asa_grater

”Vi har haft hårda debatter i Partiet om Verklighetsbilden.”

Miljöpartiet godtog just den ”brunaste” flyktingpolitiken i Sverige sedan andra världskriget. Vem kunde tro det för en vecka sedan? Över en natt gick nämligen regeringen ifrån en gränslös politik till något man förut beskyllde Sverigedemokraterna för. Då kallade man det fascism. Idag kallar man det ansvar. Låt oss därför backa tillbaka bandet. Vad är det som har hänt?

I förening med ett av världens mer påkostade välfärdssystem har den svenska flyktingpolitiken gett upphov till incitament som fått människor att ta sig fram över krigsdrabbade områden, öknar och farliga vatten med kompassen riktad mot norr. Den som flyr ställs nämligen inför frågan vart man skall fly? Och om valet står mellan två länder där det ena på en tiogradig skala erbjuder 5 och det andra 8 så är det inte svårt att förstå varför man väljer det senare alternativet. Att Sverige skall erbjuda 10 har under lång tid varit en del av svensk politik. Det har varit en djup moralisk, ja nästan religiös, övertygelse och gett upphov till emotionella debatter. Både borgerligheten och socialdemokratin övergav var för sig den restriktiva flyktingpolitiken (Luciaöverenskommelsen) och gjorde upp med Miljöpartiet. Svensk flyktingpolitik var innan den 24 november 2015 tagen ur Miljöpartiets partiprogram.

Låt oss se detta ur flyktingarnas perspektiv. Svenska förhållanden och svensk välfärdspolitik har varit känd för dem som överlevt den farliga resan hit. Jonas Sjöstedt kallade därför svensk flyktingpolitik ”en ljusfyr i mörkret”. Men den har inte varit en ljusfyr lika mycket som en syrensång vars lockelser om humanism, välfärd och trygghet fått många att mista sina liv på Medelhavet. Svensk humanism bär nämligen en stor del av skulden till den humanitära katastrofen på Medelhavet. Vad har flyktingarna haft för alternativ? Om jag är flykting och betalar 60 000 kronor för att rädda min familj över dödens hav och vet att jag kommer att få mat, vård, skola och tak över huvudet när jag förhoppningsvis kommer till det trygga landet Sverige, så är detta en riskabel men kanske nödvändig investering. Alternativen i mitt närområde finns helt enkelt inte och andra länder i Europa tar inte emot mig alternativt erbjuder sämre chanser för ett bättre liv. Jag tar alltså risken. Det är en fråga om komparativa fördelar. Jag riskerar att dö om jag stannar i mitt krigsdrabbade land och jag riskerar att dö om jag reser över Medelhavet. Här finns söndersprängda hus och knappa förnödenheter. Där finns vård, skola och omsorg. Valet är enkelt och det bästa valet är Sverige. Väl framme möts jag dock av en chock. Jag blir erbjuden att sova i en sovsäck i Migrationsverkets reception. Riskerade jag verkligen mitt och mina barns liv för det här? Sammanfattningsvis har den svenska ambitionen och propagandan utåt legat på 10 medan verkligheten sedan ett par månader varit mellan 2 och 4. När regeringen gick ut den 24:e november låg den under 0. Det var minusgrader och flyktingar fick sova utomhus. Är detta att ta ansvar? Är detta respekt för människovärdet? Nej, det är det inte men likväl är det en konsekvens av vår statshumanism.

Utifrån ett politiskt perspektiv har våra regeringar fört en politik som inte varit baserad på rationalitet och långsiktighet utan på en häpnadsväckande rädsla att utmana rådande flyktingpolitiska paradigm och moralitet. Ingen har velat vara den som trotsat den humanistiska religionen där människovärde och den svenska statens verk och institutioner bildat kyrka och trosbekännelse.

När luftslottet sprängdes den 24:e november blev det därtill närmast surrealistiskt. Det gick för det första över en natt. Från Miljöpartiets partiprogram till Sverigedemokraternas. För det andra var en del av motiveringen absurd: De miljöpartistiska kommunalråden i vissa av Sveriges kommuner mäktar tydligen inte med mer. En märkligare motivering för en helomvändning har jag faktiskt inte hört förut. Har ni?

Problemet med svensk flyktingpolitik har varit att den styrts av för mycket idealism och känsla och för lite av verklighetsanpassade åtgärder. Människor drivs för det första av incitament och om man vill göra rationella investeringar i humanitet så håller man också upp ögonen för vilka åtgärder som är mest effektiva för alla parter. Det är bara en minoritet av världens flyktingar som har råd att fly över Medelhavet. Svensk politik är en stor orsak till att folk överhuvudtaget skulle ta en sådan risk. Är det sedan mest effektivt att ta emot dem här? Kan man inte rädda fler liv i andra länder för samma summa? Är frågan rasistiskt ställd? Det tycker inte Miljöpartiet om du frågar dem idag. EU har därtill visat sig vara oförmögen att hantera ett av Europas största problem. Om det gäller flyktingar är det tydligen ”var och en för sig själv i sin egen nationalstat” som gäller före humanitet och mänskliga rättigheter. Och om valet står mellan välfärd och flyktingmottagning så väljer svenska politiker det förra alternativet framför det senare. Detta är konsekvensen av beslutet den 24:e november.

Utifrån ett internationellt perspektiv har Förenta staternas politik i Irak, Libyen och Syrien gjort dessa länder till zoner för våld, död och terrorverksamheter. Konsekvenserna av denna politik drabbar människor som tvingas fly och där Europa får ta största delen av ansvaret. Långsiktigt borde Europa tillsammans med länder som Ryssland och Kina därför förmå Förenta staterna att sluta föra en nykonservativ aggressionspolitik. Långsiktigt behöver även Europa satsa på att skapa zoner, ja städer, dit alla humanitära insatser samlas och där flyktingar får bästa möjliga hjälp. Vård, skola och omsorg på svensk nivå kostar helt enkelt mindre utanför Sverige. Jag är övertygad om att frivilliga hjälporganisationer här kan göra ett långt bättre arbete än våra politiker. Omedelbart måste Sverige sluta att locka människor över dödens hav. Omedelbart måste vi ta ansvar här och nu för att ge dem som kommit hit bästa förutsättningar att överleva vintern. Hjälporganisationer och frivilliga insatser måste ta över där den svenska staten och politiken misslyckats.

Statshumanismen är död! Leve människovärdet!

Etiketter: ,

Kommentarer (32)

  • Göran

    6 månader sedan

    ”Jag riskerar att dö om jag stannar i mitt krigsdrabbade land och jag riskerar att dö om jag reser över Medelhavet. Här finns söndersprängda hus och knappa förnödenheter.” Jag visste inte att det var så illa ställt i Turkiet.

    Libanon har över en miljon flyktingar i sitt land och samma problem som Sverige med bostad och jobb åt dem. Lite pengar till Libanon skulle hjälpa tiofalt mycket mer där än vad samma summa pengar gör i Sverige.

    Eftersom första stycket var lite ironi ska jag även göra andra stycket till det också. Jag glömde bort att det var miljöpartistisk matematik.

  • Klas

    6 månader sedan

    ”Den som flyr ställs nämligen inför frågan vart man skall fly?”

    Oärlig argumentation. En ekonomisk migrant är en ekonomisk migrant. En flykting är en flykting. Att blanda ihop de två är diskussionsförstörande. Onödigt att läsa längre än så eftersom skribenten visat att han är manipulativ.

    Det har gått troll i den här frågan. Därför skall toleransen mot de som trollar i den här frågan vara noll.

    • Klaus Bernpaintner

      6 månader sedan

      Argumentet fungerar lika bra med: ”Ekonomiska migranter ställs nämligen inför frågan vart man ska migrera.”

      Det finns en poäng i att argumentera utifrån möjligen falska antaganden. Om man kan visa att populära antaganden, till och med när de är falska, leder till oönskade konsekvenser så kan man bespara sig mödan att bekämpa människors känslobaserade premisser.

      • Klas

        6 månader sedan

        Det har du en poäng i. Men då får man också stå ut med att bli kategoriserad efter det som faktiskt sagts. Min tolerans för svajighet i den här frågan är som sagt ickeexisterande, efter alla de laviner av manipulation och sentimentalitet och propaganda som sköljt över mig under hela mitt vuxna liv. Win some lose some.
        Vidare, min övertygelse är att när frågan nu väl öppnats upp så är den ej betjänt av svajighet utan av tydlighet.

    • Johan

      6 månader sedan

      Du menar alltså att de som flyr inte ställer sig frågan vart? Slående resonemang.

      • Klas

        6 månader sedan

        @Johan
        Flyr gör man från någonting. Att migrera från ett flyktingläger i Turkiet där man bott flera år till sverige är inte flykt, det är migration. Jag antar att du inte är intellektuellt ärlig nog att erkänna att det inte är flykt när personer migrerar till Europas mest avlägsna hörn genom ett flertal fredliga och trygga länder. Men jag säger det ändå i förhoppning att andra läsare inte håller din infantila nivå.

    • Niklas

      6 månader sedan

      Hur då?

      Om jag flyr undan skatter så frågar jag mig vart jag ska ”fly” med mina pengar, om jag flyr undan krig så ställer jag mig frågan vart jag ska fly med min kropp för att slippa dö.

      • Klas

        6 månader sedan

        Menar du på fullt allvar att migranter själva skall ha rätt att definiera hur de skall kategoriseras enligt svensk lag? Det är ju det vi diskuterar, lagens perspektiv på migranter. Alltså, det är ungefär lika begåvat som att låta socialbidragstagare definiera sitt eget stödbehov. Eller att låta pensionärer definiera hur mycket pensionspoäng de tycker sig ha.
        Alltså, de här juridiska principerna är lektion 1a. Ta till exempel de juridiska principer som formaliserades av Brocard, biskop i Worms:

        Res inter alios acta vel iudicata, aliis nec nocet nec prodocet

        Översatt till vårt exempel, migranter kan inte sinsemellan komma överrens om att de är flykingar i syfte att vinna fördelar av en tredje grupp som ej har kommit överrens om att de är flyktingar.

        Alltså, misesinsttitutet håller generellt väldigt hög kvalitet på sina texter och sitt tänkande. Varför är det stört omöjligt för er att förstå någonsint så fullständigt grundläggande? Någonting som den västerländska civilisationen har accepterat som självklart i åtminstone 990 år? Jag vill inte vara otrevlig men, ja, ok, jag vill inte vara otrevlig jag vill inte vara otrevlig jag vill inte vara otrevlig, puh.

      • Niklas

        6 månader sedan

        Då händer jag med.
        Men fattar inte varför man ska hålla på och skilja på det oavsett.
        Ser ingen anledning till att någon ska tvingas betala för någon annan oavsett vad lagen kallar dom, flykting, migrant, invandrare eller något annat. Sen får dom kalla sig precis vad dom vill för min del, det gör varken till eller ifrån.

        Vill någon ta sig hit får dom för min del gärna göra det, men oavsett om dom kryp hit från Danmark, Syrien eller Simmat från Nordkorea så ska inte någon tvingas betala för dom.
        Är väl just kostnads delen som skapar dom stora problemen, inte om det är flyktingar eller inte?

        Men om vi ska släppa det rent teoretiska och hålla oss till hur det ser ut idag så är jag helt med på vad du menar.
        Juridiska tolkningar är ju lite mer uppstyrda och måste följa någon form av mall eller regler och kan inte vara rent subjektiva..

  • Hans Palmstierna

    6 månader sedan

    Utan att förneka vare sig existensen av ekonomiska migranter eller krigsflyktingar väljer jag att notera att vissa anser sig veta väldigt mycket om vilka subjektiva anledningar andra har för att försöka ta sig till Europa.

    Precis som det enligt österrikisk ekonomi är omöjligt att göra interpersonella subjektiva värdejämförelser, torde det vara relativt omöjligt att rent telepatiskt ta reda på miljontals människors subjektiva upplevelser för att bedöma deras bevekelsegrund.

    Det finns i princip GARANTERAT både ekonomiska migranter och krigsflyktingar.

    Just sayin’

    • Klas

      6 månader sedan

      Du utgår ifrån att världen är subjektiv. Att någon ”flyr” om den uppelver sig fly. Medan jag utgår ifrån att någon flyr ifrån att andra människor aktivt försöker döda dem. Jag antar att fördelen med din attityd av oändlig subjektivitet är att om alla tänkte som du så skulle O’Brian kunna flyga.

      • Hans Palmstierna

        6 månader sedan

        Jag utgår från att upplevelser och beslut tagna därav är subjektiva. Världen i övrigt är vad den är, vare sig mer eller mindre. Det är dock alltjämt orsakerna till beslut vi talar om.

      • Klas

        6 månader sedan

        Om jag bryter mig in i ditt hus och tar dina saker och slår sönder det jag inte behöver så kanske jag gör det av subjektiva anledningar som det går att sätta intressanta och sofistiska etiketter och namn på. Men det gör inte dessa etiketter eller mitt subjektiva perspektiv relevant. Det handlar om en intressekonflikt. Om en migrant är flykting i sitt eget subjektiva universum så är det helt och hållet ointressant. Fullständigt. Ett barn kan förstå det här. Det enda som är relevant är om de som anser att det finns en asylrätt (jag gör inte det) OCH som har beslutsrätt i sverige(medborgarna alltså) anser att personen är flykting. Alltså, jag blir nästan förtvivlad över att behöva förklara det här för en högligen intelligent och välutbildad och självständigt tänkande människa. Det verkar finnas någonting i den här frågan som innebär ögonblicklig lobotomering av dig. Det är tragiskt. Jag vet inte vad jag ska säga. Tänk igenom dina argument? Suck. Jag vet inte vad jag ska säga. Du producerar bara verklighetsfrånvända sofismer i den här frågan. Läs din senaste kommentar igen?

        Menar du verkligen på allvar att bara för ,bah jag ger upp. Ta bort den här kommentaren när du har läst den.

      • Hans Palmstierna

        6 månader sedan

        @Klas : Bevisligen leder detta ingenstans då vi använder oss av olika definitioner av samma begrepp. Följaktligen enklast att vi avslutar.

      • Klas

        6 månader sedan

        Nej. Vi håller inte med om VEM som har rätt att definiera vem som är vad. Du menar att flyktingar själva har rätt att definiera sig som flyktingar. Jag hävdar att den som de ber om hjälp har rätt att definiera huruvida de är flyktingar. DET är vad vi inte är överrens om, herr subjektiv.

      • Hans Palmstierna

        6 månader sedan

        @Klas: Tillåt mig att förvånas över att du inte klarar av att hålla god ton och tvångsmässigt ägnar dig åt snäsigheter.

        Vår definitions-skillnad är som följer:

        Du hävdar att en person som är under risk för livet (=flykting) upphör att vara flykting så fort denne sätter sin fot i ett annat land, förutsatt att krig inte pågår i detta land. Jag hävdar att den definitionen kan debatteras, t.ex. om detta är ett land i vilket personen inte kommer få asyl, och därmed kommer skickas tillbaka (rykter gör gällande att delar av strömmen av Afghaner beror på att Turkiet har slutat att tillåta dem att uppehålla sig i landet).

        Man kan absolut argumentera det rimliga i Dublin-förordningen, nämligen att alla flyktingar bör söka asyl i det första land de hamnar i. Detta saboterades dock hej vilt av Sverige genom att se till så det inte fanns en gemensam asylpolitik och därmed vill alla dit de har störst sannolikhet att få asyl, vilket är Sverige.

        För att kunna hävda att du kan objektivt bedöma om någon är migrant eller asylant måste du i sådana fall kunna ge den objektiva definitionen på när någon har rätt till asyl, ty om det första ankomstlandet skulle skicka tillbaka någon som enligt den objektiva normen har rätt till asyl (och det finns just nu ett antal konkurrerande definitioner i Europa – vilken gäller?), är vederbörande fortfarande flykting när denne tar sig till nästa land, och inte ekonomisk migrant.

        Det är dock meningslöst att debattera detta ämne, för precis som flera har påpekat så blir det alldeles för känslomässigt för vissa.

      • Klas

        6 månader sedan

        Nej. I dina två senaste kommentarer så har du hävdat att migrantens egen subjektiva uppfattning av sin status skal vinna laga kraft för i sverige som ej kunnat påverka denna kategorisering. Jag har, under stor frustration, försökt visa hur befängt detta är.

        Låt mig citera från dina två senaste kommentarer:

        Hans Palmstierna skriver:
        ”Utan att förneka vare sig existensen av ekonomiska migranter eller krigsflyktingar väljer jag att notera att vissa anser sig veta väldigt mycket om vilka subjektiva anledningar andra har för att försöka ta sig till Europa”
        Hans Palmstierna skriver:
        ”torde det vara relativt omöjligt att rent telepatiskt ta reda på miljontals människors subjektiva upplevelser för att bedöma deras bevekelsegrund.”
        Hans Palmstierna skriver:
        ”Utan att förneka vare sig existensen av ekonomiska migranter eller krigsflyktingar väljer jag att notera att vissa anser sig veta väldigt mycket om vilka subjektiva anledningar andra har för att försöka ta sig till Europa.”

        Du angriper juridiska grundprinciper. Det som själva civilisationen är byggd på.

      • Klas

        6 månader sedan

        När jag läser igenom citaten igen så lägger jag märke till att dina kommentarer inte är direkt fria från snäsigheter, även i din första kommentar till mig där du talar om ”telepatisk förmåga”. Även om du anlägger en mer nedlåtande von oben ton än mitt mer passionerade anslag.

        Du kanske tycker att mitt burdusa sätt är barbariskt. Men barbaren, det är du. Du angriper civilsationens grundvalar. Och faktiskt också de bedrifter som lade grunden till den kristna högkulturen.

        Att vad en grupp människor sinsemellan kommer överrens om ej kan vinna lag kraft för en annan grupp människor som ej var involverade i överrenskommelsen är en juridisk grundprincip. Och juridiska grundprinciper är vad civilisationen, och i viss mån kristendomen, är byggd på.

      • Hans Palmstierna

        6 månader sedan

        @Klas: Kommentaren om telepati var inte menad som en snäsighet, och jag ber om ursäkt för om den uppfattades så – det var ett konstaterande att subjektiva värderingar inte är överförbara, om man inte skulle lyckas med just telepati.

        Du har dessvärre missförstått mig. Jag har på intet sätt menat att bara för att någon uppfattar sig som en flykting så skall denna juridiskt betraktas som sådan. Juridik måste alltid ägna sig åt bedömningar som är försök att i möjligaste mån approximera den objektiva verkligheten, och när en objektiv verklighet inte är tillgänglig istället medelst överläggningar och logisk argumentation framställa någon form av rimligt resonemang.

        Min poäng, min enda poäng, och den poäng jag gjort från början (och vidhåller) är att nuvarande flyktingström består såväl av folk som uppfattar sig som direkt flyendes från terror, som människor som inte uppfattar sig som direkt flyendes från terror utan istället på jakt efter bättre ekonomiska möjligheter. Den juridiska definitionen av flykting varierar bevisligen (vilket jag också noterat). Du anser att ingen av de som kommer hit är flyktingar. Det är en ståndpunkt. De flesta andra hävdar att vissa av de som kommer hit är flyktingar, och ett fåtal hävdar att precis alla som kommer hit är flyktingar. Allt handlar om definitionen av ordet ”flykting”.

        Jag har valt att kalla de som flyr från krig (och inte enbart ekonomiska svårigheter) för flyktingar, även om de mellanlandat i ett flertal länder. Det innebär inte att jag hävdar att just svenska staten därför skall, eller inte skall ge dem asyl. Artikeln handlar därtill inte om huruvida folk är flyktingar eller inte, utan hur folk som generellt anses vara flyktingar (oavsett om det är det eller inte) agerar, och vad detta har lett till för svensk politik.

        Förtydligande: När jag skriver att en ”objektiv verklighet inte är tillgänlig” ovan menar jag i de fall då den ej går att med säkerhet fastslå då den rör sig om någon annans subjektiva uppfattningar, vilket torde framstå av texten. Samma problem som i brottsmål när man skall bedöma ”uppsåt”.

      • Klas

        6 månader sedan

        Nå, att jag har varit otrevligare och snäsigare än du och att det var dumt av mig, det är något vi är överrens om båda två.

        Hans Palmstjerna skriver:
        ”Min poäng, min enda poäng, och den poäng jag gjort från början (och vidhåller) är att nuvarande flyktingström består såväl av folk som uppfattar sig som direkt flyendes från terror, som människor som inte uppfattar sig som direkt flyendes från terror utan istället på jakt efter bättre ekonomiska möjligheter.”

        Och min poäng är att folks uppfattning om varför de förflyttar sig är irrelevant. Att någon uppfattar sig som flyende från terror gör inte personen till en flykting i någon annans ögon än personen själv. Det enda som är relevant för att kategorisera någon som flykting är medborgarna och myndigheternas uppfattning här i sverige, om det är i sverige personen ansöker asyl. ”din enda poäng” går ju rakt på pudelns kärna. Du kategoriserar någon som flykting om personen själv kategoriserar sig som flykting. Och så är vi tillbaka på ruta ett igen.

        Vi har en grupp människor som vill ha någonting, migranterna/flykingarna. Av en annan grupp människor, medborgarna i sverige. Återigen, det är bara de som eventuellt ger någonting till vill-ha-gruppen som kan bestämma om de skall ge och varför och hur de ser på vill-ha-gruppens anspråk. I flyktingdiskussionen så är det bara ge-gruppens uppfattning som är relevant. Det här gäller för övrigt även den libertarianske privatpersonen som blir ombedd att ge till välgörenhet. Det är den som ger vars uppfattning är relevant vid beslutet att ge eller inte ge eller bedömningen av välgörenhetens legitimitet.

        Det enda sammanhang jag kan tänka mig att vill-ha-gruppens självkategorisering är relevant är om det vi sysslade med här vore att bedöma vill-ha-gruppens moraliska vandel. Om det vi sysslade med i den här diskussionen vore att vi satte oss till doms över migranterna. Men det är väl ändå inte det diskussionen gäller? Diskussionen gäller väl rimligen att utvärdera i vilken mån det är behjärtansvärt att ge till vill-ha-gruppen. Där de flesta människor anser att det är helt orimligt att ge till ekonomiska migranter. Det är också förklaringen till att vill-ha-gruppen ofelbarligen självkategoriserar till ”flykting”.

        Sen har jag kvar min grunduppfattning att den som själv klarar av att ta sig till sverige omöjligen kan vara flykting. Men ditt, och andras, subjektivitetsargument öppnar upp ett sådant brådjup att ursprungsdiskussionen blir ointressant i jämförelse.

      • Hans Palmstierna

        6 månader sedan

        @Klas: Jag är (förhoppningsvis) inte sämre än att jag kan erkänna när någon för ett rimligt argument. Du har en poäng i att det är alltjämt den svenska befolkningens kategorisering som måste gälla, om det är den svenska befolkningen som förväntas betala. Att hävda något annat är ytterst svårt att motivera.

        Frågan är dock vad den svenska befolkningens definition av flykting faktiskt ÄR. Om vi försöker överbrygga det faktum att det finns sisådär 9 miljoner uppfattningar och försöker hitta en median, ter sig den genomsnittlige svenskens uppfattning ändå som vagt schizofren. Å ena sidan hävdar man att alla de som flyr krig och förtryck är flyktingar (men inte de som flyr tråkig ekonomi), å andra sidan har vår politiska klass tutat i befolkningen att vi inte behöver oroa oss, för det är en ekonomisk vinst att inte dra klassificeringen för snävt.

        Sunda människor vet bevisligen att skilja på välgörenhet och vinstdrivande verksamhet, då det tidigare strikt definitionsmässigt inte är det senare.

        Det stora problemet, tror jag, är att ALLA åsikter förutom ”det-skall-inte-diskuteras” har varit minoritets-åsikter fram till för några veckor sedan. Ur svensk synvinkel, och förutsatt att median-svensken vill ha en flyktingmottagning, så torde det egentligen vara relativt irrelevant vad definitionen är. Det enda RIMLIGA sättet att genomföra flyktingmottagning är något som precis har börjat diskuteras, nämligen att besluta utrymme först, och sedan prioritera utifrån detta utrymme. Detta är naturligtvis någon variant av fascism att säga detta i Sverige, samtidigt är det exakt den princip som använts för all form av välgörenhet som önskar överleva i alla tider (nuvarande flyktingmottagning kommer bevisligen inte överleva mer än några veckor till)

        Låt mig för debattens skulle ställa följande fråga – då principen om ”första land” skulle innebära att inga flyktingar skulle kunna ta sig till Sverige (förutom möjligen med direktflyg), om gemene svensk fortfarande anser att Sverige bör ta emot flyktingar, är det då lämpligast att återgå strikt till ”kvotflyktingar” ?

      • Klas

        6 månader sedan

        Kvotflyktingar är de enda jag skulle kunna tänka mig att kategorisera som flyktingar eftersom de lyfts hit automagiskt. Däremot är mitt förtroende för lyftaren och kategoriseraren även i sådana fall obefintligt.

        Min åsikt är att det är orimligt att ta in folk som har haft otur, oavsett om de är flyktingar eller inte. Svält, desertörer, offer för etnisk rensning etcetera hjälps i närområdet. Eller dör. Sånt är livet, det finns inga garantier. Inte för mig. Inte för dig. Och inte för någon annan heller. Det var den biljetten vi skrev på när vi föddes. De enda jag hade valt att ta in är sådana som själva gått ur sin väg för att motarbeta regimer som regimen i sverige vill störta eller motarbeta.

        Du har ju rätt att det enda rimliga hade varit att diskutera utrymme först. Nu blev det inte så. Nu väntar barbariet. Inbördeskriget. Grymheter och förstörelse och primitivism och motsättningar som vi inte ens kan föreställa oss. Jag tror inte de är längre bort än nästa ekonomiska kris. Ja, på många sätt är de redan här. De bestialiska dåd jag läser om varje månad hade varit snackisar i åratal om de hänt när jag var barn. ”svenska folkets” åsikt i frågan är inte längre relevant. Eftersom ingen makt kan hindra detta längre. Det krävs ju även makt för relevans? Dessutom, ”det allmänna bästa” på socialistiska eller ”folkets vilja” på fascistiska är omöjligt att utröna. Om du vill veta vad folket kommer ha för åsikter 2016, ring och fråga agendajournalisterna 2015.

        Just angreppet mot civilisationens grundvalar är något som utmärker invandringsdiskussionen och agendan. Snyftreportagen angrep lagstyret tills det i praktiken upplöstes, allas lika värde är ett socialistiskt angrepp på alla medborgares likhet inför lagen, papperslösas tillgång till samhällsservice är ett angrepp på medborgarskapets fundament, kulturella hänsyn i domskäl angriper Ignorantia legis non excusat. Exemplen är otaliga.

        Jag tror att det här att en brölande, sentimental, upphetsad, kortsiktig, girig, hatisk, mobb angriper civilisationen och lagen ledda av illmariga manipulatörer är någonting evigt, ungefär som generalernas rättegång efter slaget vid Arginusae. Tidigare har stränga och allvarliga män sagt stopp. Och formulerat regler av tidlös skönhet som skyddar mot mobbens ylande ytlighet och dess istadiga passioner. För tusen år sedan var det kristendomens bästa tänkare och aristokratins främsta och samhällets stöttepelare som stod på barrikaderna och vände syndafloden. Var är de nu? Var är Antje Jackelén, Thomas Bodström, Marcus Wallenberg, Peter Englund och Martin Timell? Var är de starka och framgångsrika och stabila och rika, de som faktiskt har någonting att skydda? Varför är det bara krokiga och aparta människor i utmarkerna som försöker påminna om vad vi egentligen borde vara? Att sentimentalitet aldrig får vara kung utan på sin höjd en perifer rådgivare. Att solidaritet är ömsesidig eller inte alls. Skillnaden på mitt och ditt. Att lagen må vara hård. Men den är lagen.

        https://en.wikipedia.org/wiki/Brocard_(law)

      • utlandssvensk

        6 månader sedan

        @ Klas.

        ”Du har ju rätt att det enda rimliga hade varit att diskutera utrymme först. Nu blev det inte så. Nu väntar barbariet. Inbördeskriget. Grymheter och förstörelse och primitivism och motsättningar som vi inte ens kan föreställa oss. Jag tror inte de är längre bort än nästa ekonomiska kris. ”

        Ja, utan tvekan är det så. Tyvärr går det nu inte att stoppa och alla bör fokusesera på att skydda sig själv och sina närmaste efter bästa förmåga. De som vid det här laget inte har insett vad som kommer att hända är troligen hopplöst förlorade och det finns inte mycket man kan göra åt saken. Man kan betrakta dem som hjärntvättade kultmedlemmar, dvs det är inte direkt deras fel men samtidigt är det orealistiskt att övertyga dem om man inte har massor av tid och resurser, Och tiden är snart ute.

        Försök att flytta NU. Snart kommer det att bli mycket svårare.

    • Fredrik

      6 månader sedan

      ”Det finns i princip GARANTERAT både ekonomiska migranter och krigsflyktingar.”

      Nej, från dessa områden till Sverige finns enbart migranter.

      Flyktingar finns enbart i länder som har direkt gräns mot orosområdet, dvs t.ex. Libanon och Turkiet.

      Så fort man väljer att lämna ett område där det inte råder krig (vilket det inte gör i Libanon eller Turkiet) så är man migrant.

      Frågan för Sverige är inte om vi ska ta emot flyktingar utan om vi har försörjningsansvar för migranter. Om vi kommer fram till att vi har det, så blir frågan hur vi försörjer dessa människor på billigaste vis (eftersom vi måste stjäla resurserna för detta från vanliga svenskar så bör man rimligen anse att man ska stjäla så lite som möjligt).

      Hur man kommit fram till att det bästa sättet för både migranten och skattebetalaren att ordna försörjningen (som man också på ett mystiskt sätt kommit fram till att det finns ansvar för) är att alla ska komma till ett högkostnadsland som Sverige är och förblir oredovisat.

      Jag håller med Klas om att det har gått troll i denna fråga där alldeles för många människor vägrar tänka och argumentera rationellt.

      • Jonas Ek

        6 månader sedan

        @Fredrik

        Varför är du inte emot stöld helt och hållet?

      • Niklas

        6 månader sedan

        Men etiketten migrant är ju lika mycket en subjektiv bedömning som något annat…

        Man flyr från något dåligt till något man tror är bättre, och i det måste det ju då komma ett långsiktigt beslut (vart man i längden ska) och ett kortsiktig (ta sig ifrån direkt/indirekt fara)..

        Att man sen betalar folk för att fly hit tycker jag i sig är efterblivet och skapar fler problem än det löser… Men att gå i taket över vad som är en flykting och vad som är en migrant, det blir ju smått löjligt i sammanhanget..

        Kort sagt så ska man inte betala någon för att komma någonstans såvida som inte har något att sälja i form av kunskap eller varor. Så svårt kan det väl inte vara?
        Vill folk ändå åka till en viss plats pga deras subjektiva värderingar av den platsen så är det upp till dom att skapa sin egen lycka, ingen annan.

  • Mikael

    6 månader sedan

    Jag antar att författaren avser sirensång. Syrener doftar härligt när de blommar, men de sjunger knappast.:)

  • PerKQ

    6 månader sedan

    Bra artikel. Flyr man från ett land i kriig âr man flykting och man upphōr inte att vara flykting bara för att man vâljer att migrera till det land som man anser ār bäst. Man kan inte lasta människor som tar rationella beslut att flytta till stater med fri tandvård. Man kan däremot lasta stater som tar medborgarnas produktionsresultat och ger fri tandvård.

    • Andreas Collvin

      6 månader sedan

      Här har PerKQ helt rätt.

    • Klas

      6 månader sedan

      Om man är under tio år gammal är man barn och man upphör inte att vara barn bara för att man fyller arton.

    • Anonym

      6 månader sedan

      Är man nödställd på sjön upphör man inte vara nödställd bara för att man råkar blir räddad ombord på sjöräddningens fartyg. Om man anser att deras fartyg inte håller måttet är man fortfarande att klassas som försatt i nöd ända tills dess att man kommer ombord på en lyxkryssare som gratis upfyller alla ens materiella krav och förväntningar.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>