Fast det i Sverige är en väldigt liten del av befolkningen som kan räknas som underklass efter några överhuvudtaget ekonomiskt relevanta mått, förutom tiggare, hemlösa osv, finns det en utbred kulturell underklass; ”arbetarklassen” om man vill kalla den för det. Detta trots att det man kallar underklass i vår tid besitter en levnadsstandard som överstiger vad Europas mäktigaste kungafamiljer enbart kunde drömma om för ett par hundra år sedan. Det man snöat in på i västvärlden är relativ fattigdom, ett begrepp som är vidrigt rakt igenom, då mer eller mindre alla, är relativt fattiga, och begreppet osar av försök att underblåsa ett så kallat ”klasshat”.

karl marx

Vår tids underklass är inte samma underklass som Dickens beskrev. De behöver inte kämpa för mat eller tak över huvudet. De har teveapparater, datorer, smartphones med mera, alla fyllda till bredden med innehåll. De har en materiell standard stora delar av världen inte ens kan föreställa sig, och de får den utan krav på motprestation. Att behöva söka jobb slentrianmässigt på arbetsförmedlingen är inte att räkna som motprestation. När det tidigare var borgerligheten som var dekadent, förslappad och bortskämd är det nu underklassen. De lider av fetma, de röker, de har ostabila förhållanden, de saknar bildning, och de är inbäddade i en tro om att det är någon annans fel.

Anthony Daniels (pseudonymen Theodore Dalrymple) som tidigare arbetat som läkare och psykolog i fängelser och sjukhus i slumområden i Birmingham vittnar om att hans patienter visar tecken på denna tro om att det är någon annans fel genom sitt språkbruk. Uttryck som ”kniven bara gled in” och ”det bara hände” är vanligt återkommande. Självmordsförsök har blivit ett medel för att nå mål, att få sitt boende betalat av skattebetalarna. Detta trots att det med största sannolikhet redan är skattebetalarna som betalar boendet genom bidrag, men man får anta att stressen när hyresavin kommer är så påfrestande att valet står mellan att det inte skickas överhuvudtaget eller att personen ifråga tar sitt liv.

Daniels vittnar om tjuvar som kräver att de ”botas”, samt om unga kvinnor som lever under vetskapen om att de någon gång inom snar framtid kommer bli misshandlade av sina pojkvänner, men inte förmår lämna dem förrän de blivit gravida och istället blir övergivna av samma pojkvänner.

Förortsupplopp är också ett vanligt återkommande fenomen. Den mediala och politiska eliten förklarar detta genom att de i förorten saknar utlopp för sin energi, rastlöshet och andra plattityder. Det har inte slagit någon att i ett land där man får skola av skattebetalarna, och statligt garanterade lån för att klara boende, mat och nöjen så kan man få utlopp för sin avsaknad av framtidsutsikt på annat sätt än att krossa rutor, elda bilar och kasta sten mot polis. Eftersom dessa personer när de får frågor om sitt beteende svarar att det är samhällets fel och om de bara haft ett arbete hade de inte behövt förstöra egendom för andra, så undrar man om de saknar intellektuell förmåga att inse att de ska byta ut färdigheterna i att stjäla och förstöra mot att exempelvis lära sig matematik, dataprogrammering eller varför inte studera den franska grammatiken. Om de saknar denna insikt kanske det är som vänsterakademin hävdar ändå är sant, de är förlorade fall och den materialistiska determinismen är fullständig.

Allt detta kan man härleda tillbaks till två progressiva ideal, ett praktiskt och ett teoretiskt, som bägge har avgörande betydelse i samhället. Det första, det praktiska, är välfärdsstaten.

Det välfärdsstaten gör är att den skapar en incitamentsstruktur som kommer påverka de som är tvingade att nyttja den mest. Genom att till exempel ha infört bidrag för den arbetslösa som ligger på en nivå nära, eller åtminstone tillräckligt nära lönen för de flesta okvalificerade jobben, har man förändrat incitamentsstrukturen. Som Ludwig von Mises påpekar i första kapitlet i Human Action, ”människan agerar med knappa medel för att nå ett tillstånd som är fördelaktigt jämfört med hennes nuvarande”. Det som sker här är att medlet bidrag får en gynnsammare ställning än medlet arbete, då det initialt verkar lättare att inte jobba. För att klargöra, jag säger inte att människan är kallt beräknande och väljer att låta andra jobba för hennes uppehälle, utan att hon svarar på incitament. Detta kan jämföras med en skillnad som syns i arbetslivet, särskilt när det kommer till unga som inte riktigt hunnit blivit varma i kläderna: sjukanmälningarna ökar strax efter att de fått fast anställning jämte mot tillfälliga anställningar.

Vidare skapar välfärdsstaten incitament för kortsiktighet inom alla områden, från familjeförhållanden till brottslighet. Vi ser resultatet på daglig basis, mödrar som får barn de, ifall där incitamenten varit naturligare, skulle väntat med tills deras familjesituation och ekonomiska förhållanden var annorlunda. En gärningsman som nyligen dömts till samhällstjänst för att ha våldtagit en 14 årig flicka, fick det låga straffet på grund av att han lidit av sömnsvårigheter. Man kan med ovanstående tankesätt applicera det på vad som kommer ske med benägenheten för att begå brott, när straffet för att utsätta ett barn för det vidrigaste man kan göra mot en annan människa, och hon fortfarande behåller livet, är att kratta löv ett par veckor för kommunen.

Men förutom att välfärdsstaten passiviserar och fördummar samhället så är den teoretiska implikationen värre. Det är den relativism som kräks ut från landets tidningar, politiker och akademier. Detta är ett tankearv vi kan tacka Marx för. Att det är människans materiella omgivning som är avgörande, och inte hennes förnuft, vilja eller ambitioner. Underklassen är robotar, förslavade under det kapitalistiska systemet, utan något ansvar för sina handlingar. Brottslingar stjäl för att de är fattiga sägs det, problemet är att de inte är fattiga, efter några relevanta mått mätt.

Från akademiskt håll hävdas det ut att människan styrs av strukturer; klassen, könet, etniciteten, och så vidare, att man saknar förmåga att påverka sitt liv. Det torde stå klart för alla att människan födds med olika förutsättningar, både rent kroppsliga och psykiska samt externa. Detta betyder dock inte att resultatet är fastslaget på förhand. Att många valt att applicera detta tankesätt på sig själva är inte svårt att förstå; man behöver inte vara psykolog utan det räcker att ha läst Shakespeare eller Dostojevskij för att inse hur långt det mänskliga sinnet kan gå för att försvara sitt agerande. Se Daniels tidigare förklaring om kriminellas språkbruk när de talar om sina illdåd.

Vidare är den marxistiska ansatsen att utrota den västerländska kulturen särskilt förödande för de mindre bemedlade. Man har sedan årtionden lobbat för att ”släppa sexualiteten fri”, skattesubventionerat preventionsmedel, uppmanat barn att tänja på gränser och uppmuntrat tidigare sexualdebut och fler partners. Resultatet är över 35 000 aborter i Sverige varje år. Förutom det uppenbara, kan man fundera på vad detta gör med psyket för de tiotusentals kvinnor som behöver gå igenom detta varje år. För att inte tala om den relativisering av nöjeskultur som pågår. Vilka är vi att säga att det finns en skillnad i det estetiska värdet hos Kartellen eller Franz Joseph Haydn?

Att vi i västvärlden idag har en stor del av befolkningen som det ter sig som att de är oförmögna att erhålla, och än mindre behålla, ett jobb är också en tydlig effekt av den propaganda om rättigheter som man riktar särskilt till de med mindre generösa villkor eller de utan jobb. Tillsammans med den passivitet som välfärdsstaten föder, samt det tankebedrägeri de intellektuella planterar i oss, är det naturligt att det står till på detta sätt.

Jag kan själv vittna om en medelålders sommarvikarie, där alla de yttre attributen, samt det faktum att hon vikarierade för en tjänst där de flesta av hennes kollegor var relativt färska från gymnasiet, tydde på en låg social och ekonomisk ställning. Det var ett idogt klagande de första två dagarna, för att senare följas av sjukanmälningar, försenade ankomster och utdragna raster. Hennes konversationer med kollegor bestod av plumpa skämt som anspelade på sex.

Det som tidigare varit kutym hos arbetarklassen — att man putsade skorna, knöt slipsen, gick upp i ottan för att gå till jobbet, sporrade sina barn till utbildning, deltog i idrottsliga och kulturella föreningar, hade sansade familjerelationer och hade ett ansvarsfullt leverne — har nu bytts ut mot någonting helt annat. Det som tidigare var anständighet, arbetarbildning, en strävan efter kultur och arbetsmoral är nu i stället piercingar, lösaktighet, tatueringar och paradise hotel. Och detta är marxismens fel.

Etiketter: , , ,

Kommentarer (1)

  • Uno Hansson

    12 månader sedan

    …en underklass som nu och tills vidare har en levnadsstandard, som rimligtvis är mer än vad den tidens kungafamiljer kunde drömma om… utom… när det gäller full rådighet över mark- och bostads-yta, jaktområde, hästar, vagnar, tjänstefolk, frukt, trädgårdsland osv…

    … och arbetarklassens och andras materialistiska determinism är tillsynes – enligt gammelmedia alltså… – så fullständig … så att röstboskapens tryggt påtvingade inneslutning i en eller flera tråkigheternas såpbubblor – med förlamande tristess och blasé – aningslöst närmar sig … en eller flera … poff… poff…. poff … så att… tja… luften går ur och kontamineringen mellan diskmedel, vatten och mikroorgan … skvätter ner allt, allt … överallt … eller?

    … ett tankearv vi kan tacka Marx för… fast… Marx senare menade att … nej, nej, såp-upp-blåsarnas marxism… tar jag… absolut inte något ansvar för… jag är inte… inte marxist… jag drog bara korken ur flaskan… eller?

    …en tydlig effekt av den propaganda om rättigheter… tja sluge Stalin m.fl. ville aningslöst spela satan, genom att blanda in … positiva rättigheter… alltså aningslöst införa rättigheter… att helt utan autonom reglering med t.ex. adaptiv fuzzy logic feedback… kvaltetssäkring, redundans osv… placera mikrofonen så nära så att det börjar tjuta i högtalarna… så att … för att stoppa tjutet… så måste alla, överallt… med distribuerad konsensus… decentraliserad P2P,D2D,M2M osv… steg för steg … via krypterade algoritmer mm. … på lämpligt sätt försöka förändra en del av de infrastrukturella och sociotekniska systemen osv… eller?

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>