jag intresserad av positiva pengar och likande rörelser. Jag tycker dock deras videor om hur pengar skapas är mycket bra, den bygger på denna rapport från bank of England: http://www.bankofengland.co.uk/publications/Documents/quarterlybulletin/2014/qb14q1prereleasemoneycreation.pdf

    Deras videor går ut på:
    1. Hur pengar skapas, hur banksystemet fungerar med intern bank lending och vad som bergränsar bankernas kreditutgivning. Väldigt pedagogiskt.
    2. Hur ett bättre penningsystem skulle kunna fungera.

    Jag köper nästan allt dom säger om punkt 1. Var det något i dessa videor som ni är kritisk mot hur penningsystemet fungerar? Punkt 2 tycket jag att ni avlivade i och med detta asvnitt.

    Dock är jag inte hundra på om ni har resonerat som rapporten över att affärsbankers balansräkning visar på att den skuldsätter sig lika mycket som kunden vid lån.
    ”Whenever a bank makes a loan, it simultaneously creates a matching deposit in the borrower’s bank account, thereby creating new money.”

    Då kunden betalar tillbaka lånet så försvinner dessa pengar ur cirkulation. Är det felaktigt?

    • Klaus Bernpaintner

      9 månader sedan

      Vi pratade inte så mycket om hur pengar skapas i detta avsnitt. Avsnittet med Stellan Abrahamsson går in på det i mer detalj. Jag skulle tro att din punkt 1 är nog ganska så korrekt. Det är överhuvudtaget glädjande att se att intresset för hur bankeriet fungerar faktiskt ökar.

      Det är riktigt att när lånen som kreditpengar baseras på betalas tillbaka minskar penningmängden med motsvarande belopp. (Det gäller även om lånen förfaller utan att kunna betalas tillbaka.) Om alla lån skulle betalas tillbaka skulle penningmängden reduceras till att bli lika med den monetära basen: alla sedlar och mynt.

      Punkt 2 har människor svårt för. De har blivit dresserade i att problem löser man politiskt med nya demokratiska lagar. På samma vis som de tror att när företag ”blir för stora” så åtgärdar man det med fler demokratiska lagar. Den enda, och enklaste, lösningen är istället att avskaffa lagar som företagen kan skydda sig bakom, och istället exponera dem för hänsynslös konkurrens. Samma gäller bankeriet.

      • Joe

        9 månader sedan

        Ja oavsett om det är teknokommunistiska konspiransteorifilmer (zeitgeist) eller sk. konsprationsteoretiker (som partiet de fria) så är det oerhört bra att frågan lyfts.
        Jag skulle uppskatta att 80-90 procent aldrig har tänkt tanken på vad pengar är och hur de skapas. Det är enklare att föra en diskussion med en person som försökt sätta sig in penningsystmet. Därför tycker jag att postiva pengars kampanj är postiv:)
        Jag ändrar gärna min uppfattning då ny information kommer ut (eller presenteras på ett bättre sätt) och jag hoppas att andra gör det också.

        Ni gick inte in på hur pengar skapas i detta avsnitt . Jag tror att bakgrunden till teorin om varför pengar inte täcker räntekostnaden är grundat i hur vårt nuvarande kreditsystem fungerar inte om ekonomin består av två personer med papperspengar.
        Teorin går ut på att i nuvarande kreditsystem måste även räntekostnaden skapas ur belåning och därför måste det ske en ständig kreditexpansion.

        Men er teori kanske även kan stämma i nuvarande kreditsystem(som består av privata personer och företags kontofodringar). Mer kreditexpansion är ej nödvändig att täcka räntekostnaden(som även den består är kreditpengar).
        Samma kreditkrona kan alltså betala av räntekostnaden flera gånger pga. att den cirkulerar (cirkulera = skuldbollning på bankkonton).

        Jag tycker det är svårt att veta vad man ska kalla dessa pengar som skapas av bankerna: Krediter, skuldpengar, pengar, skuld på kronor, kronor, betalmedel?
        Den monetära basen består av kronor helt klart.

        Slutligen:
        ”Om alla lån skulle betalas tillbaka skulle penningmängden reduceras till att bli lika med den monetära basen: alla sedlar och mynt.”
        Du glömde den delen av den monetära basen vi normala människor inte kommer åt, pengar i rix-systemet (riksbankerns valutareserv) som affärsbankerna får minusränta om de lånar av riksbanken (-0,5-0,75 = -1,25 procent).

      • Klaus Bernpaintner

        9 månader sedan

        Ja det är bra att frågan lyfts av flera. Det som däremot är oroväckande är 99% av dem förespråkar att problemet löses med hårdare regleringar.

        Våra exempel med två personer kan direkt utökas till tre, fyra, tusen, miljoner, miljarder personer utan att logiken förändras.

        Detsamma gäller det faktum att vi tog ett exempel med fysiska pengar. Att penningmängden fylls ut med kreditpengar gör ingen skillnad. Oavsett vad den cirkulerande penningmängden består av så behövs inget mer skapas för att kunna betala ränta på och avbetala alla lån.

        Det spelar heller ingen roll att det finns pengar i Rix. Det är inte så att dessa pengar ”undahålls” oss, utan de ligger där för att bankerna lagrar sitt överskott där. Om bankerna behöver dem för att kunna göra fysiska utbetalningar kommer de ta ut dem fysiskt.

        På sidan 483 i Theory of Money and Credit finns ett diagram över olika penningtyper du kan titta på. https://mises.org/sites/default/files/The%20Theory%20of%20Money%20and%20Credit_3.pdf

  • Joe

    9 månader sedan

    @Klaus: Ja precis, men jag ser det som två saker. Ena är hur systemet fungerar och det andra vad lösning bör vara. Jag är inte ens 100 procent säker på hur systemet fungerar.

    Har inte papperspengar och krediter (våra kontoinnehav) har olika egenskaper då det kommer till interaktion med banken respektive med andra männsikor? Om jag lånar pengar (kredit) av banken och betalar tillbaka försvinner dessa pengar ur cirkulation. Lånar jag kontanter av dig och sen betalar tillbaka i kontaner så finns dessa fortfarande kvar.

    ”Det spelar heller ingen roll att det finns pengar i Rix. Det är inte så att dessa pengar ”undahålls” oss, utan de ligger där för att bankerna lagrar sitt överskott där. Om bankerna behöver dem för att kunna göra fysiska utbetalningar kommer de ta ut dem fysiskt.”

    Tre frågor på detta:
    1) Kan jag som privatperson få direktåtkomst till några av pengarn i RIX hur i sånnafall?
    2) Vad för typ av pengar är bankers överskott?
    3)Menar du att en affärsbank kan gå till riksbanken och ta ut fysiska kontaner från riksbanken och pengar dras från RIX?

    • Joe

      9 månader sedan

      Nu svarar jag på mitt eget inlägg :)
      Pengarna (som vi även kan kalla krediter som skapas av affärsbankerna) försvinner inte ur penningsystemet då man använder dom till att betala bankens räntekostnad.
      Det är alltså ingen skillnad om man betalar en räntekostnad till en bank som om man köper mjölk på ICA. Har jag fattat det rätt?

      Däremot om man betalar av sitt lån (amorterar på lånet) så försvinner dessa pengar ur cirkulation. Min gissning är att dem som tror att ”pengarna räcker inte till ränta” har blandat ihop dessa två saker eller så tänker dom inte på att pengar cirkulerar.

      En fråga till som är lite relaterat till frågorna över:
      När banken får sina pengar för räntekostnaden. På vilket konto sparas dessa pengar på?
      Kluriga frågor på mutternivå:)

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>