outofpovertyDet ska va en statistiker i år. I alla fall en Rosling. Igår höll han tevegala och möttes av folkets jubel som en riktig popstjärna. Roslings styrka är att med effektiv pedagogik förmedla statistik som får människor att känna sig upplysta. På galan förklarade han att det kostar 25 kronor per dygn och flykting när UNHCR hjälper i flyktingars närområde. Att hjälpa i Europa kostar tydligen 500 kronor per dygn och flykting. Enkla ekonomiska resonemang som dessa brukar han klara av bra, men när det blir fler rörliga delar blir resultatet oftast något som påminner om vad salig Rothbard en gång sade:

It is no crime to be ignorant of economics, which is, after all, a specialized discipline and one that most people consider to be a ‘dismal science.’ But it is totally irresponsible to have a loud and vociferous opinion on economic subjects while remaining in this state of ignorance.

För några veckor sedan höll Rosling ett bejublat teveframträdande där han skällde ut en statistiskt fåkunnig dansk journalist. Kanske var utskällningen välförtjänt, det får andra avgöra. Men eftersom det är en dygd att ta den svages parti tänkte vi här jämna ut lite genom att driva en aning med Roslings ekonomiska ignorans.

I den med kreativa bidragsupplägg finansierade känsloförmedlaren ETC dök Rosling upp några dagar efter att han skällt ut dansken. Med sedvanligt yviga gester och hög röst lade han ut texten. Det blev några underhållande påståenden redan när han skulle förklara orsak och verkan. Till exempel:

Man ska komma ihåg att det inte är människor i extrem fattigdom som kommer hit för att jobba, det är de som har en utbildning, som är schyssta bilmekaniker, företagsamma som sjutton och vill lära sig nya språk.

Somliga åker tydligen gummiflotte över Medelhavet för att få lära sig svenska.

Alla kan råka säga lustigheter när det går fort. Men det är när vi kommer in på ekonomiska spörsmål som det blir riktigt skoj.

Nu är resten av världen på väg ifatt. Och när de väl kommer ifatt, vilket är det sannolikaste scenariot, kommer Västeuropa och Nordamerika att utgöra mindre än en tiondel av världens befolkning och en liten del av världsekonomin. Hur ska de då klara sig?

Och? Hur många procent av världens befolkning måste man vara för att ”klara sig”? Hur många promille av världens rika befolkning bor i Monaco, Liechtenstein, Hong-Kong, Schweiz? Det går rätt bra för dem fast de är små. Redan på 1700-talet populariserade Adam Smith den revolutionerande insikten att i ekonomisk verksamhet kan ALLA klara sig bra samtidigt. Och ju fler det går bra för, desto större chans att det går bra även för mig.

Mera Rosling-onomics:

Carl Bildt sa i ett svagt ögonblick att vi måste vårda vårt försprång, men jag säger att vi måste integrera oss i världen, och där är faktiskt Percy Barnevik på min sida. Han säger att en procent av Sveriges framtid beror på vad vi gör i Sverige, nio procent vad vi gör i Europa och nittio procent vad som händer i resten av världen. Vi måste alltså integrera oss i världsekonomin.

Vafalls? Skulle Sverige inte vara integrerat i världsekonomin? Import, export, frakt, containrar, finansiella marknader, etc, etc. Finns inte? Eller menar han att världsekonomin måste flytta till Sverige för att vi ska kunna ”integrera oss” och Sverige kunna ”klara sig”? Så är naturligtvis inte fallet. Tack vare handel och transporter spelar det ingen roll var man bor.

Rosling menar vidare att eftersom vi måste ”integrera oss i världsekonomin” så behöver Sverige fler jobb, och Rosling vet vad som måste göras:

Och ska vi få fler jobb i Sverige ser jag inte någon annan lösning än att vi måste sänka skatten på jobb…

Gott så. Det man straffar och beskattar får man ju alltid mindre av. Men så kommer detta

… och höja skatten på annat.

ETC-intervjuaren Anton Borgström blir smått chockad och frågar:

Sänka skatten?

– Vi har ett högt skattetryck, vilket jag gillar, jag tror att femtio procent offentlig sektor och femtio procent privat sektor är ganska lagom. Och jag röstar ständigt för att jag själv ska få betala mer i skatt. Men om man vill att folk ska kunna jobba ska man ju inte lägga hög skatt på det. Man skulle kunna höja skatten på konsumtion och ägande istället, så att det blir billigare att hyra in någon för att laga saker istället för att ständigt kasta och köpa nytt.

Att Rosling känner att han måste ha majoritetens stöd för att få betala högre skatt, istället för att bara sätta igång att göra det, behöver vi inte fördjupa oss i här. Inte heller funderar vi vidare över varför han ”tror att femtio procent offentlig sektor och femtio procent privat sektor är ganska lagom” (tydligen helt oavsett vad den offentliga sektorn gör med resurserna).

Men låt oss titta närmare på den skatteväxling han föreslår: Sänkt skatt på arbete och höjd skatt på konsumtion och ägande.

Det är inte helt klart vad detta skulle leda till. Lägre kostnad för att anställa leder till fler arbetsplatser, ceteris paribus. Men eftersom detta är en växling har vi per definition inte allt annat lika. Här är ett möjligt scenarium.

Anta att jag tjänar 100 pengar brutto och får ut 50 netto. Och för dessa 50 köper jag tio varor som jag konsumerar upp. Efter skatteväxling är min nettolön 75 men höjd konsumtionsskatt gör att mina tio varor nu kostar 75, och jag kan fortfarande konsumera mina tio varor, varken mer eller mindre. Mitt välstånd är oförändrat. Eftersom skatteväxlingen leder till samma levnadsstandard är det inte säkert att det skulle leda till en större vilja att arbeta.

Beroende på hur växlingen genomförs i detalj kan man få helt andra scenarier. I vissa scenarier blir mängden arbete som utförs större och i andra scenarier mindre.

Men Rosling lider av samma arbets-fetisch som helt vanliga politiker. Mängden arbete som utförs i ekonomin är ointressant. Det är mer intressant att se hur mycket välstånd vi kan producera, vilken levnadsstandard vi har. Det vore väl en materiellt lyckligare värld om vi kunde uppnå tio gånger högre levnadsstandard än idag med bara hälften så mycket arbete? Annars vore det bättre att göra alla till slavar och klämma ur 18 timmars arbetsdagar ur dem; då skulle vi få se på arbete!

Det Rosling antagligen menar, men inte förstår, är att han vill ha möjlighet till större välstånd. Det bästa sättet att göra det är att minska den offentliga sektorns konsumtion av den privata sektorns produktion. Istället för 50/50 kan vi sänka det till 10/90 (eller för all del 0/100). Om den produktiva sektorn finge behålla mer av sin produktion skulle denna investeras i tillväxt vilket snart ger högre välstånd.

Här är en annan ekonomisk lustighet som förtjänar att citeras igen:

Man skulle kunna höja skatten på konsumtion och ägande istället, så att det blir billigare att hyra in någon för att laga saker istället för att ständigt kasta och köpa nytt.

Rosling vill se färre anställda inom produktion och fler inom reparation. Skapar det fler jobb? Oklart. Skapar det mer välstånd? Oklart. Är det bättre för världen och fattigdomen? Inte självklart, till exempel vill vi ju att gamla resursslösande produkter ska ersättas av effektivare så att mer resurser kan frigöras till att motverka fattigdom.

Om innovatörer och konsumenter ostört får ägna sig åt sin kommersiella växelverkan, utan att bli fösta och tvingade av världsförbättrare, så visar historien att välståndet skulle växa fort och globalt. Det är denna växelverkan som varje år tar miljontals människor ur fattigdom. FN:s milleniemål som Rosling är så fixerad vid är enbart en måttstock på, och inte en orsak till, denna positiva utveckling.

Om Hans Rosling hade lite bättre grepp om ekonomi skulle han antagligen bry sig mindre om milleniemålen och om hur skatter ska skiftas hit eller dit. Istället skulle han på sitt yviga och högröstade sätt, med sin lysande pedagogik, kräva att fixare i alla länder höll tassarna borta medan människor på fredlig väg drev fattigdomen på flykten. Då skulle han kunna bli en verklig kraft för att skapa en bättre värld.

Etiketter: ,

Kommentarer (47)

  • Joakim Eriksson

    9 månader sedan

    Tack för den lektionen☺?

  • sven svensson

    9 månader sedan

    Så sant!

  • Christian

    9 månader sedan

    Lite missvisande att härleda roslings förslag om att svensk ekonomisk framgång genom integration i världsekonomin är lika med att vi inte har integration. Han säger helt enkelt att den ekonomiska tillväxten inte kommer frodas lokalt utan över gränserna.
    Annars var det intressant läsning :)

  • Göran

    9 månader sedan

    Det som kanske glöms bort i scenariot 50/50 av privat och offentlig verksamhet är att den offentliga verksamheten inte betalar någon skatt.

    Hans Rosling är anställd av Uppsala Universitet. Betalar Hans Rosling skatt?

    Eftersom rätt att äga är grunden för välstånd förstår jag inte Hans Roslings syn på att ägande ska beskattas. Beskattning av ägande är faktiskt att stjäla ägandet. Hans Rosling kan säga att fattiga behöver handel. Helt rätt, men för att det ska ske krävs det äganderätt. I nästa andetag kan Hans Rosling således totalt undergräva det med att kräva högre beskattning på ägande.

    Jag håller verkligen med Klaus här om hur ska små länder klara sig. Sverige är ett av världens mest innovativa länder och svenska utgör cirka 1,5 promille av världens befolkning. Vi borde har varit slukade för länge sedan eller åtminstone bor i lappkåtor över hela Sverige.

    Från att han dammat till en dansk journalist – vilket var kul för sakens skull – förväntar sig nu folk att Hans Rosling ska göra samma sak med Jimmy Åkesson och kräver en debatt mellan dem. Helt klart skulle även Jimmy bli ordentligt påpucklad på grund av att Jimmy inte har de ekonomiska kunskaper som krävs och inte är någon speciellt lysande begåvning på att ta tillvara på de logiska kullerbyttor som det hela tiden bjuds på från hans antagonister.

    • Dan

      9 månader sedan

      @ Göran

      Du glömmer att offentligt anställda också betalar skatt och att omsättningen av pengar har ekonomisk betydelse. Ska vissa sysslor, som vidmakthållandet av yttre gränser och en inre spelplan, upprätthållas är det effektivare att ta ut en mindre skatt på transaktioner än att ta bort skatten för att överlåta åt marknadsaktörerna att med höga transaktionskostnader ta hand om saken på egen hand.

      • Joakim Kämpe

        9 månader sedan

        Dan,

        Offentliganställda kan inte betala skatt då deras lön består av skattemedel. Det enda som sker när de ”betalar skatt” är att de betalar tillbaka en del av de skattemedel de fått. Det är allt.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Kämpe

        men då får ju inte handelsanställda lön, åtminstone inte om hela lönen går tillbaka till handeln!

        Visst får de offentligt anställda sin lön av skattemedel, men det är inget kontroversiellt påstående. Skatten ska inte vara högre än nödvändigt och den offentliga sektorn bör inte slösa med medel. Men den offentliga servicen kräver å andra sidan inte vinst i ekonomisk mening utan i ekonomistisk, dvs en vinst i annat än kronor och ören.

        Då det kan få effekter för marknaden att vi har undervisning och forskning i materialförädling varför en skatt och en skattefinansierad lön åt offentligt anställda kan leda till bättre villkor för marknaden. De enskilda företagen hade i den hårda konkurrensen inte satsat på forskningen själva. Pengarna hade då lätt resulterat i inflation istället.

      • Jon Nylander

        9 månader sedan

        ”men då får ju inte handelsanställda lön, åtminstone inte om hela lönen går tillbaka till handeln!”

        Offentligt anställda får lön, de tar del av de pengar som samlats in från den privata sektorn. Men de betalar alltjämt inte skatt. Det är inte svårt att förstå. Om du har en organisation som betalar sig själv 33% skatt och betalar ut 100 kronor i lön och har två anställda, så får de anställda ut 66 kronor, kvar har organisationen 66 kronor i ”skatt”, som organisationen kan anställa en tredje person, med samma lön. Ingen av de tre betalar skatt. De får 66 kronor i lön.

        I en privat organisation blir man helt sonika av med de 66 kronorna, poof. De får nöja sig med två anställda.

        Vad menar du med handelsanställda? Menar du privat anställda? Varför skulle inte de få lön?

        ”De enskilda företagen hade i den hårda konkurrensen inte satsat på forskningen själva.”

        Förlåt, vad? Vad i hela friden baserar du det uttalandet på?

        ”Pengarna hade då lätt resulterat i inflation istället.”

        Vad? Pengar resulterar inte i inflation. Inflation är ökningen av mängden pengar och penningsubstitut. Inflation leder alltid till prisökningar, dessa prisökningar kan motverkas av andra orsaker – till exempel produktionsförbättringar. Pengarnas köpkraft minskas när mängden pengar ökar, pengarnas köpkraft ökar när produktionsförbättringar sker.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Jon Nylander

        Menar du på fullt allvar att anställda inom den offentliga sektorn inte behöver deklarera och skatta för inkomster de får därifrån? Om en läkare arbetar inom den offentliga sektorn och har en egen praktik vid sidan om, behöver hon bara skatta för inkomster ifrån privatpraktiken? Jag har studerat skatterätt, det var många år sen, men jag har inte hört att man vidtagit en reform av det slaget att offentliga inkomster blivit skattebefriade.

        Utan en skattefinansierad grundläggande rättsordning hade vi inte kunnat upprätthålla en spelplan. Folk hade flyttat hit och variablerna hade förändrats på en oförutsägbart vis. Att skattetrycket blivit för högt är en annan sak. Men jag anser det vara en investering att satsa på att minska utsläpp, också utomlands.

        Därtill är det inte bara ekonomiska värden man vill se maximerade. Marknaden är fin på att åstadkomma en maximering av ekonomiska värden. Men för att maximera andra värden har folk på ett visst landområde kommit överens om att en struktur ska byggas upp så att folkets preferenser ska få tillfredsställas också gällande annat än det som mäts i pengar.

      • Joakim Kämpe

        9 månader sedan

        Du missar en väldigt grundläggande poäng, Dan. Om någon vars lön betalas med skattemedel, betalar tillbaka en del av detta till staten, då är detta inte samma sak som att de betalar skatt. De konsumerar mindre skatt än de annars hade gjort. På samma sätt, om Lasse rånar Kalle, och sedan ger tillbaka hälften av det han stulit till Kalle, innebär det inte att han ger Kalle en allmosa. Det enda som sker är att han inte stjäl lika mycket från Kalle. Om du inte greppar detta tror jag inte vi kommer mycket längre här.

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        Om det är maximering av värden du vill ha, då är du totalt fel ute som förespråkar en stat. Det finns inga värden som maximeras inom en stat utan tvärtom.

        Skulle vi sätta upp en privat verksamhet mot en statlig verksamhet skulle det visa sig att värden maximeras i den privata verksamheten. En privat poliskår skulle vara effektivare. Privata domstolar skulle vara effektivare, privat sjukvård vet vi är effektivare, privat skola vet vi är bättre (och skulle vara ännu bättre utan central läroplan) osv.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Kämpe

        Om du är statligt anställd och bara betalar kommunalskatt då du inte kommer över brytpunkten är väl saken klar att du både har en inkomst (från staten) och betalar skatt (till kommuner, sekundär och primär).

        Det viktiga är valfriheten. Den offentliga verksamheten kommer inte att finnas den dag marknaden kan klara av att leverera det folk efterfrågar, men vissa saker klarar marknaden inte lika bra.

      • Joakim Kämpe

        9 månader sedan

        Dan, det ändrar fortfarande ingenting, då den ”skatt” du betalar, betalas med skattemedel. Att betala skatt med skattemedel är contradictio in terminis. Det må heta, på papper, att du ”betalar skatt”, som ett sätt att dölja det faktum att det endast är privatanställda produktiva medborgare som betalar skatt, men det enda du gör är att lämna tillbaka en del av skattepengarna till våldsmonopolet. Återigen, det här är inte svårt, men det är tydligen en tro som sitter väldigt djupt rotad.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        Om en skälig skatt kan göra att valmöjligheten ökar för elever då det gäller val av skola, för tvistande då det gäller val av domstolar osv innebär detta att skatter KAN men inte MÅSTE VARA instrument för valfrihet, dvs med skatter kan vi få mer valfrihet än utan.

        Om vi alla är beroende av en viss infrastruktur kan det vara rationellt att en kärna av denna fixas av den offentliga sektorn. Den privata kan då utnyttja denna infrastruktur för att få en större marknad och därmed större lönsamhet. En stat eller kommun kan låna större summor till en billigare peng än vad som är möjligt för en plåtslagerifirma med fem anställda. De lägre lånekostnaderna och den högre servicenivån innebär att ekonomin vuxit jämfört med om den är helt privat. Valfriheten har därmed ökat tack vare skatterna.

        Det är viktigt att skatterna inte stoppar ekonomisk aktivitet. Därför kan de inte vara så höga att folk som tjänar mycket inte vill använda förmögenhet som eget kapital i bolag. Blir kostnaden för det egna kapitalet för hög kommer en onödigt stor del bli beroende av främmande kapital, dvs lån, och detta kommer naturligtvis begränsa vad marknadsaktörerna kan utföra.

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        Vilken nivå ligger en skälig skatt på?

        Om vi ska ha skatt för att möjliggöra valfrihet i skolan. Hur många procent av alla elever måste det finnas för att vi ska ta ut skatt för att göra det möjligt för dessa att välja skola?

        Varken staten central eller kommunalt ska låna pengar. Det är en orsak till att ekonomin inte fungerar. Kostnaden för lån är inte ett problem när räntan sätts av en fri marknad.

        Med privat infrastruktur byggs den infrastruktur som är önskvärd av de som ska utnyttja den och inte av byråkrater som många gånger har en helt felaktig bild av vilken infrastruktur som behövs. Politiker bygger gärna infrastruktur för att bättre på lite arbetslöshetsstatistik vilket resulterar i onödiga kostnader.

        Argumentet att företag kan utnyttja infrastrukturen håller inte eftersom det inte blir ekonomiskt försvarsbart att bygga en väg för ett företag där kostnaden för vägen aldrig kommer att bli betalda genom själva företagets existens och de skatter det genererar eller inkomster och lägre kostnader som av att folk har ett jobb. Företaget får helt enkelt etablera sig där det finns förhållanden som redan passar dem.

        ”Det är viktigt att skatterna inte stoppar ekonomisk aktivitet. Därför kan de inte vara så höga att folk som tjänar mycket inte vill använda förmögenhet som eget kapital i bolag.” Så långt har du rätt, men sedan blir det fel. ”Blir kostnaden för det egna kapitalet för hög kommer en onödigt stor del bli beroende av främmande kapital…” Det som händer här är inte ett beroende av främmande kapital (vad är ett aktiebolag för något) utan att kapital eget som andras inte kommer att investeras i företag utan i reella tillgångar.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Johan Kämpe

        Att den offentliga sektorn betalar för tjänster som utförs, helt enkelt agerar på en marknad, en som inte är kaos, är bara rimligt.

        Det är folkets lagar som efterföljs, ytterst med tvång. Men detta tvång får ju bara sättas in då brott begåtts. Någon ordning måste finnas. Finns inget tvångsmonopol kommer det inte finnas en fungerande marknad. Sedan kan man diskutera den politiska organisationen, hur stora stater ska vara m m, hur mycket självständighet som regionerna ska ha.

        Jag tror på självständighet och decentralism. Därtill är många lagar möjliga att avtala bort. Kommuner och även stat både kan och bör lägga ut saker på entrepenad att utföras av privata krafter. Det skapar valfrihet och välfärd.

      • Joakim Kämpe

        9 månader sedan

        Dan, märker att du avvikit helt från skattefrågan då du inte bemött något jag sagt. Diskussionen är således avslutad.

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        ”Finns inget tvångsmonopol kommer det inte finnas en fungerande marknad…”

        Om du lyfter lite på blicken kanske du ser att vi över hela världen har marknader som inte fungerar så bra på grund av tvångsmonopolet.

        I Sverige kan vi framförallt peka ut dåligt fungerande skolor, sjukvård, en bostadsmarknad som är totalt dysfunktionell osv. osv.

        Hur kan du vara så blind inför allt detta? Det verkar vara på det viset att du är beroende av skattepengar och förmodligen lider av ångest inför att några personer på mises.se ska få sådant gehör bland folket att skattintäkterna minskar.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Johan Kämpe

        Jag menar att det inte är så konstigt att om vi inte bara vill maximera ekonomiska värden utan också ekologiska så är det rätt av staten att avlöna folk för att ha Naturvårdsverk, Läkemedelsmyndighet, forskning i medicin, fysik m m.

        Att industrin också kan och bör forska är inget jag vänder mig emot. Det vet du om du läst vad jag skrivit. Jag anser det i högsta grad önskvärt att industrin satsar på forskning och startar friskolor. Kan man göra detta utan skolpeng är det förstås bra men jag tror skolpengen gör att fler kan göra skolval, ja rent av alla. Det handlar alltså om att öka friheten och maximera även andra värden än ekonomiska.

        Att man kanaliserar medel via skatt för att sedan distribuera ut dem KAN och BÖR göras för att utnyttja kunskaperna i marknadsekonomi och få ett marknadsutfall man långsiktigt vill ha. Du har nog rätt. Vi kommer inte längre!

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        Du är nog ganska ensam om som vill avskaffa den offentliga sektorn och tro att det ska fungera bättre än med et spelplan som folk kommit överens om. Jag är för ett öppet samhälle och tolerans men jag måste sätta en gräns vid ditt tänkande, då du öppnar dörren, inte för de fattiga, men för rika att ta över landet.

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        Det är oftast de rika som ser till att de fattiga får mat på bordet. Du vill att alla ska vara fattiga.

        Det bästa med att argumentera för ett avskaffande av det offentliga är att det då blir fler rika och ännu fler fattiga som slipper vara fattiga.

        Rent intellektuellt handlar det om att ens kunna fundera på om det finns något behov att det offentliga. Det kanske det finns, men i mina funderingar inser jag mer och mer att det som tidigare varit heliga offentliga kor faktiskt inte behöver vara det, att det finns privata alternativ.

        Visste du att man har satt upp en liten privat arme i Irak för att skydda kristna Irakier. Armen finansieras med bidrag. Kostnaden för denna arme är 10 % av en amerikans arme av liknande storlek och den privata är effektivare och mer välutbildad.

        Slutsats. Det mesta går om man vill. Vill du Dan?

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        Jag är fullt på det klara med att det finns ett samband mellan rikedom och välfärd. Tar man bort de rika eller gör det omöjligt att nå rikedom medelst agerande i näringslivet kommer också välfärden att försvinna.

        Vad jag vände mot var uppfattningen att människor som flyr från krig inte är välkomna men man är det om man är rik. Jag har alltså inget emot att rika investerar i Sverige, inte heller att de kommer hit, så länge inte infödda svenskar av denna anledning inte kan köpa sommarstuga m m för dessa köps upp av utlänningar.Hur juste är en sådan situation? Kan de genom sina investeringar öka utbudet av bostäder och sommarnöjen är de mer än välkomna. Har jag inte hävdat på denna sidan nödvändigheten av att det kommer utländska byggfirmor för att komplettera de två andra delarna av byggsektorn, som är stora byggfirmor med anställda å ena sidan och enmansföretag å den andra!? Den sistnämnda gruppen anpassar sig till förhållandena genom att kräva olika vinst beroende på konjunktur, dvs de går ner i lön när marknaden gör det. En sådan anpassning vill folk inte ha av byggarbetarnas löner. Så det är bäst att låta denna vara stabil, som grund åtminstone. I högkonjunktur kan utländksa firmor komma in. Ja, du känner igen resonemanget.

        Jag delar uppfattningen att skatter kan bli så höga att de förhindrar ekonomisk aktivitet – och därmed framtida skatteinkomster.

        Så visst vill jag att vi både har skatter men håller dem inom rimliga ramar. Se nu på hur det ska gå för de allra sämst ställda pensionärerna! De ska, om uppgiften stämmer, få tjugo kronor mindre i månaden, medan rikare slipper försämring, får t o m förbättring. Är detta bättre än Alliansens styre? Jag blev besviken!

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        Det finns en anledning till att det är många utländska byggarbetare i Sverige. Svenska ungdomar vill inte bli byggnadsarbetare. Det är inte bara utländska byggföretag i Sverige som har utlänningar som anställda utan det finns svenska byggföretag som rekryterar byggnadsarbetare i andra länder eftersom det inte finns några svenskar att få tag i.

        ”Vad jag vände mot var uppfattningen att människor som flyr från krig inte är välkomna men man är det om man är rik.” Det du vill säga är att om man kan ta hand om sig själv är man välkommen men inte om man inte kan försörja sig.

        LO resonerar på sådant sätt, att om du inte har någon utbildning är du välkommen, men om du har en bra utbildning är du inte välkommen.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        Menar du att man ska välja ut folk som kan försörja sig och strunta i andra? Kan inte de som inte nu kan försörja sig komma att kunna försörja sig i morgon? Är inte synen att invandrare som kommer och inte kan försörja sig en socialistisk syn? Vore inte den riktiga marknadsförankrade uppfattningen den att med rätta kompanjoner kan alla bidra med något?

        Om inte annat kommer fler konsumenter betyda något för detaljhandeln. Tror du att det saknar ekonomisk betydelse vet du nada om ekonomi.

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        Statistiken ser ut på sådant sätt att efter 16 år i Sverige som invandrare har bara 50 % ett jobb. Om du kan något om ekonomi kan du säkert räkna ut konsekvenserna av det.

        Konsekvenserna för detaljhandel blir att deras kunder får mindre att handla för på grund av att staten ska stjäla mer pengar av dem för att ta hand om alla de som inte får något jobb. Samt, även att detaljhandeln får högre kostnader för deras anställda då även pengar kommer att tas ur företaget för att ta hand om de som inte får något jobb.

        Problemet är att dina socialistkompisar inte vill ha några företag i Sverige. Ni vill ha en hög invandring med låg kompetens för att stjälpa ekonomin och därmed tror er kunna införa er älskade planekonomi. Sedan kommer ni att sitta där och undra vad det är som inte fungerar, eftersom dina kompisar inte kan något om ekonomi. Men ni får väl ägna er åt socialisters favoritsysselsättning; drälla runt och anklaga alla ni ser för kontrarevolutionär verksamhet och slå ihjäl dem på alla möjliga grymma sätt. Studera Franska revolutionen. De hade en massa kreativa lösningar på att ha ihjäl folk.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        1) Det är inte jag som bestämt att folk ska flyttas runt i världen.

        2) Jag är inte emot företagande utan menar att ett något lägre skattetryck skulle öka den ekonomiska aktivietenutan att minska på välfärden.

        3) Invandringen får ekonomistiska och ekonomiska konsekvenser av positivt slag (som då vi får en ökad valmängd av mat och kultur och då folk som kommer hit får se hur ett någorlunda fritt samhälle kan fungera).

        4) Svenska företag kommer att gagnas av att fler kan arabiska och persiska. Många av de arabiska länderna är inte alls fientliga till ekonomisk aktivitet. Detta kan Sverige dra nytta av. Det ömsesidiga utbytet kommer att öka förståelsen.

        5) Tron att alla tvunget ska få lönearbeten är inte bara en felaktig föreställning den är också farlig då den skapar stress, en stress vars ekonomiska konsekvenser lär vara mer betydande än invandringens s k kostnader. Det är klart att folk som kommer hit utövar handlingar av ekonomisk aktivitet och därför betyder något för handeln. Inte minst har lågprisvaruhus drivna av invandrare i storstäderna betytt att priset på livsmedel blivit väsentligt lägre än tidigare samtidigt som utbudet har ökat. För den som vill ta del av det alltså.

        6) När frihet och stabilitet kommer till Syrien ocha andra länder kommer folk att flytta tillbaka dit, nu mer erfarenheter från Sverige.

        7) Den avsomnade kristendomen har vitaliserats av islam. Inte bara att förut ateistiska eller agnostiska ”sverigedomkrater” nu upptäcker det fina kristna arvet utan också för att de som är djupare av sig får del av sufism och annat som man menar överbrygger religions- och kulturgränserna. Det är denna sista grupp som utgör framtidens kulturella elit i moralisk och andlig mening. utan denna viktiga grupp lär blott krig och undergång möta oss -och därefter the big battle mellan insekterna vilken art som ska ta övar som den dominerande på jorden.

  • Lars Andersson

    9 månader sedan

    En herre som är så bevandrad i statistik borde kunna kolla korrelationen mellan de välståndsparametrar han håller högst och ekonomisk frihet. Han har ju sina egna fina grafiska datorverktyg redan. Men icke. Sanningen är nog
    för smärtsam.

    • Göran

      9 månader sedan

      Mäter man den relativa fattigdomen i ett land, dvs. skillnaden mellan rika och fattiga kommer det att visa sig att utvecklingsländerna har en lägre fattigdom än vad vänsterländerna har. Skönsbedömningar kan bli konstiga.

  • Uno Hansson

    9 månader sedan

    Lars Andersson,
    Finns det numera några samhällen med oberoende ekonomisk frihet, för att kunna göra någon meningsfull statistisk jämförelse? Alla nuvarande människor och samhällen är väl så gott som helt indoktrinerade med levnadssätten och propagandan för välfärdstänkande genom beskattning och omfördelning?

  • Emil

    9 månader sedan

    Det finns många sätt att mäta hur bra ett samhälle är. Ekonomi är ett, hälsa är ett annat. Livslängd, rättvisa och antalet brott som begås är fler exempel.

    Vem vill leva i världens rikaste land om man statistiskt bara lever till 50?
    Ett land där risken att drabbas av fetma och diabetes är hög?
    Eller där misshandel är vanligt?

    Därför kan man inte säga att offentliganställda inte betalar skatt. I en teoretisk modell, ja. Men inte om man ser att man kan bidra till samhället på fler sätt än pengar.

    • Gizmokvack

      9 månader sedan

      Va? Jag förstod ingenting av det där…

      Jag skulle nog säga att det finns inget sätt att mäta hur bra ett land, eftersom ”bra” är en subjektiv värdering och därmed omöjlig att mäta.

      Vidare beror livslängd till störst del på hur du lever, inte hur människor runt omkring dig lever. Försöker du säga att man oftast lever sämre i rikare länder?
      Fetma och diabetes beror även det mest på hur du lever. Menar du att geografi har större betydelse än ditt kaloriintag för risken för fetma?
      Misshandel vill man såklart inte råka ut för, men vad försöker du säga? Att vi måste välja en specifik parameter att ranka världens alla länder efter? Jag förstår fortfarande ingenting…

      Sen kommer det stora frågetecknet: Vad i hela hallondalen har det här med offentliganställdas skattesats att göra? Består byråkraters skatt av att de är superfina människor istället för pengar eller vad har det med ”andra värden” att göra? Tar byråkrater på sig en cape och mask på kvällarna innan de går ut och förhindrar misshandel på stan, varpå de går hem och deklarerar att de betalat tre timmar antimisshandelsskatt?

      För att förstå vad Klaus menar, tänk såhär: om du har en lön på 25000:- men varje månad när du får den så måste du direkt betala tillbaks 5000:- rakt in till din arbetsgivares konto, som du precis fick pengarna från, hur mycket lön får du då från din arbetsgivare varje månad?

      Om du svarar 25000:- så har jag nog ett jobb till dig…

    • Joakim Kämpe

      9 månader sedan

      Din förklaringsmodell, i den mån jag förstår den, fungerar enbart enbart i ett samhälle där offentliganställda är slavar som tvingas arbeta för ”allmännyttan”. Då så inte är fallet, och arbete inom den offentliga sektorn, iaf. än så länge, inte är tvångsarbete utan frivilligt arbete, faller din förklaring samman.

      Det är förvisso sant att de bidrar med en tjänst. Dock är detta inte samma sak som att säga att de bidrar med värde, då marknaden är det enda sättet man kan veta om någon bidrar med värde. Eftersom offentligaställda arbetar inom ett område som står utanför marknaden, då det som bekant baseras på våld och tvång snarare än fred och frivillighet, går det inte att avgöra om det är värdeökande eller värdeminskande. Endast frihet kan avgöra det.

      Och dessutom, att bidra med värde är inte samma sak som att betala skatt, då värdeproduktion är något som görs frivilligt, och skattebetalningar är något som görs under hot om våld.

  • Göran

    9 månader sedan

    @Dan

    ”…men då får ju inte handelsanställda lön,..”

    Vad är det för svammel rent ut sagt? Menar du att ett café eller en klädesaffär i kvarterat där jag bor inte skulle kunna existera om det inte har kunder som har skattepengar som de kan spendera hos dem?

    Fattat du att du precis har satt fingret på kärnan i hela det resonemang som mer eller mindre är grunden för att inte önska sig en stat. Staten tar pengar under förespegling att den ska ge något tillbaka till dig, varken du vill ha det eller inte.

    Lite mer pedagogiskt. Staten måste från företagen caféet och klädesaffären och dess anställa ta ut moms, arbetsgivaravgift, tullavgifter, energiskatter, CO2-skatter, drivmedelsskatter, källskatt på anställdas lön, vinstskatt på företagen och gud vet vad mer, för att kunna skicka någon som med samma pengar handlar i caféet och klädesaffären så att de anställda kan få lön.

    Nä, Dan, nu har du fått ett kraftigt minus på ditt CV. Bäst att du inte visar denna diskussion för din uppdragsgivare. Fast, om det är LO så fattar de nog säkert inte ett enda dugg som diskuteras under denna artikel.

    • Dan

      9 månader sedan

      @ Göran

      Jag tror att det blivit ett riskabelt projekt att satsa på exempelvis forskning rörande vattenbruk och fusionskraft om vi inte gjorde det genom att ta ut en skatt på ett stort antal transaktioner. I din värld blir caféägaren och klädhandlaren fullt upptagna om att utforma rättsregler och förhandla om löner och förhindra transport av explosiva varor och annat farligt att en mer långsiktigt syftande forskning lär glömmas bort.

      • Göran

        9 månader sedan

        Vad kom fusions-forskning in för att legitimera skatteuttag när det från början handlade om att en handelsanställd inte kan få lön om inte den handelsanställde beskattas?

        För den delen så pågår det en hel del privat forskning på området fusion. Privat forskning skulle kunna vara ännu större om den inte beskattades.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        Det har med saken att göra att skatten är till för sådant vi alla vill ha men som det inte är ekonomiskt lönsamt att fixa själv på kort sikt. Lönsamheten kommer antingen längre fram i ekonomisk mening eller så är det andra värden än ekonomiska som maximeras.

        Om folk vill maximera andra värden än ekonomiska ska de väl få lov att gå samman och bestämma om att göra detta. Låt oss säga att folk vill lösa energifrågan och satsa på fusion eller att de vill förhindra att vissa områden exploateras av ekonomiskt vinstdrivande företag och istället göra dessa områden till nationalparker för att bevara biologisk mångfald och möjliggöra rekreation, ska de då inte få lov att göra detta? Självklart är det detta demokrati handlar om, utöver den vi utövar i butiken!

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        Det ska få göra precis allt det du räknar upp, men det ska ske som frivilliga associationer och det ska inte ske med tvång mot dem som inte vill delta och inte heller finansieras på samma sätt heller.

        Som det fungerar i Sverige idag kan man ”demokratiskt” bestämma att vilken mark som helst i Sverige oavsett vem som äger den ska vara ett naturreservat.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        Det kommer alltid finnas situationer då något görs som inte gillas av alla. Då det gäller anläggandet av naturreservat eller för den delen av industriell verksamhet kan både stat och privat behöva ersätta, köpa ut, sådana som inte gillar läget.

      • Göran

        9 månader sedan

        @Dan

        Att köpa ut innebär att man inte har betalat tillräckligt bra för att gilla läget. Gillar man inte priset kan det bara bli tal om stöld och inget annat.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Göran

        I ett fritt samhälle kan man skilja mellan en frivillig transaktion på marknaden och en som är ofrivillig. Det som skett frivilligt har stöd av lag. Det som är ofrivilligt har brutit mot lagen.

        Ska man sätta sig till bords har man att iaktta reglerna vid bordet. Om du vill spotta och fisa vid bordet får du lämna det. Jo, du kan kanske uttrycka detta som att det finns gränser för friheten. Andra skulle ha sagt att det finns gränser för vansinnet.

      • Jonas Ek

        9 månader sedan

        @Dan

        Du påstår att man kan lämna det statliga middagsbordet om det inte passar, det stämmer inte. Vi är evigt fast, rent legalt, att sitta vid statliga middagsbord i dagsläget.

      • Dan

        9 månader sedan

        @ Jonas Ek

        Det du skriver stämmer inte. Samhället förändras hela tiden. För lita mer än hundra år sen tog tvåkammarriksdagens nyliberaler bort tullar och andra handelshinder inom landet. Idag har nyliberaler tagit bort handelshinder mellan länder.Observera att de agerar inom parlament och vill inte ta bort den grundläggande rättsordningen. Omfattningen av statens verksamhet kan man diskutera. Mycket borde kunna skötas av andra aktörer, men att tro, som du gör, att målsägare och tilltalad skulle kunna förhandla fram en rätt i varje enskilt fall är att totalt missa den grundläggande rättsekonomiska sanningen att ”handel” är ”dispositioner med rättigheter”.

        Då du går in i en butik inser du att tesen stämmer! Du får lov att gå in i butiken. Det finns ett samtycke. Vissa saker du gör i butiken anses ha rättslig betydelse, vissa till den grad att äganderätten anses ha gått över till dig. Tror du att detta kan bli något vi ska förhandla fram varje gång vi ska utföra ett köp tror du fel. Det är en annan sak att omfattningen av stat, kommun, EU, FN osv en dag kanske blir lika med noll, men det är en annan sak. Det är för att de gjort sig själva överflödiga. För att de lyckats så väl att de inte längre behövs. Att de inte bara lyckats maximera ekonomiska värden utan också ekologiska m fl värden.

        På lång sikt kanske vi kommer nära varandra ideologiskt men i det kortare perspektivet är vi långt ifrån varandra. Jag är övertygad om att Mises skulle ansett mig vara realist och du en farlig idealist.

  • Berne

    9 månader sedan

    Om man ger en skobutik 1000 kr, vad får man i utbyte då? Ett par fina bekväma skor. Om man tvingas ge 1000 kr till staten, säg, ett ämnesråd i näringsdepartementet, vad får man i utbyte då?

    Inte för att skobutiken bryr sig, för nu kan byråkraten köpa ett par skor med mina pengar, men jag kan inte göra det.

    Som privatanställd tvingas du alltså arbeta ihop både till dina och byråkratens skor. Man tvingas bokstavligt talat ta maten våra barn munnar, så att byråkraten kan mata sina.

    • Göran

      9 månader sedan

      Ja! Tänk dig att du har två barn. Du ska då arbeta ihop till tre par skor plus tre par skor åt byråkraten och han eller hennes två barn.

      Räknar man så här, så inser man ganska lätt att det hela inte fungerar och att det måste finnas något annat som gör att det fungerar. Det kan inte vara pengar i systemet som får det att gå runt utan förmodligen pengar utanför det systemet.

      Kanske klipper du grannens gräsmatta så du får pengar till dina barns skor för skor till byråkraten och dennes barn är högst prioriterat. Ja, det anses som ett brott och djupt omoraliskt att inte ge byråkraten och dess barn skor före skor till dina barn.

      • Berne

        9 månader sedan

        Precis. Man kan hamna i fängelse om man nekar att ge staten pengarna till att köpa skor till sina egna barn, och då tvingas ge pengarna till byråkraten som kan köpa skor till sina. Och vad får jag i utbyte för de pengarna? Det finns inget utbyte. Det är stöld.

        Problemet är att ingen tänker så här, och förklarar man detta för någon blir de bara arga. Indoktrineringen sitter djupt.

        ”Det är svårt att befria dårar från bojorna de högaktar.” – Voltaire.

  • Berne

    9 månader sedan

    Så som det är idag så har verkligheten ingenting att erbjuda vanföreställda och indoktrinerade. I själva verket så bestraffar verkligheten dessa människor.

    Det finns ingen som frivilligt hade avlönat dem och det de sysslar med i sina statliga verk. Verkligheten, ekonomi, skulle bestraffa dem på en fri ekonomisk marknad.

    De behövs helt enkelt inte, och de vet om detta. Men kan med våldsmonopol, lagstiftare upprätthålla sitt bedrägeri. Och folket älskar detta!

    Ett samhälle som består av hälften produktion och hälften stöld, kan inte bestå.

  • Uno Hansson

    9 månader sedan

    Egentligen är det ju rena rama rånet som staten – liksom maffian – sysslar med. Om du trixar med att försöka undgå den skatt som staten begär att tas från din lön eller momsinbetalare, så kommer det först ett hot om våld ifrån kronofogden, och sedan tvingas din egen bank att råna ditt konto – under hot om våld – i sin tur!

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>