I Sverige är många med i facket jämfört med utomlands. Genom facket subventioneras mindre produktiva arbetare av de mer produktiva. Men har facket någon möjlighet att bidra till välståndet generellt? Detta och andra fackliga frågor, tillsammans med en gnutta facklig historia avverkas efter sedvanligt nyhetsfrosseri.

Radio Mises: iTunes | acastYoutube | RSS

Kommentarer (10)

  • Halsingen

    7 månader sedan

    Beträffande den liberala EU-synen: se Konrad Adenauers historiska tal på Kölns Universitet 1946 (tror jag det var?) som anses vara ett av efterkrigstidens viktigaste.

    Den nya tyska förbundsrepubliken skulle vara federal och upprättas med ett Europas förenta stater i sikte. Den skulle sedan upplösas och Bundesländerna inrätta sig under EU:s paraply.

    Adenauer har ofta beskrivits som Rheinlands-secessionist. Det är därför många hellre vill vara jämtar, gutar, smålänningar, skåningar etc i ”Regionernas Europa” än Stockholms underdåniga medborgare.

    Se t ex libertarianske historikern Paul Johnson ”Moderna tider”.

  • Halsingen

    7 månader sedan

    Varför nämndes förresten inte den liberala associationsrörelsen som länge slogs med den socialistiska fackrörelsen om arbetarnas sympatier? Johan Norberg t ex tar upp det i ”Den svenska liberalismens historia”.

  • Godzilla Hårddisksson

    7 månader sedan

    I detta avsnitt återkom åsikten att det var ”barbariskt att värnplikta kvinnor ut i krig” gång på gång. Jag tyckte dock aldrig att några argument för detta lades fram. Är vad ni menar att det generellt sett, utan att ha någon mer information, med största sannolikhet kommer att vara *mer* barbariskt att skicka ut en random kvinna ut i krig än en random man? I sådana fall är jag benägen att hålla med, även om krig många gånger är så random att aspekten av att man kan påverka utfallet själv inte är speciellt stor.

    (Tänk er de första landstigningstrupperna under D-day. När de främre båtluckorna öppnas och kulspruteeld väller in har du absolut noll nytta av att du tar 120 i bänkpress; snarare så är detta antagligen en nackdel eftersom du med största sannolikhet då även kommer att vara en större måltavla.)

    Dock verkar ni argumentera för att det att en random person X är man också gör att det blir mindre barbariskt att skicka ut denne i krig än en annan person Y som är kvinna, även om Y är mer lämpad för krig (är större, starkare, mer aggressiv, modigare, et cetera). Alltså, ni verkar vara av åsikten att det är mer barbariskt att tvångskommendera Brienne of Tarth ut i krig än Steve Urkel baserat på att den senare individen går att kategorisera in i en grupp som som grupp betraktat är mer lämpade att kriga.

    Vore inte det minst barbariska att helt enkelt bara skicka ut de i krig som är mest lämpliga, oavsett om de är män, kvinnor eller hermafrodite?

    • Hans

      7 månader sedan

      @Godzilla : Jag är inte alltför bra på popkulturella referenser men Brianna är den gigantiska kvinnan i Game of Thrones som slår ihjäl folk på löpande band? I det läget så är det uppenbarligen mindre barbariskt att skicka ut henne än en genomsnittlig man, givet att hon klampar omkring i en stålrustning med ett bredsvärd som 95% av befolkningen inte klarar av att lyfta.

      Det finns väl en underton av att vi anser att könsroller finns dock, och att vad gäller försvar så är det huvudsakligen en manlig roll. Sedan har det alltid funnits kvinnor som tar manliga roller och vice versa. Man skall dock inte överskatta den typen av undantagsfall, så vill man ha en regel torde den vara att män är mer lämpade för krig än kvinnor.

      Och sedan hade vi även resonemanget om problemet med könsblandade militärförband, som har diskuterats en hel del i USA vad jag förstått.

  • JohanIII

    7 månader sedan

    Gnöl och gnäll, men va 17 ska man göra för att få en update att något podats? Va? Man kunde förstås prenumerera på er YouTube-kanal, men senaste med Peter Schiff blev ju YouTube-at igår bara. Komigen nu!

    • Hans

      7 månader sedan

      @JohanIII : Men har du ingen podcast-lyssnare med RSS-strömmar? Då slipper du ju skrutta upp på webbsidan eller på youtube?

  • Benjamin Juhlin

    7 månader sedan

    Lärorikt som alltid.

    ”Noone has ever succeeded in the effort to demonstrate that unionism could improve the conditions and raise the standard of living of all those eager to earn wages.” Ludwig von Mises s. 764f Human Action

    • Hans

      7 månader sedan

      @Benji : Det finns ett par-tre dussin Mises-citat om fackförbund. Jag har inte hittat ETT ENDA som är positivt….sedan var väl facket ordentligt mycket våldsammare då än nu.

      Fortfarande dock, det är ett mysterium hur facket kan hävda att de inte enbart försöker höja lönerna för EN VISS GRUPP på någon annans bekostnad, för allt annat är på sikt ekonomiskt otänkbart.

      Hela fantasin om att man kan ändra kapitalavkastningen med tvång, utan att därmed också ändra kapitaliseringsgraden….

      • Halsingen

        7 månader sedan

        Skrev Mises inget om associationerna, som var en konkurrent till facken? ”Frivilligt samarbete i självhjälpsform, t ex aktiebolag, sparkassor, kooperativ och arbetarföreningar. Associationsliberalism är Göran B Nilssons beteckning på en huvudfåra i 1800-talsliberalismen, som innebar att liberalerna ville att människor skulle lösa sina egna problem och projekt i associationsform.” (Johan Norberg i Den svenska liberalismens historia),

      • Joakim Book Jönsson

        7 månader sedan

        Fast det stämmer inte, Hans. Du får leta hårdare. :)

        Mises argumenterade redan 1912 för att fackföreningar kunde höja alla arbetares löner, som Böhm-Bawerks tvingades svara på 1914 i sin slutsats att fackföreningsledares möjligheter att hjälpa arbetarna endast var illusioner.

        Hülsmann i sin biografi över Mises (”Mises: The Last Knight of Liberalism”, sid 150) har följande fotnot:

        ”Possibly Böhm-Bawerk also wished to preempt a fallacious opinion accepted by some of his most gifted students. A case in point was Ludwig von Mises, who shortly before had argued that labor unions could raise wage rates for all workers, at
        least in the short run. See Mises, “Die allgemeine Teuerung im Lichte der
        theoretischen nationalökonomie,” Archiv für Sozialwissenschaften und
        Sozialpolitik 37 (1912): 570f.”

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>