Då tongångarna börjar gå allt högre gällande läget i Sverige, tänkte jag försöka lägga fram ett realistiskt ”värsta fall”. Detta av två anledningar

1 ) Att springa omkring och skrika ”världen går under!” är meningslöst, och dessutom högst osannolikt. Så länge det finns marknader som fungerar i någon utsträckning kommer de göra det bästa för att mitigera skadan. Även om den ekonomiska skadan trots det kan bli stor.

2 ) Det finns ett fåtal grundläggande ekonomiska fenomen och historiska paralleller som kan vara värda att påminna om, särskilt för ett land som Sverige

Sverige har utan tvivel problem. Det största problemet alla kategorier är den nuvarande kreditbubblan. På en avlägsen, måhända raskt klättrande, andraplats kommer de politiska beslut gällande flyktingmottagning som har tagits alternativt inte tagits. Att säga att Sverige börjar osa 90-tal är en underdrift. Låt oss börja med kreditbubblan.

Bubbla 2.0

Man bör komma ihåg att detta inte är första gången för Sverige, senaste vi hade denna typ av kreditbubbla var tidigt 90-tal. Konsekvensen var 4 års fallande BNP och en bostadsmarknad som tog nära 10 år på sig att återhämta sig. Nuvarande utveckling av kreditexpansion ger oss all anledning att oroa oss för att något liknande skulle kunna upprepas.

BNP per capita (KPI-justerat)
BNP per capita (KPI-justerat)

Att bostadspriserna sjunker är dock det minsta problemet i ekvationen. Ett sannolikt händelseförlopp, som liknar det på 90-talet, ser ut ungefär såhär:

Först så spricker bubblan. Många tror fortfarande att bostäder kommer stiga i värde, men lika många tror inte att de kommer göra det för alltid. De värsta spekulanterna (som köper ofärdiga hus och förväntar sig att sälja med vinst när de är klara) börjar göra förluster. Viljan att köpa till upptrissade priser avtar då folk inte längre vågar se det som en ”investering” utan återigen börjar (korrekt) se en bostad som en kostnad. När bostadsmarknaden vänt tillräckligt mycket nedåt får bankerna vagt kalla fötter, och börjar se över amorteringar och belåningsgrader. En åtstramning av lånevillkoren förvärrar nedgången, som fortsätter nedåt. Utländska investerare i bostadsobligationer (en signifikant del av svenska bostadslån finansieras med bostadsobligationer som säljs utomlands) börjar värdera dessa lägre, och kräva högre ränta för att köpa dem. Detta sätter press uppåt på svenska bostadsräntor. Fallet fortsätter.

Fastighetspriser (SCB)
Fastighetspriser (SCB)

Än så länge har inga katastrofer hänt i kedjan, utan möjligen är det den svenska kronan som blir utlösande faktor. När utländska investerare drar öronen åt sig så kommer svenska kronan att värderas allt lägre, vilket precis som bostadspriserna blir en självgående spiral. Tyvärr är den svenska kronan en relativt liten valuta, och påverkas mycket av internationella kapitalflöden. Detta riskerar att förr eller senare resultera i högre priser på importvaror, vilket Riksbanken dessvärre kommer tolka som ”inflation”, och eventuellt känna sig tvungna att höja räntan. Att återfå en ”normal” räntenivå är självklart något bra, men på kort sikt kommer det ytterligare bromsa kredittillväxten, och orsaka ytterligare kreditkontraktion.

Den slutgiltiga smällen för bostadsmarknaden blir när staten av ekonomiska skäl måste avskaffa ränteavdragen.

Lågkonjunktur

Räntemanipuleringen sedan förra krisen
Räntemanipuleringen sedan förra krisen

Då Sverige har haft en lång s.k. ”högkonjunktur” d.v.s. en längre period av ökad konsumtion och felinvesteringar, orsakad av en artificiell kredit-bubbla, så kommer detta oundvikligen att vända ungefär samtidigt som bostadsbubblan spricker, eller kort därefter. Det är detta som ger de reella konsekvenserna för svensk ekonomi. Svensk industri som säljer utomlands kan för all del klara sig relativt bra, men inhemsk konsumtion och framför allt inhemsk byggbransch kommer sannolikt få se en mycket stor nedgång. Detta resulterar som alltid i stigande arbetslöshet då resurser skall flyttas från icke-önskvärd verksamhet till önskvärd sådan, och de största förlorarna är de som blir arbetslösa samtidigt som deras bostäder har sjunkit dramatiskt i värde. Ett antal av dem kommer sannolikt gå i personlig konkurs. Även om de kommer vara en mycket liten del av befolkningen, så kommer konsekvensen för deras välstånd resten av livet att vara förödande.

Arbestlöshet sedan 1970
Arbestlöshet sedan 1970

Ytterligare konsekvenser av lågkonjunkturen är att de som har det svårast på arbetsmarknaden kommer få det ännu svårare. Nämnvärt är särskilt de stora flykting- och invandringsströmmar vi nu ser. Vi kommer alltså sannolikt få se en fruktansvärt hög arbetslöshet hos nyanlända (vilket vi redan har, men för att utnyttja en trött klyscha så är allt dessvärre relativt). Detta kommer samtidigt resultera i ett gigantiskt hål i statsbudgeten (vilken redan kommer se ut som en schweizer-ost) då staten kommer bära försörjningsansvaret för denna grupp av befolkningen, och majoriteten  tack vare en dysfunktionell arbetsmarknad kombinerad med lågkonjunktur inte kommer kunna få jobb förrän framåt 2020 allra tidigast.

Offentlig ekonomi

Statsskulden och dess ökningstakt
Statsskulden och dess ökningstakt

Från 1989 till 1993 sjunker den svenska statens reella inkomster med 25%. Under samma period ökar statens utgifter p.g.a. arbetslöshet och andra konjunkturrelaterade kostnader med 20%. Detta leder till den veritabla explosion i statsskulden som vi ser under perioden 1991-1995. Värt att notera är att detta är de ”reella” inkomsterna och utgifterna, d.v.s. omräknat med konsumentprisindex. Under samma period så har vi en sammanlagd KPI-inflation på 29%, vilket kraftigt urholkar värdet på statsskulden, d.v.s. om vi inte hade haft denna ökning av priserna skulle ökningen i statsskulden vara långt mycket värre.

Skulle kraschen från 90-talet återupprepas så är sannolikt det enda sättet att undvika statskonkurs att Riksbanken ges i uppdrag (officiellt eller inofficiellt) att ”lösa” problemet genom att ignorera stigande priser och köpa statsskuld till vilket pris som helst. Perioden sedan 2011 har dessvärre givit ekonomer och politiker den farliga illusionen att lågräntepolitik och monetisering av statsskuld går att utföra i enorm skala utan nämnvärd påverkan på konsumentpriserna. Detta må ha gällt under den mycket ovanliga perioden sedan förra finanskrisen, men att göra sig illusioner om att detta skulle gälla även i ett läge av kraftigt försvagad valutakurs och kraftigt stigande statsskuld är en mycket farlig väg att gå. Det finns gott om historiska exempel på när trender i prisökningar kan vända mycket hastigt uppåt. Oavsett om detta är något man medvetet väljer att sikta mot, så är detta något man riskerar att få.

Kommer den offentliga ekonomin bli lika illa som under tidigt 90-tal? Det är i princip omöjligt att säga. I dagsläget går staten redan back, om än under någorlunda kontrollerade former och med ett utgångsläge av relativt låg statskuld. Samma sak går dessvärre att säga även om Sverige år 1991. Det som talar emot en dylik utveckling är en flytande växelkurs där artificiell övervärdering av kronan kommer åtgärdas fortare, och det faktum att svensk skattepolitik är marginellt sundare. Sannolikt är finansiella institut inte i samma katastrofala skick som under 90-talet och kostnaden för en bankräddning kan möjligen undvikas [1].

Oavsett hur illa det blir så är det orimligt att anta att något annat än en kraftig försämring av den offentliga ekonomin kommer ske under ett antal år, med konsekvenser i form av inflation, stigande statsskuld, stigande arbetslöshet och stigande räntor i en kombination beroende på politiska beslut. Det absolut mest oroväckande är att trenden för statsskulden redan vänt uppåt, trots att vi är i vad som skall föreställa en ”högkonjunktur”.

Flyktingar/ny-anlända

Det största problemet med de stora flyktingströmmar vi ser nu är inte den nuvarande ekonomin. Att hålla folk med enbart mat och husrum är relativt billigt, jämfört med vad det kostar att försörja människor som inte kan få jobb. Det senare är den långsiktiga konsekvensen om inte svensk arbetsmarknad reformeras, och de långsiktiga kostnaderna gör att om nuvarande flyktingströmmar fortgår (just nu motsvarande >200.000 anlända per år) i ett par-tre år, så kan staten räkna med en permanentad arbetslöshet många procent över nuvarande nivå. Detta kommer självklart leda till att all form av ersättning för arbetslösa förr eller senare måste sänkas, men trots det kommer vi sannolikt få ett invandrat bidragsproletariat på obestämd framtid. Att politiker skulle göra de reformer som krävs för att ta bort alla hinder för anställning för de som är längst från arbetsmarknaden i närtid, är att hoppas på för mycket. Sådant kommer enbart ske under galgen.

Det största problemet med flyktingströmmarna på kort sikt har med en helt annan typ av ekonomi att göra, nämligen tidsekonomi. Då den svenska staten har visat sig närmast imbecill vad gäller förberedelser inför händelser som med enkel matematik kan förutspås, så finns det en allvarlig risk för att det finns större mängder människor utan tak över huvudet i Sverige i vinter. Detta är ett fruktansvärt problem för dessa människor, då de garanterat saknar ekonomiska medel för att ta sig ur den situationen. Problemet här är inte huvudsakligen kostnaden för den offentliga makten att i panik köpa in etthundratusen tält, problemet är att staten i sin inkompetens inte redan gjort detta. För flyktingarna kommer den ekonomiska smällen omedelbart, för staten senare. Utfallet i denna fråga är helt och hållet beroende av hur tidigt politikerna anpassar sig till rådande situation och stänger gränserna. Då nuvarande inflöde av flyktingar är ett antal multiplar större än antalet bostäder som kan frambringas per vecka så går det att säga med aritmetisk säkerhet att gränserna måste stängas för att förhindra att människor blir stående utan tak över huvudet. Frågan är inte om, utan när så sker. I bästa fall kommer migrationsverkets ”förtätning” och akutåtgärder förhindra att någon förhindra att någon fryser ihjäl, och man har då köpt sig till fram till våren.

På längre sikt så börjar prognoserna för statens ökade kostnader ligga i storleksordningen 3-400 miljarder fram till 2019, vilket skulle innebära 10% av BNP över 4 år eller drygt 2% av BNP årligen. Detta kan läggas till de utgifter offentlig sektor kan förväntas ådra sig som ett resultat av en i bästa fall pysande, i värsta fall exploderande kreditbubbla. Värt att notera är även att dylika prognoser alltid brukar landa i underkant.

Vad som inte kommer hända

Ovan känns som ett någorlunda realistiskt scenario för vad som kommer inträffa, medvetet skriven utan allt för exakta uppskattningar siffermässigt. Detta är naturligtvis en ganska dyster framtid för alla som hamnar på fel sida om det ekonomiska vansinnet, men det kan vara värt att (för balansens skull) lista några saker som sannolikt inte kommer hända :

  1. Majoriteten av befolkningen saknar jobb (däremot stora minoriteter)
  2. Hyperinflation (bara mycket kraftig inflation)
  3. Svält, pest, krig
  4. Väpnad revolution
  5. Våldsnivåer a’la Venezuela
  6. Folk som ligger och dör i högar på sjukhus (även om sjukvården kan kraftigt försämras)

Anledningen till att jag listar dessa saker är att ibland låter det bland oroliga medborgare som att en eller flera av dessa saker inte bara är sannolika, utan oundvikliga. Sverige står inför mycket stora problem framöver, och det kommer bli mycket dyrt för många. Det är dock inte en anledning till att börja skrika ”SLUTET ÄR NÄRA”. Det är snarare en anledning till att börja förbereda sig för värre tider. Det Sverige som kommer ut på andra sidan av den kommande krisen kommer sannolikt vara ett land som är ganska olikt det som går in i krisen, av den anledning att kriser av den här typen inte ger sig om inte politiken förändras. Den statliga välfärden kommer stå inför massiva nedskärningar. Lönenivåer inom många yrken kommer sjunka, antingen genom att facket motas i grind, eller genom långvarig inflation. Stora grupper kommer stå utanför övriga samhället, och segregeringen av grupper kommer bli allt större. Det kommer ha uppstått en ny social underklass som sannolikt kommer vara permanent under ett par decennier därefter [2], om inte mer.

Allt det här är som vanligt värst för de som redan befinner sig på samhällets botten. Det som gäller för alla är dock att det enda rimliga som finns att göra är att säkra sin egen ekonomiska framtid. Skulle vi använda 90-talskrisen som mall, så kan vi förvänta oss att från det ekonomiska rasets början så kommer kris och återhämtning ta åtminstone 7 år. Sju svåra år, sålunda. Självklart finns inga garantier att de politiska beslut som krävs för att häva krisen kommer tas i tid. Räddningen ligger oftast i att ju svårare kris, desto större incitament för politiker att till slut göra det som krävs. Sverige är politiskt efterblivet på det sätt att våra ledare alltid tycks köra huvudstupa in i katastrofer, och endast när katastrofen redan är här i panik påbörja de reformer som krävs. Det finns naturligtvis en liten, men tänkbar möjlighet att den politiska makten är så naiv så den kör hela vägen till statskonkurs. I det läget är det dock meningslöst att försöka förutspå vad som sker, mer än att listan över förberedelser kommer bli mycket lång. Förhoppningsvis behöver vi aldrig skriva en sådan artikel, men det är en fråga vi får återvända till om ett par-tre år.


[1] Huvuddelen av priset för en kollaps på bostadsmarknaderna tas i Sverige av bostadsägarna, då man är personligt betalningsansvarig för sina skulder och inte likt i vissa delar av USA kan ”lämna in nyckeln”. Detta innebär att de kreditförluster som banker får ta kommer vara begränsade till de lån som inte längre kan betalas tillbaka på grund av att låntagaren saknar betalningsförmåga, och nedskrivning av värdet på pantbrev sannolikt inte behöver ske omedelbart i de flesta fall, även om bostäder rasar i pris.

[2] I tillägg till den sociala underklass vi redan har, bör sägas. Poängen är att om denna sociala underklass utgör en mindre del av befolkningen, så kommer den inom några år vara mycket större.


Graferna kommer från Ekonomifakta och Statistiska Centralbyrån. Data för statsskulden kommer från Riksgälden. Värt att notera gällande arbetslösheten är att metodologi har ändrats ett antal gånger, och att det är allmänt erkänt att arbetslösheten konsekvent underrapporterades under 90-talskrisen och fram till en bit in på 2000-talet.

Kommentarer (29)

  • Dan

    11 månader sedan

    En förändrad värld ställer krav på förändrade lösningar. Gamla politiska ideologier från 1800-talet har inte lösningarna för dagens problem, än mindre för morgondagens.

    Att en bubbla spricker kan tyckas katastrofalt men om vi för in en annan storhet i kalkylen, nämligen psykologin, kan vi kanske äntligen få in i skallen att kris är utveckling. Alla kommer inte att kunna få jobb. Det viktiga är att det dels finns en grundläggande försörjning vid lönearbetslöshet, dels incitament för ekonomiskt handlande.

    Om du måste flytta ifrån hus och hem ska det finnas nya ställen att komma till. Vad är det värsta som kan hända då en bubbla spricker? Fråga dig det och du blir mentalt förberedd. Du kan t o m finna en ökad rikedom då du förlorar en del av de materiella tillhörigheter du bitit dig fast vid.

    De stora flyktingströmmarna ställer naturligtvis krav på att folk ska kunna flytta mellan länder utan att hela tiden behöva söka sig norr över. Därmed inte sagt att folk inte ska kunna ta sig hit, bara att om det ska ske på ett rimligt sätt i framtiden måste alternativ byggas upp som kan fungera på ett realistiskt sätt. Men nya människor innebär nya kunder. marknader kommer att växa, nya kapitalband uppstå. Som kanske inte ses idag.

  • Joe

    11 månader sedan

    Bra och intressant artikel!
    Nu gäller det att agera och vara smart.

    Jag förbereder mig på följande sätt:
    1. Köpt Guld och silver
    2. Har Jägarexamen och vapen
    3. Jag har mat hemma för ca 3 månader, ökar ständigt på detta förråd
    4. Har växthus och kan odla mat
    5. Hyr min bostad av en annan familjemedel och har inga skulder
    6. Har mycket likviditet på banken pga föregående bostadsaffär
    7. Kikar på att köpa hus i utlandet, där värdet på bostäder redan har kraschat
    8. Håller på att lära mig nya färdigheter som programmering och ekonomi.
    9. Kollar på möjligheter att starta företag i andra mer gynnsamma länder

    Jag har inte gjort några som helst uppoffringar för detta, te.x. som att bygga en bunker för 5 miljoner:)

    Jag tar gärna emot fler tips på förberedelser
    Kan passa på att rekommendera en amerikans podd på ämnet:
    https://www.sovereignman.com/podcast/

    • Hans

      11 månader sedan

      @Joe: Sovereign man är klart intressant. Får lov att gratulera till att du tillhör åtminstone de 0.1% bäst preppade i Sverige, om inte 0.01%. Sedan är det inte undergången jag förutspår, bara en mycket tråkig lågkonjunktur. Anledningen till att jag jämför med 90-talet är för att det är ett bra exempel på en mycket djup lågkonjunktur, som vi dock till sist tog oss ur, trots avsevärda statliga klantigheter. Jag förutsätter att det kommer ta lång tid även denna gång.

    • Bworf

      11 månader sedan

      Jag är på gång åt samma håll, utom att jag äger min bostad och har god tillgång till ytterligare odlingsbart land, men det är som Hans skriver för det oförutsedda. Det Hans skriver om är det förutsedda, så att säga. Jag tror att det bästa man kan göra för att slippa det värsta effekterna av detta är att se till att tjäna sina pengar utomlands, exempelvis genom att flytta. Alla länder i världen har lägre skatt än Sverige just nu.

      Tills vidare ser jag till att investera i min kompetens och i icke beskattningsbart värde i mitt företag, vilket som bieffekt minskar min marginalskatt från komplett vansinnesnivå till bara hög. När det börjar gå bra på allvar kommer det företaget att lämna landet direkt.

  • Martin

    11 månader sedan

    Är också sugen på att köpa fysiskt Guld/silver.

    Men varför skulle det egentligen vara bättre att ha stora delar av sitt kapital i fysiskt guld under en kris som var under 90-talet exempelvis?

    • Hans

      11 månader sedan

      @Martin: Om kronan rasar och inflationen tar fart så är dina besparingar inflationsskyddade. Man får komma ihåg att i Sverige så är det priset i kronor som är det viktiga för investeringar i ädelmetall. Både priset på guld i dollar, och kursen USD/SEK påverkar värdet av guld för en svensk investerare.

      Under 90-talskrisen var det massiv inflation, och kronan rasade till nästan hälften av värdet mod dollarn. Den som ägde guld slapp bry sig om det hela, och tjänade snarast på det i kronor.

      Med det sagt, det finns inga garantier. Det här är inte investeringsrådgivning, etc. etc., alla tar ansvar för sina egna investeringsbeslut. Skulle guldpriset sjunka och kronan av någon anledning stiga i värde mot dollarn så är bevisligen ädelmetall en dålig investering.

      • Martin

        11 månader sedan

        @Hans:

        Tror du man kommer få mera potatis för 1 gram guld under kraftig inflation än vad man gör idag ? Som exempel :)

      • Hans

        11 månader sedan

        @Martin: Ja, om vi får kraftig inflation i Sverige förväntar jag mig att potatispriset mätt i guld på den svenska marknaden sjunker :) Jag förväntar mig nämligen att kraftig inflation leder till kraftiga fall av den svenska kronan.

    • Dan

      11 månader sedan

      @ Martin

      Om alla nu rusar att köpa guld tror man att man kan undvika en bubbla men skapar bara en annan!

      • Martin

        11 månader sedan

        Tycker redan det är ganska bubbligt, speciellt på bostäder. Hade väll varit bra om alla svenskar övergav kronan och bara handlade med guld ?

  • Joel

    11 månader sedan

    Intressant som vanligt. Kan det inte bli deflation istället då? Tänker när alla felinvesteringar ska rensas ut och allokeras till produktiva ändamål, tänker även på sjunkande löner och arbetslöshet som leder till att resurser inte budas upp lika högt. Kanske till och med sjunkande guldpris i förhållande till kronan.

    • Hans

      11 månader sedan

      @Joel: Den naturliga tendensen när man har haft kreditexpansion/bubbla och denna kollapsar är att man får en kreditkontraktion vilket leder till fallande priser, ja. Det som vanligtvis kallas ”deflation”.

      Huruvida detta sker eller ej beror på två saker:

      1 ) Riksbankens reaktion (fortsätter de att hålla räntorna i golvet? eller köper de till och med ännu mer statspapper?)

      2 ) Utländska investerares reaktion. Säljer de kronor och svenska tillgångar hals över huvud så att kronan rasar? Då stiger alla importpriser och alla varor som importeras i Sverige blir dyrare.

      Allt beror som vanligt på en mängd faktorer. Under 90-talet blev det massiv prisinflation. Inte alls garanterat att samma sak händer denna gång, även om jag lägger fram ett argument för varför d et är sannolikt i artikeln.

  • Hans

    11 månader sedan

    Vidare av intresse : Riksgälden skjuter upp prognosen för statsskulden p.g.a. flyktingkrisen. Även om prognosen garanterat kommer vara fel, så är det intressant att se hur mycket de tror att underskottet blir. En ärlig uppskattning skulle sannolikt orsaka full panik på räntemarknaden omedelbart, vilket innebär att vi kan anta att det i bästa fall blir en halv-ärlig uppskattning.

    https://www.riksgalden.se/sv/For-investerare/Aktuellt/Nyheter-och-pressmeddelanden/Pressmeddelande/2015/Riksgalden-senarelagger-prognos-for-statens-finanser/

  • Klas

    11 månader sedan

    Bra och tydoig artikel. Något att förhåla sig till.

    Orsakades inte prisinflationen på 90-talet av att den fasta växelkursen övergavs för en flytande? Det scenariot kan ju ej upprepas?

    Sen har jag läst att Kina med flera sitter på enorma reserver av USD och att USAs ekonomi är beroende av fortsatt utlånging till Kina mfl. Kinas ekonomi visar tydliga tecken på att gå in i lågkonjunktur vilket skulle kunna tvinga fram avsäljning av dollar och upphörande av köp av USA statspapper. Detta skulle kunna tvinga fram ett markant fall av USD och därmed guld, relativt SEK? Alltså, SEK skulle kunna vara en bättre investering än guld som kan dras ner av lägre dollar. (jag är inte alls säker på de här orsakssambanden, se det som en fråga).

    • Hans

      11 månader sedan

      @Klas : Jo till viss del stämmer det. Kronan var massivt övervärderad, och när man gav upp och släppte den fasta kronkursen blev det rätt explosivt. Utvecklingen vid en allvarlig lågkonjunktur skulle nu inte bli lika explosiv, men det kan fortfarande bli större rörelser över tid. Sedan hade prisinflationen att göra även med att man fortsatte att massivt överspendera från statligt håll genom att långa gigantiska mängder pengar, och höja momsen.

      Kina-USA-relationen har det skrivit tusentals rader om, och ingen kan ännu säga säkert var det slutar. Dock skall man komma ihåg att om dollarn sjunker, går guldet generellt (inte alltid, men ofta) upp, d.v.s. prisrörelserna kompenseras ofta. Därför är guldpriset i t.ex. SEK ofta mindre ryckigt än det är i USD.

      Men som sagt, allt kan hända, och guldpriset har också visat sig varit notoriskt ”ryckigt”.

      Enklast är att tänka sig guld, USD och SEK som tre tillgångar som rör sig oberoende av varandra. Om du jämför guldets rörelse mätt i dollar och guldets rörelse mätt i SEK så ser du ungefär hur det hänger ihop.

  • Göran

    11 månader sedan

    Hans!

    Guld ska man ha för att behålla värdet; inte för att spekulera i uppgång eller nedgång. Det är då ganska ointressant vad kursen på guld är. Det är mer intressant hur många kilo potatis jag får för ett kilo guld.

    Det är samma sak med ett hus. Det köper man för att bo i inte som investering. Vill man investera i hus, köper man skruttiga hus och renoverar dem och säljer dem sedan. Att huspriserna stiger som det gör, är bara en trevlig bieffekt. De flesta flyttar till större, dvs. säljer en liten lägenhet med hyfsad vinst för att sedan skaffa sig en större lägenhet och ännu större lån, fast lite lägre på grund av den trevliga bieffekten. Enda investeringen här är att man känner sig mentalt bättre.

    • Lunars Torm

      11 månader sedan

      I aktievärlden kan man gå på fundamentala för att värdera ett bolag, men använda teknisk analys för att time:a sitt köp till ett bra pris.

      Visst kan man kolla på ett hus och konstatera att det har tillräckligt många rum för familjen, etc, och vore därmed bra att ha (fundamental analys). Men man behöver inte vara Einstein för att också se att detta inte är världens bästa köpläge (teknisk analys).

      I aktievärlden kan man gilla ett bolag men ändå avstå från att köpa dess aktier om de är för dyra. Tycker man kan dra en parallell till bostadsmarknaden.

    • Hans

      11 månader sedan

      @Göran: Jag håller helt med, guld skall vara inflationsskydd. Dessvärre spekuleras det en del i guld, så man är tvungen att försöka avgöra när det är ett rimligt tillfälle att köpa. T.ex. så var guld för $1900 inte ett särskilt bra tillfälle att köpa för att skydda sig mot inflation, helt enkelt för att priset var ovanligt högt p.g.a. spekulation.

  • Lunars Torm

    11 månader sedan

    Under ”Offentlig ekonomi”, i texten står det att inkomsterna minskar med 25%, men om man läser bilden så är det hastigheten som inkomsten ökar med som minskar med 25 procentenheter. Kan också vara jag som missat något.

    • Hans

      11 månader sedan

      @Lunars Torm: Grafen är lite otydlig dessvärre. På vänster axel så har du orange graf som är statsskulden i kronor. På höger axel så har du den årliga ökningen av statsskulden, i antal procent av förra årets skuld (alltså inte i procent av BNP som brukar användas).

  • Joel

    11 månader sedan

    När man hör att guldet är en så mycket bättre värdebevarare än fiatpengar, då är det väl ingen som räknar med hur dom här fiatpengarna förräntat sig? Så om man ser på en 100 års period till exempel, är det verkligen så att guld är bättre än fiatpengar, om man räknar på ränta på ränta effekten också?

    • Jon Nylander

      11 månader sedan

      Om man investerar sina tillgångar i någonting som gör vinst så är det självklart bättre än att köpa någonting vars främsta funktion är ”värdebevarande”. Du kan till exempel investera ditt guld genom att köpa en traktor och därmed skörda mer och sälja i utbyte mot mer guld än du hade haft om du bara hade grävt ner det. Investeringar kräver sparande, men det är inte samma sak. Och om du ska spara, dvs bara *inte* konsumera, då slår guld självklart fiat-pengar med hästlängder.

    • Göran

      11 månader sedan

      @Joel

      Tar du ränta på ränta på 1 % då snackar vi om en väldigt lång tidsperiod. Men det är även en ränta på ränta effekt på inflation. Du kommer aldrig att kunna kompensera prisökningen på mat med en bankränta på 1 %.

      Enligt min uppfattning bör man ha en tillgång som är värdesäker i termer av att den säck potatis jag kan köpa idag kan jag även köpa i morgon. Det har du för att kunna överleva. När du kan överleva den tid du själv uppskattar, så tar du resten och investerar, spekulerar eller vad du nu vill göra.

  • Markus

    11 månader sedan

    Hans, du glömmer två viktig parametrar i ditt scenario. 1. Hela världen tycks vara på väg in i en kraftig lågkonjunktur. 2 Den lättåtkomliga oljan håller på att ta slut. När världen går in i lågkonjunktur (på grund av kreditbubblan) kommer folk inte ha råd med dyr olja. Då återstår minskad utvinning och en dödsspiral nedåt är igång.
    Det är denna ”lilla” skillnad jämfört med 90-talet som gör att de saker du listar som otroliga, helt plötsligt blir troliga.
    Seriösa bedömare gör gällande att 30% av jordens befolkning kan komma att dö när den globala kreditbubblan till slut spricker och detta kan ske inom de närmaste åren.
    Det är bättre att förbereda sig för det värsta och bli positivt överaskad om det inte sker.

    • Simon Månskiöld

      11 månader sedan

      I all ödmjukhet Markus – kommer bränslemarknaden helt slås ut pga den befarande världslågkonjukturen? Borde inte dyr olja bli billigare om folk inte har råd med den, och om den är fortsatt dyr, borde inte det stimulera fram alternativa bränslen som folk har råd med?

      • Markus

        11 månader sedan

        Simon, jag skrev att den lättillgängliga, aka billiga, oljan håller på att ta slut. Det finns inga billiga alternativ. Vad kan kan bli billigare än att pumpa upp färdigt bränsle ur ett hål i marken! Utan billig energi börjar det gnissla i det ekonomiska maskineriet.
        Jag vet att de flesta har svårt att acceptera fakta, men tyvärr står vi inför en enorm utmaning.

    • Hans

      11 månader sedan

      @Markus: Med all respekt så håller jag inte med. Jag må vara pessimist, men inte den typen av domedags-profet.

      1 ) Ja, världen kommer förr eller senare gå in i någon form av lågkonjunktur p.g.a nuvarande räntepolitik. Dock så går det inte att förutspå hur stor.

      2 ) Det låga oljepriset indikerar just nu ett överutbud av olja, jämfört med för ett par år sedan. Den lätt-tillgängliga oljan kommer ta slut, men inte nu. Att efterfrågan sjunker innebär att man kommer minska pumpandet av olja. Om efterfrågan sedan stiger så kommer man åter börja pumpa mer olja, helt i enlighet med ekonomisk teori. Det finns ingen dödsspiral för oljan. Desto högre pris, desto svårare källor kommer oljeföretagen ge sig på. Just nu är priset lågt, så man lägger alla projekt för svårare utvinning i malpåse.

      3 ) Inga seriösa bedömare anser att 30% av jordens befolkning kommer dö när den globala kreditbubblan tar slut. Jag har inte sett NÅGON, seriös eller oseriös, göra den bedömningen nu. Jag har lite svårt p.g.a. Poes Lag här.

      Jag står vid min prediktion. Visst kan vi få total ekonomisk kollaps, hyperinflation, krig, svält, pest etc. någon gång i framtiden, men i dagsläget talar inget för det.

      • Markus

        11 månader sedan

        Hans, den går visst att förutspå:

        ”There is no means of avoiding the final collapse of a boom brought about by credit expansion. The alternative is only whether the crisis should come sooner as a result of a voluntary abandonment of further credit expansion, or later as a final and total catastrophe of the currency system involved.

        Dvs hyperinflation i större delen av världen. Om du inte tror att det leder till svält, lever du med skygglapparna helt stängda.

        Kommer det hända imorgon? Kanske inte, men centralbanker runt om i världen jobbar dygnet runt med att helt förstöra våra fiatvalutor.

        Kom ihåg att när det väl brakar loss, går det fort.

      • Hans

        11 månader sedan

        @Markus: Mises säger inte att hyperinflation är tvunget.

        Mises säger: ”The alternative is only whether the crisis should come sooner as a result of a voluntary abandonment of further credit expansion, or later as a final and total catastrophe of the currency system involved. ”

        Det innebär att om man aldrig slutar trycka pengar blir det hyperinflation. Kommer man sluta trycka pengar? Vem vet. Visst kan vi bli Venezuela, men det tar lång tid. När jag ser 10% prisinflation kommer jag börja förbereda för 20%. När jag ser 20% kommer jag börja förbereda för 50%, o.s.v. Jag kommer dock inte börja förbereda på 200% med en nuvarande ökning av penningmängden runt 10%.

        Rekommenderar denna.

        https://www.youtube.com/watch?v=n3X8DSPj_jg

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>