Billiga pengar
Billiga pengar

(Österrikisk konjunkturcykelteori kommer i denna översättning att benämnas enligt dess engelska förkortning ABCT, “Austrian Business Cycle Theory”)

Enligt den österrikiska konjunkturcykelteorin (ABCT) leder centralbankers artificiella sänkningar av räntan till en snedfördelning av resurser eftersom företag påbörjar diverse  investeringsprojekt som – innan sänkning av räntorna – inte kunde ses betraktas som lönsamma. Denna snedfördelning av resurser brukar beskrivas som en högkonjunktur.

Som regel upptäcker affärsmän sina misstag så fort som centralbanken – som var ansvarig för den artificiella sänkningen av räntan – byter fot och därmed stoppar kapitalexpansionen och orsakar en lågkonjunktur.

Från ABCT kan man dra slutsatsen att den artificiella sänkningen av räntan skapar en fälla för affärsmän, genom att locka dem till ohållbar verksamhet som inte uppdagas förrän centralbanken stramar åt sin räntepolitik.

Kritiker av ABCT vidhåller att det inte finns någon anledning varför affärsmän skulle falla offer för räntesänkningar om och om igen. Affärsmän torde lära sig av erfarenhet, menar kritikerna, och inte ramla i fällan skapad av artificiellt sänkta räntor.

Korrekta förväntningar kommer att upphäva hela processen med hög- och lågkonjunktur som sätts i rörelse av artificiellt låga räntor. Därmed, sägs det, är inte ABCT en seriös utmanare vad gäller utforskandet av det moderna konjunkturcykel-fenomenet. En framstående kritiker av ABCT, Gordon Tullock, noterar:

“Man skulle kunna tänka sig att affärmäns missleds de första par varven av en Rothbard-cykel och inte förutspår att sänkta räntor i framtiden kommer höjas. Att de skulle fortsätta att vara oförmögna att räkna ut detta verkar dock osannolikt. Vanligtvis argumenterar Rothbard och andra österrikiska ekonomer att entreprenörer är välinformerade och gör korrekta bedömningar

Man borde åtminstone anta att en välinformerad affärsman intresserad av viktiga frågor rörande näringslivet skulle ha läst Mises och Rothbard, och därmed förutspå statligt agerande”

Till och med Mises själv medgav att det är möjligt att affärsmän någon gång i framtiden kommer sluta svara på en expansiv penningpolitik, och därmed förhindra att en konjunkturcykel sätts i rörelse. I sitt svar till Lachmann (Economica, Augusti 1943) skrev Mises:

“Det kan vara så att affärsmän i framtiden kommer reagera på kreditexpansion på ett annat sätt än de gjort historiskt. Det kan vara så att de kommer undvika att använda billiga pengar för en expansion av sin verksamhet, eftersom de kommer ha högkonjunkturens oundvikliga slut i åtanke. Vissa indikationer förebådar en sådan utveckling. Men det är för tidigt för att göra något positivt uttalande i frågan. “

Spelar förväntningar roll?

Enligt kritikerna gäller, att om affärsmän skulle börja förutspå att artificiellt sänkta räntor i framtiden sannolikt kommer följas av en åtstramad räntepolitik, skulle deras agerande som svar på denna förväntan neutralisera konjunkturcykeln-fenomenet. Men är det sant att affärsmän är sannolika att agera i enlighet med korrekta förväntningar så som kritikerna insinuerar?

Därtill är nyckeln till konjunkturcykler inte bara affärsmäns agerande, men också konsumenters agerande som svar på artificiellt sänkta räntor – det är trots allt så att affärsmän justerar sina aktiviteter i enlighet med förväntat konsumentbeteende. På denna grund skulle man kunna generalisera och påstå att korrekta förväntningar hos människor i en ekonomi borde förhindra konjunkturcykeln. Men är det så?

Om till exempel en individ John kunde sänka räntebetalningar på sitt lån på grund av en expansiv räntepolitik, varför skulle han vägra att göra det även om han vet att en lägre ränta leder till konjunkturcykler?

Som en individ är John enbart intresserad av sitt eget välmående. Genom att betala lägre ränta på sin existerande skuld har John därmed ökat sina tillgängliga medel. Han kan nu ha råd med diverse saker han inte tidigare hade.

Som ett resultat av centralbankens expansiva räntepolitik har John och andra låntagares efterfrågan på varor och tjänster ökat (det måste återigen förstås att detta inte kunde ha skett utan stöd från centralbanken, som möjliggör den sänkta räntan)

Nåväl, en affärsmans jobb är att tillgodose konsumenters framtida krav. När helst denne observerar fallande räntor vet han att detta högst sannolikt kommer orsaka en ökning i efterfrågan av diverse varor och tjänster de kommande månaderna.

Om han därmed vill göra vinst måste han göra de nödvändingaa förberedelserna för framtida efterfrågan.

Om t.ex. en byggare vägrar agera på den sannolika ökningen i efterfrågan på hus, eftersom han tror att detta beror på expansiv räntepolitik från centralbanken och inte är långsiktigt hållbart, kommer han att gå i konkurs relativt snabbt.

Att vara i byggbranschen innebär att han måste vara i samklang med efterfrågan på hus. Likaledes måste alla andra affärsmän inom givna områden svara på de sannolika förändringarna i efterfrågan inom det fält där han agerar, om han vill fortsätta sin verksamhet.

En affärsman har bara två alternativ – antingen att agera inom ett särskilt affärsområde eller att inte agera alls. Så fort han har beslutat att vara inom ett särskilt affärsområde innebär det att affärsmannen sannolikt kommer reagera på ändringar i efterfrågan på dessa särskilda varor och tjänster oavsett vilka underliggande orsaker som förändrar efterfrågan.

Att misslyckas med att göra det kommer försätta honom i konkurs mycket fort. Därmed kommer de flesta affärsmän, oavsett sina förväntningar, att fastna i centralbankens fälla så fort räntepolitikien stramas åt. En åtstramning kommer att undergräva efterfrågan på varor och tjänster och detta kommer sätta press på diverse affärsaktiviteter som startades när räntepolitiken var expansiv. En lågkonjunktur påbörjas.

Vi kan dra slutsatsen att korrekta förväntningar inte kan förhindra konjunkturcykeln så fort som centralbanken har lättat på räntepolitiken. Det enda sättet att stoppa konjunkturcykelns gissel är att centralbanken slutar manipulera finansmarknaderna. Som regels svarar dock centralbanker vanligen på en lågkonjunktur genom att återigen lätta på räntepolitiken och därmed starta en ny konjunkturcykel.


Originalartikeln är översatt av Hans P.

Kommentarer (5)

  • Niklas

    11 månader sedan

    Men tror att en mer naturlig reaktion för företagare som lär sig att centralbanksräntor inte är hållbara, är att man helt enkelt planerar för att det kommer vända fort och bygger sina företag så man snabbt kan likvidera och hedgar alla sina investeringar..

    Dvs att man helt enkelt utnyttjar dom snabba svängningarna till att tjäna ännu mer..

    • Hans

      11 månader sedan

      @Niklas : En tänkbar konsekvens skulle vara mer investerande i ”generella kapitalvaror” som är enklare att sälja till andra, än mer ”specifika kapitalvaror” som förvisso är effektiva men svårare att göra sig av med vid kris.

      • Niklas

        11 månader sedan

        Så sant så sant, men samtidigt ligger det mycket pengar i att fylla det tillfälliga behovet hos konsumenter.. Så då blir det lättast att hyra in folk och producera väldiga volymer väldigt snabbt, för att sen likvidera eller sälja.

        Marknaden och dess aktörer anpassar sig efter hur reglerna serut..
        Svänger det fort, så anpassar man sig efter det.

        Typ som inom börsen där algoritmer står för en majoritet av all handel och alla föredrar väldigt volatila marknader eftersom man tjänar mer på dessa.

  • martin

    11 månader sedan

    Rekommenderar denna som komplement

    What Austrian business cycle theory does not predict
    http://soundmoneyproject.org/2016/01/what-austrian-business-cycle-theory-does-not-predict/

  • Per-Olof Persson

    11 månader sedan

    De ekonomiska cyklerna minskar med en guldmyntfot. Men de försvinner inte helt och hållet. Ekonomiska cykler har funnits långt innan det fanns pengar och krediter.

    Det finns många fler faktorer som skapar cyklerna. Martin Armstrongs dator, som heter Socrates, har lyckats förutsäga alla cykler sedan 1980-talet.

    Armstrong har samlat in information om många olika typer av cykler som går 6 000 år tillbaka bl.a. har han finansierat arkeologiska utgrävningar. Det finns olika typer av cykler och alla cykler hänger ihop. Exempelvis cykler för ekonomi, politik, krig, guldpris etc.

    Han samlar in information om var penningströmmarna rör sig, till vilka länder och till vilka tillgångsslag. Socrates spår att ”statsskuldrisen” kommer att explodera 2017.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>