aralsjon

Aralsjön, ett typiskt statsmisslyckande

Reursknapphet existerar i många former och är det som den ekonomiska vetenskapen främst handlar om. Om resurser inte var knappa skulle det inte finnas något behov av att ekonomisera (hushålla). Alla resurser är knappa, så som tid, mänsklig energi, naturresurser, etc. Det är inte intuitivt att lösningen på problemet är att låta resurser ägas privat. Socialister vill gärna ignorera det faktum att knapphet existerar, och ha alla resurser kollektivt ägda för det allmänna bästa. I kontrast till detta vet vi som studerat österrikisk ekonomi att privat egendom löser knapphetsfrågan, och det är detta som jag nu kommer att diskutera.

Ett samhälle som föraktar privat egendom och som lämnar alla resurser öppna för vem som helst som önskar att ta dem, kommer snabbt att lära sig den hemska lärdomen som går under namnet allmänningens tragedi, det vill säga att gemensamt innehav av resurser kommer att leda till att resursen plundras tills den helt utplånats.

Om samhället föraktar privat ägande av resurser måste de hitta något annat medel för att hindra att allmänningens tragedi uppstår, och historiskt sett har detta medel varit användandet av våld. Genom historien har större delen av mänskligheten varit uppdelad i ett hierarkiskt system av herrar och slavar, med vissa grader mellan de två extremerna, så som de prästliga och aristokratiska klasserna. Herrarna (faraoerna, kejsarna, kungarna, sultanerna, krigsherrarna, etc.), upprättade komplexa regelbaserade system för resursdistribution som slutligen upprätthölls genom ren terror.

Denna så kallade lösning på problemet med knapphet, det vill säga att begränsa folks frihet genom att använda våld, fungerar dock inte. Den ekonomiska vetenskapens gradvisa förståelse lyckades till slut få ett slut på tusentals år av ett liv på existensminimum för massorna i Väst. Den moderna ekonomiska vetenskapen förklarade att utan privat ägande av resurserna kan inte människan ha en ordinal preferens, det vill säga hon kan inte prioritisera saker från det högsta till det lägsta. Utan ordinala preferenser finns det inga rationella sätt att förbättra samhället på. Med andra ord visste herrarna aldrig vad de borde beordra slavarna att producera, vilka teknologiska medel eller alternativa material de borde använda, vilken kvalitet som efterfrågades, eller hur mycket de borde producera. Således beordrade ledarna i Sovjetunionen produktionen av ineffektivt producerade och usla varor. Det sovjetiska imperiet kollapsade, trots det faktum att Ryssland är välsignat med många resurser och en hårt arbetande befolkning.

Ett andra dödligt problem med gemensamt ägande av alla resurser är att det endast existerar ett fåtal sådana lättillgängliga resurser som är redo att konsumeras. Det finns inga resurser på planeten som inte kräver i alla fall en minimal ansträngning för att de ska förvandlas till en produkt som är redo att konsumeras. Till och med ätbara bär som växer i det vilda måste skördas, vilket betyder att någon måste transportera sig själv till bärens plats och plocka dem från busken vid exakt rätt tid. Kostnaden att göra detta är det värde som man placerar på att ge upp sin fritid. Givetvis kräver andra naturresurser mycket mer arbete för att konverteras till en produkt som går att konsumera. De passerar generellt sätt genom oräkneliga produktionssteg. Till exempel måste timmer och mineraler utvinnas och skördas, etc. och sedan omformas till något som kan konsumeras. Ponera att en vandrare är vilse i skogen. Det spelar ingen som helst roll för honom att stora bestånd av timmer är honom nära eller att värdefulla mineraler finns under hans fötter. Dessa naturresurser kräver en stor mängd arbete under väldigt långa tidsperioder för att de ska kunna konvertas till något som går att konsumera, så som tak över huvudet eller bensin. En vilsen vandrare har inte kunskapen, tiden, eller de tidigare producerade medlen för att kunna konvertera dessa grundresurser till de konsumerbara produkter som han behöver för sin överlevnad. Allt detta är långt bortom någons autarkiska förmågor.

Låt oss nu anta att någon skördade träden genom att fälla dem, transportera dem till ett sågverk, fräsa dem, och lagra dem på en ventilerad och torr plats under många månader innan de ungstorkades (alla dessa processer krävs för att kunna förvandla trä till användbart virke), marknadsförde dess tillgänglighet, bokförde försäljning, skickade ut räkningar, samlade in pengar, etc., bara för att någon socialist i slutändan dök upp och kallade honom en plundrare, och konfiskerade allt hans virke med intentionen att det borde distribueras till vem som helst som herrarna ansåg det vara politiskt fördelaktigt att ge det till, så att deras privilegierade position kunde innehas även fortsättningsvis. Ingen skulle någonsin skörda ett enda träd mer. Med andra ord skulle produktionen av virke upphöra trots det faktum att stora bestånd av träd fanns tillgängliga.

Låt oss nu anta vad som skulle hända om herrarna beordrade slavarna att skörda träden. De stora skogarna skulle rensas på kort tid, eftersom det inte skulle finnas någon social mekanism för att hindra det som vi tidigare kallade allmänningens tragedi, denna gång på statens order.

Korrekt skogsavverkning kräver att dess värde kapitaliseras

Kapitalisering av timmer kräver att det är privatägt, så att dess värde kan ta sin rätta plats i den ordinala hierarkin av preferenser. Konsekvensen av att ignorera detta ekonomiska faktum är allra mest uppenbart i de kinesiska spökstäderna, där både naturresurser och mänskliga resurser har slösats bort utan någon observerbar fördel, annat än att vissa politikers karriärer har gynnats då de de kan påstå att de har mött den senaste femårsplanens mål.

Motsatsen till resursslöseri kommer från de särintressen som fångar den politiska (polisiära) statsapparaten och förhindrar privata individer från at exploatera vissa resurser. De moderna miljöaktivisterna söker skydda Moder Gaia, och har lyckats övertala den politiska klassen att alla framsteg är ohållbara, hälsovådliga, eller diverse andra skenbart rimliga påståenden. Samhället hindras från att gynnas av att dessa resurser omvandlas till konsumerbara produkter. Privat egendom försäkrar att resurserna aldrig kommer att plundras tills de helt utplånats, eftersom deras värde kommer att ha kapitaliserats. Den process som krävs för att kunna bestämma en resurs kapitaliserade värde är omöjlig utanför en fri marknad med ett starkt försvar av äganderätten.

Trots både teoretiska och empiriska bevis på motsatsen, hävdar socialisterna motsatsen, det vill säga att statligt ägande av alla resurser kommer att hindra dem från att plundras och säkerställa att vi alla blir rika. Som Ludwig von Mises förklarade, socialism är inte ett alternativt ekonomiskt produktionssystem. Det är enbart ett konsumtionssystem, och ett system som består av ekonomisk ignorans och ekonomisk plundring.


Texten har översatts av Joakim Kämpe.

Kommentarer (25)

  • Uno Hansson

    8 månader sedan

    Tyvärr, när en läser försök till exempel på allmänningens tragedi mm… kontra privat ägande angående hushållningen med resurserna, så är allt för ofta de exempel som valts för att påvisa detta totalt inaktuella i förhållande till dagens samhälle. Exemplen är ju från vad som gällde för 50 – 100 år sedan och ännu länge. Exempelvis tas ofta Robinson Crusoe som exempel! Detta tycker jag är väldigt illa som argument för att försöka övertyga socialister m.fl. Sveaskog har ju exempelvis helt efterhärmat de privata aktörer och fått råd från experter… men… och staten har idiotiska regler för vem som köpa skog osv… så är det väl gissnings – trots att deras skogar väl är konfiskerade från början? – numera kostnaderna osv… som är stor skillnad i förhållande till privat skog? Och samma gäller väl även för andra markområden mm. – inte minst de områden som militären övar och har sig på … utan någon alls, alls, alls susning av någon nytta… åtminstone sedan möjligtvis början av 1940 – talet…. men till ett fantastiskt slöseri med resurser och inflationskapital…

  • Uno Hansson

    8 månader sedan

    … och tänk då på allt slöseri med mänskliga resurser med den så kallade – med direkt hot om våld påtvingade… VÄRNPLIKTEN… tala om ofta abrupt slaveri…! Även om förstås många gillade det… men det var förstås i brist på jämförelse med situationen om aldrig staten hade funnits… och hur det hade varit då!?!

  • Göran

    8 månader sedan

    Det kanske finns en anledning till att värnplikten gällde 19-åringar och inte 30-åringar. Ska man ta tillvara människors erfarenheter i det militära, som militären skröt om på den tiden, så borde värnplikten göras vid 30-års ålder framför 19-års ålder. Skillnaden mellan en 19-åring och en 30-åring kanske sitter i 19-åringen fortfarande har statens indoktrinering från skolan i sig. Det är lätt att som 19-åring gå på alla floskler om det fina med värnplikt etc.

    Sedan så ser jag inte direkt något problem med att allmänhetens tragedi exemplifieras med gamla historier. Ibland kan det rent pedagogiskt vara bra. Fast jag har förstått att det finns en del människor här som vill ha mer komplicerade texter. Eller, att de passar in i nutiden så de kan appliceras på arbetskamrater, familj, släkt och vänner. Det kan jag hålla med om. T.ex. kan kanske gruvbrytningen i Sverige förklaras utifrån allmänhetens tragedi. Ingen i Sverige äger marken under sitt hus eller mark utan i princip bara humuslagret.

    • Dan

      8 månader sedan

      Jan, man kan så här i efterhand skratta åt den gigantiska apparaten av ett ”sega gubbarnas försvar”. Det skulle alltså vara med lagen förenligt att offra Sveriges framtid för ett krig som dessa unga killar inte själva beslutat om. De som idag tjänstgör för fredens sak med militär erfarenhet, med risk för sina liv, hade kanske inte ens kallats till mönstring under en tid då officerarna satt bakom stora skrivbord och tittade på krigsvideos.

      Visst måste friheten skyddas men den saken bör dels vara en integrerad del av hela samhället, dels skötas av folk som inte blott ägnat några få månader åt uppgiften utan engagerat sig på längre tid och då fått viktig erfarenhet av arbete utomlands där en soldats kunskaper förräntas. Måste inte vara i stridande uppgift, bör helst inte vara det, men kan vara för att säkra byggande av viktig infrastruktur för vattenförsörjning, livsmedelstransporter m m.

  • Utlandssvensk

    8 månader sedan

    Det var en välskriven artikel som förmedlar flera grundläggande sanningar.

    Men skogsbruk är även en utmärkt sektor att utgå från om man vill nyansera bilden lite, dvs. röra sig bort för att vi endast talar om antingen planekonomi under Stalin eller total frihet för den enskilda markinnehavaren.

    I praktiken uppvisar nämligen i grunden fria samhällen en stark tendens både till frivilligt och tvingande samarbete. Vad gäller skog finns det en del skrivet om hur hanteringen av denna har växt fram över tiden och det är remarkabelt att samhällen så skilda som som Japan och Schweiz har hamnat i väldigt likartade system, trots att länderna i övrigt har få historiska likheter.

    Problemet i både dessa länder är ett påtagligt kuperat landskap, med stora bergskedjor. Träd fyller där funktionen att binda marken och förhindrar därmed erosion. Detta är extremt viktigt, eftersom om jorden på sluttningarna släpper kan det få katastrofala följder. Kunskapen om detta byggdes upp gradvis över tiden och ledde till hårda regler angående var och hur man fick avverka träd.

    Nu var Japan på många sätt en av de mest renodlade militärdiktaturer som planeten har skådat och från perspektivet här är det väl inte av något större intresse att studera beslutsprocessen där.

    Men Schweiz är på många sätt ett ”urlibertariansk” samhälle, där fria bönder slog sig samman frivilligt för att kasta ut kungar samt att för att kunna försvara sig. Allt skedde nerifrån och upp och var i grunden baserat på frivilliga kontrakt. Likväl utvecklades ett starkt regelverk som väldigt påtaglig inskränker den enskilda skogsägarens rätt att avverka.

    Enligt min uppfattning är detta ett väldigt bra exempel på hur ett libertarianskt samhälle i verkligheten fungerar. Enskilda markägare kommer ALDRIG att tillåtas att hota existensen för ett stort antal andra. I det flesta fall kan man säkert nå fram frivilligt, men det kommer även att finns ett element av tvång. En markägare med en skog på en alpsluttning som KRÄVER att få kalhugga och därmed hotar en hel by med flera tusen innevånare kommer inte att tillåtas att göra detta.

    Som jag ser det finns det en helt uppenbar parallell med immigration och det skulle väl inte skada om folk tog sig en titt på hur den tillgängliga empirin ser ut istället för att enbart utgå från teori. Att fria markägare ska få göra vad de vill är helt omöjligt om man pratar något annat än isolerade ”homesteads” i ren ödemark.

  • Uno Hansson

    8 månader sedan

    I ett fritt samhälle kan väl i så fall grannarna hota med att gemensamt kräva skadestånd, via skilje-dömande och diskriminerande organ, som vida överstiger värdet av kalhygget, samt att den grannen i så fall är diskriminerad från all samverkan för all framtid. Skog är ju lite speciell eftersom det på vissa ställen kanske kan ta en hel livstid att få optimalt vinst-utfall. Att det i Sverige under en viss tidsperiod var tillåtet med kalhyggen, berodde väl på att det var enda sättet att överhuvud få någon som helst vinst, då användnings-kostnaderna för de första generationerna av skördare, skotare osv. blev så höga – enligt vad jag minns… i alla fall. Dessutom fanns det väl just då ont om hästar och ”vanliga” skogshuggare.

    • Utlandssvensk

      8 månader sedan

      @ Uno,

      ” ett fritt samhälle kan väl i så fall grannarna hota med att gemensamt kräva skadestånd, via skilje-dömande och diskriminerande organ, som vida överstiger värdet av kalhygget”

      Ja, jo visst. men det räcker absolut inte. Om man avverkar träd som är värda en miljon men då skapar risker för en hel by som är värd miljarder och dessutom innehåller levande människor så är hot om skadestånd meningslösa.

      ”samt att den grannen i så fall är diskriminerad från all samverkan för all framtid.”

      Det är väl ett artigt sätt att uttrycka vad som i praktiken skulle hända. Tjära och fjädrar är nog minimum. Det går inte att tolerera folk som använder sin egendom för att skapa uppenbara existentiella hot för hela samhället. Detta gäller i högsta grad de libertarianer som kräver fri invandring. De skulle aldrig vara välkomna i ett fungerande, verkligt libertarianskt samhälle. Skottpengar är mer troligt.

  • Uno Hansson

    8 månader sedan

    … samverkan med grannar är väl nästan alltid nödvändigt – i sådana fall – då skogs- och vinter-vägarna osv… nästan alltid går tvärs grannars mark – inte minst tillfrusen sankmark och sjöar. Vägförenings-samverkan finns ju fortfarande, även om de flesta vägar kanske är subventionerad på något sätt av staten eller via kommunen.

  • Göran

    8 månader sedan

    Ett argument för privat ägande framför allmänhetens tragedi är att privat mark har makt att kräva skadestånd av den som skadar marken. Så om jag hugger ned träd som i sin tur orsakar skador på någon annans mark så kan den som blir skadad stämma mig. Jag förlorar då kanske hela vinsten på mina nedhuggna träd och det kan även bli så att slutresultatet blir att jag står där med en stor skuld.

    I Utlandssvensks exempel så tjänar en skogsägare på en alpsluttning en miljon och får en skuld på en miljard. Om struntar fullständigt i att min skövling av skogen orsakar ett jordskred så är mitt framtida liv en jättestor skuld som jag aldrig kommer att kunna betala av och ett liv i fattigdom. Därtill en social utfrysning.

    Men, jag säger inte att ett jordskred inte kommer att ske, att det inte kommer att vara någon dåre som ger sig på att hugga ner hela sin skog. Det kommer troligen att ske. Det är bara det att jag undrar hur det kommer sig att den som försvarar privat ägande måste försvara situationer som lär vara undantag? Glöm inte bilden till denna artikel; den bilden är inget undantag!

  • Utlandssvensk

    8 månader sedan

    @ Göran,

    ” Det är bara det att jag undrar hur det kommer sig att den som försvarar privat ägande måste försvara situationer som lär vara undantag? ”

    Min uppfattning är endast att man måste vara rimlig och inse att i varje praktiskt möjligt samhälle som bygger på libertariansk grund, så kommer det att krävas vissa begränsningar i markägarens rätt för att man ska kunna ha ett fungerande samhälle. Det finns knappast något land på jorden som har starkare försvar för individens äganderätt än Schweiz men man inser där även att det krävs vissa grundregler för att detta fria samhälle ska kunna fortsätta att existera.

    Att kräva åtgärder motiverade av någon önskan om kortsiktig högre teoretisk frihet som samtidigt nästan säkert skapar mycket lägre frihet över tiden är inte rimligt eller vettigt.

    • Göran

      8 månader sedan

      Jag tror ingen skulle motsäga det du skriver. Tvärtom när det gäller allmänhetens tragedi är argumentet att skydd mot jordskred är större vid privat ägande än vid allmänt ägande. Jag tror bara att vi ser på det hela ur olika infallsvinklar. Ungefär så här:

      Utlandssvensk: Du får inte hugga ner skogen för det är ett brott mot jordskredslagen.
      Göran: Hugger du ner skogen kommer du att bli en fattiglapp.

      • utlandssvensk

        8 månader sedan

        ”Tvärtom när det gäller allmänhetens tragedi är argumentet att skydd mot jordskred är större vid privat ägande än vid allmänt ägande. ”

        Det håller jag helt med om! Jag försvarar verkligen inte statligt ägande!

        Min poäng är att OM man har ett samhälle helt utan statligt ägande, så kommer man ändå att få vissa tvingande regler. Ingen kan tillåtas att bygga en reaktor som kyls av regnvatten och ingen kan tillåtas att importera tusentals ISIS krigare, av den enkla anledningen att det hotar själva fundamentet för det fria samhällets överlevnad.

      • Göran

        8 månader sedan

        En sak som jag undrar lite över. Om jag importerar ett antal ISIS-krigare och de sedan med utgångspunkt från min mark skadar andra, kan jag då anses vara ansvarig för deras handlande?

        Om jag hade vildsvin som smiter till andras mark kan jag definitivt bli ansvarig för det. Men hur blir det med människor? Ett scenario är att de skjuter granater från min mark in på annans mark.

      • utlandssvensk

        8 månader sedan

        @ Göran,

        ” Om jag importerar ett antal ISIS-krigare och de sedan med utgångspunkt från min mark skadar andra, kan jag då anses vara ansvarig för deras handlande?”

        Liknande system har ofta använts vad gäller invandring, dvs. att någon måste ge en garanti eller ställa en pant för varje immigrant. Något åt det hållet tycker jag själv är ganska rimligt men det måste fortfarande kombineras med någon form av minimum likhet, dvs det måste finnas något hopp om att de som flyttar in ska kunna fungera i det befintliga samället.

  • Uno Hansson

    8 månader sedan

    Tja, Träd som är värda en miljon i förtjänst efter alla kostnader… vad är det för sorts skog? Det innebär väl i så fall kalhygge av 100-tals hektar…. eller att det vore väldigt, väldigt oekonomiskt att idka kalhygge på en sådan skog… eller?

  • Klas

    8 månader sedan

    I sverige finns det regler om att inte mer än 50% av all skog får ägas av juridiska personer. Eller att 50% måste ägas av fysiska personer. Eller något sådant. Artikeln argumenterar för privat ägande men gör ingen distinktion mellan de här två.
    Privat ägande av fysiska personer är enligt min mening någonting helt annat än ägande av juridiska personer. Jag stödjer äganderätten för fysiska personer till 100% men jag ifrågasätter om juridiska personer skall ha någon äganderätt överhuvudtaget. Jag skulle i vart fall inte ta fram min studsare för att försvara ett aktiebolags ägande men jag skulle göra det för att försvara min grannes ägande.

    Och i skogsbruket. Om den här regeln avskaffas. Så är det troliga resultatet att nästan all varierad skog försvinner och ersätts av snörräta sterila rader av träd. Det vore en dålig förändring. Jag vet inte om den här regeln i sverige är ”en inskränkning av äganderätten”. Men jag tycker den är bra och skulle vilja utöka den till allt ägande.

  • Utlandssvensk

    8 månader sedan

    @ Klas,

    ”Jag stödjer äganderätten för fysiska personer till 100% men jag ifrågasätter om juridiska personer skall ha någon äganderätt överhuvudtaget.”

    Det där är en relevant debatt. Själv anser jag att man bör kunna ha juridiska personer, men INTE utan personlig ansvar. Länge var detta vanligt vad gäller banker (de var bolag, men ägarna hade obegränsat personligt ansvar) och detta bidrog nog starkt till betydligt större ansvarstagande.

    Försäkringsbolaget Lloyds var även det helt uppbyggt på obegränsat personlig ansvar.

    • Dan

      8 månader sedan

      @ utlandssvensk

      Jag har länge undrat var du egentligen bor, då du uppenbarligen inte bor i Sverige. Nu tror jag mig veta: någonstans i yttre rymden! Du har lämnat jorden och allt realitetsanpassat tänkande!

      Inte nog med att du är emot fractional reserve banking, du är också emot aktiebolag utan personligt ansvar! Ja, det är verkligen ett alternativ till Nordkorea du vill skapa med hänsyn till fattigdom och kapitalbrist!

      Tanken med aktiebolag är ju att du ska kunna vara delägare av ett företag utan att riskera hus och hem. Du skjuter in kapital till ett bolag men du har annat för dig än att sköta det så ni har en företagsledning anställd. Ni får inte bryta mot lagarna men det är bolaget och bolagets tillgångar som svarar för ingångna förbindelser.

      Jag kan bara se ditt tänkande som företagsfientligt. Som om du inte förstått kapitalismens idé: Den att förränta kapitalet genom att låta det arbeta.

  • Göran

    8 månader sedan

    Jag tror inte att ett skogsbolag skulle vara intresserad av att hugga ner sin skog i sådan omfattning att företaget får lägga ner sin verksamhet. Trots alla kalhyggen och liknande har Sverige ändå aldrig haft så mycket skog som idag.

    Vad gäller ansvar i ett företag. Det skulle vara förödande för företagande om den som t.ex. startar ett företag skulle bli personligt ansvarig under resten av sitt liv. Ska vi få företag måste vi testa idéer och vi måste acceptera att idéer inte alltid lyckas. De som har med ett nystartat företag att göra måste gör en bedömning hur stor risk de vill ta.

    Det finns olika sorters företag som har olika former av ansvar. Enskild företag kan uteslutas eftersom det inte är en juridisk person. Där är ansvaret 100 % under personens livstid.

    Ta då aktiebolag vars form faktiskt är att begränsa och sprida ansvaret. Ytterst är det aktieägarna som har det ekonomiska ansvaret. Moraliskt ansvar kan styrelsen sägas ha. Styrelsen är alltid personligt ansvarig för företagets skatter. Styrelsen kan alltid åtalas för brott mot aktiebolagslagen och andra allmänna lagar. Brott mot företagets egna regler bestämmer aktieägarna över. Således kan aktieägarna bestämma vad en styrelse, dess VD ska vara ansvarig för.

    Så. Privat eller juridisk ägande av skog har ingen betydelse utan de ska få göra va de vill med sin skog. Vill de hugga ner den helt och hållet på en gång ska de få göra det. Vi kan inte ha några regler om hur mycket man får hugga ner hit och dit som idag. Då är det inget ägande utan bara förvaltning. Detta är en fråga som i en juridisk person får lösas av dess ägare och vad gäller privat ägande tror jag att ett antal skogsägare skulle gå med på att ha gemensamma regler eller förutsättningar.

    Det är som vanligt. Vi ska hitta extremfall och ha en 100 % lösning på det. Så kommer det aldrig att vara.

    Om vi tittar på samhället som det är idag med ont om jobb är det en situation där människor inte kan leva efter sin etik utan ändar sin moral hela tiden. I ett libertarianskt samhälle kommer det alltid att var ett överskott på jobb vilket gör att människor inte behöver rucka på sin etik utan kan välja jobb som passar dem och avstå från jobb som inte passar dem. Med det sagt kan skogsarbetare som inte gillar att all skog huggs ner byta jobb utan problem.

    Sist, tror jag att människor i ett libertarianskt samhälle får mer innanför pannbenet i genomsnitt än vad människor i ett socialistisk indoktrinerat samhälle har.

    • Klas

      8 månader sedan

      @Göran
      Det som producerar mest ekonomiskt värde per arbetad timme och investerad krona är monokulturella skogsplanteringar där alla plantor är av samma ålder och höjd och avstånd och med två gallringar innan slutavverkning. Och det är vad juridiska personers ägande av skog förändrar landskapet till, oändliga arealer av samma, som kopior. Som skördas av enorma maskiner.

      • Göran

        8 månader sedan

        Om du lägger in ett tidsperspektiv i det hela, har det nog ingen större betydelse om skogen odlas på det viset. Även om skogen odlas så i tusen eller tvåtusen år är det inte ens en nysning i jordens historia.

        Det är även det motsatta förhållande. Vad ska vi göra med ägare som vägrar hugga ner sin skog? En del kräver att skogen ska tvångsavverka. Alla dessa resonemang går ut på vad vi ska göra nu. Jag ser det mer som positivt att en del vägrar hugga ner sin skog. Det blir en balans mellan de som tokavverkar och gör monokultur och de som låter skogen bli mångkulturell.

        I Småland finns det fortfarande timmer som ligger i stora högar efter stormen Gudrun. Nästan 11 år sedan den inträffade. Jag har för mig att SJ utbildade 150 lokförare bara för att köra tåg med timmer från stormfällda träd.

      • Göran

        8 månader sedan

        Ta en titt på denna bild:

        http://s1.sydsvenskan-img.se/ScaledImages/644×429/Images2/2015/1/4/02102130.jpg?h=31d7a871366297d63220435ab9dc6dc8&fill=False&cut=False&ql=Undefined

        Allt timmer på den bilden tog det sju år att göra sig av med. Lägg märke till all skog runtomkring detta timmerlager.

      • Klas

        8 månader sedan

        Faktum kvarstår. Att ta bort begränsningarna på juridiska personers ägande av skog skulle göra världen mer dystopisk. Du kanske kan övertyga dig om att detta vore att leva i den bästa av alla tänkbara världar. Jag kan det inte.

        Juridiska personer är lika litet människor som staten är det. Är inte en juridisk person mer lik en stat än den är lik en människa? Det här går nog utanför IAP men då får det vara så.

      • Göran

        8 månader sedan

        En juridisk person är bara en sammanslutning av en eller flera personer. Ska vi inte låta flera person tillsammans få äga en sak.

        Tio privata markägare kan få för sig att de sa hugga ner alla skog de äger på en och samma gång. I och för sig kan det tänkas lustigt att ett antal person som bor 1.000 mil från en skog ska kunna hugga ner skogen. Ser vi till en gruva blir det å andra sidan totalt omöjligt att anlägga en sådan om inte personer som bor 1.000 mil från platsen får vara med och finansiera gruvan.

        Eftersom vi kan tänka oss fri avtalsrätt, går det utmärkt att avtala om hur en mark får användas som jag säljer till någon annan. Jag inför en begränsning och det är upp den som vill köpa att acceptera dem.

        Det uppstår i sådan här frågor, tycker jag, ett slags revirtänkande att varje markägaren sitter som en eremit på sin mark och aldrig talar med andra. Jag tror faktiskt att folk skulle prata med varandra och diskutera om saker de skulle ogilla hände på deras marker och tillsammans sätta upp gemensamma regler eller löften.

  • Utlandssvensk

    8 månader sedan

    ”Jag tror faktiskt att folk skulle prata med varandra och diskutera om saker de skulle ogilla hände på deras marker och tillsammans sätta upp gemensamma regler eller löften.”

    Jag håller helt med om detta. Det är därför det är så totalt meningslöst att prata om att ”markägaren får göra vad han vill” när det är fråga om saker som väldigt påtaglig berör flera eller alla i det fria samhället. Det lär i praktiken inte vara några större problem. Väldigt få skulle kräva att få avverka en skog om de då hotade liv och egendom för tusentals grannar. Om någon sådan figur visade sig skulle det bli våld, ingen tvekan om saken.

    Men faktum är att många här på detta forum driver in absurdum hans rätt att avverka skogen och med den inställningen skulle de med all sannolikhet aldrig kunna bo med andra människor alls. En person som på fullt allvar drev en kampanj att varje markägare skulle ha en absolut fri rätt att importera ISIS krigare skulle aldrig bli tolererad.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>