Under några år har bolaget Jokkmokk Iron Mines sökt tillstånd för att öppna en gruva i Kallak. Just nu väntar man på den svenska regeringens beslut i frågan.

Utifrån ett libertarianskt och till och med liberalt perspektiv är frågan enkel. Marken som ligger ovanför gruvfyndigheterna har i åratal använts av samerna i deras renskötsel. Detta är ett bra exempel på det John Locke sa om att man äger någonting då man ”blandat sitt arbete med jorden.” Genom att göra detta har samerna (inte som folk, utan som enskilda människor) förvärvat ägandet över denna mark. Detta ägande är inte fastslaget i något gammalt statligt dokument, men alla hederliga människor måste erkänna att de berörda samerna äger denna mark. Som ägare av marken får de göra vad de vill med den. De har motiverat sitt motstånd med att gruvan skulle försvåra deras renskötsel (de blandar alltså fortfarande sitt arbete med marken) och orsaka skador på deras närmiljö. Detta motiverande är dock överflödigt. De förtjänar att vara herrar över sin mark. Om de säger nej till en gruva så ska det inte upprättas någon gruva, punkt slut.

I ett civiliserat samhälle hade Jokkmokk Iron Mines säkert kunnat komma överens med samerna. Företaget hade kunnat betala en summa pengar för att få börja bryta på den berörda marken och kanske på så sätt undkommit motståndet. Om de berörda samerna dock tackat nej hade de behövt respektera det, oavsett hur mycket pengar de erbjöd. Sådana lösningar har dock ofta varit frånvarande i Lappland. Istället har den svenska staten med rasistiska motiv stulit enormt mycket land.

Om företaget någon gång får tillstånd att öppna sin gruva kan man räkna med stort motstånd från de lokala egendomsägarna, alltså lokalbefolkningen. En del av detta motstånd kommer nog att rikta in sig på saboterandet av gruvföretagets egendom. Utan att uttala sig om den strategiska aspekten av frågan måste man konstatera att det absolut inte är omoraliskt att försvara sin egendom med våld.

Etiketter:

Kommentarer (31)

  • Klas

    1 år sedan

    Dels brukar det råda dispyt mellan samer och norrlänningar om markägande och nyttjanderätt. Den här artikeln låtsas inte om det utan låtsas bara om staten/gruvbolagen contra samer. Vilket väl är att fullständigt ta ställning för samer mot norrlänningar på ett synnerligen lömskt sätt.

    Dessutom, är verkligen den här ”blanda sitt arbete med marken” ett okontroversiellt krav för ägande enligt libertarianismen? Hur kan då människor spara till sin ålderdom? Hur skall man då bedöma den som har plockat ett fält fritt från sten och sedan av någon anledning inte kan bruka marken, skall den som träder in och börjar bruka marken överta den utan ersättning. Hur skall man då bedöma den som innehar en släktgård vars fält många generationer har plockat fritt från sten för att lämna något litet bättre vidare till nästa generation när någon generation inte längre har förmåga att bruka marken? Hur skall man bedöma någon som äger mark och vill säja den, uppenbarligen kan personen inte bruka marken, varför skall någon betala pengar för den? Om det här ”blanda arbete med marken” är kravet för ägande varför inte hellre gå och lurpassa på ett markområde tills någon inte jobbar på den? Om ert ägandekrav är sant så blir det ju omöjligt att arrendera ut mark till någon annan eftersom ägandeskapet omedelbart övergår till arrendatorn.

    Jag tycker det här ”blanda arbete med marken” som krav för ägande låter rätt suspekt och misstänker att det är ett stämjärn socialisterna har stött in i libertarianismen för att bryta sönder den. Men förklara gärna hur ni får ihop det här kravet med ägandreätt. För mig låter det snarare som ett angrepp på äganderätten.

    • Klas

      1 år sedan

      Ojdå, nu skrev jag för aggressivt igen. Diskussionen staten-norrlänningar-samer var onödigt att ta upp av mig och jag var nog ute i ogjort väder.

      Men jag står fortfarande undrande inför ”ägande är bara ägande när man blandar arbete med mark”. I staten sverige behöver vi verkligen inte nya sätt att angripa äganderätt.

      • Benjamin Juhlin

        1 år sedan

        Nja. Jag har aldrig skrivit det du citerar, och det är för att jag inte tycker det.

      • Klas

        1 år sedan

        Ok, återigen, ledsen för invektiv och sådant, jag har lätt för att skriva koleriskt.

        Det här med att John Locke citatet, jag antar ändå att du skriver under på det? Jag har hört libertarianer driva liknande argument tidigare, till exempel anarkokapitalisterna i frihetsfaxen. Jag är ju inte särskilt beläst men jag reagerar instinktivt mot argumentet.
        Jag radade ju upp en massa problematiseringar av den hållningen. Jag skulle vara mycket nyfiken om du kunde utveckla?

      • Benjamin Juhlin

        1 år sedan

        När jag svarade hade din första kommentar av någon anledning inte blivit godkänd, men den andra. Nu förstår jag det sammanhang du skrev din andra kommentar i! Förövrigt tycker jag inte alls att du skrivit koleriskt. :)

        Jag börjar med första kommentaren, och hoppas att jag med det också svarat den tredje.

        Det finns dispyter mellan samer och människor som bor i närheten men ändå inte är samer. I den konflikten säger libertarianer bara att man ska ta ställning för äganderätten. ‘Norrlänningarna’ har rätt till sin mark, och samerna har rätt till sin. Norrlänningarna har dock absolut inte någon rätt till samernas mark, och om de framhärdar i den inställningen måste libertarianer protestera mot det. Libertarianism är en ideologi om legitimt ägande, inte om att man ska balansera så att man är lika sjysst mot olika grupper.

        Att ”blanda sitt arbete med marken” är bara ett krav för ursprungligt ägande. Det är det enda sättet man kan börja äga sådant som inte tidigare har varit ägt. Det centrala kriteriet är snarare att man gör någonting med resursen. När du väl har ägt resursen en enda gång behöver du aldrig mer göra någonting med den för att fortsätta äga den. Om du vill får du ge bort resursen. Den personen som då får resursen är den nya legitima ägaren. Det finns alltså inte bara ett sätt att förvärva legitimt ägande på, utan två: dels genom annektering av sådant som tidigare varit oägt, och dels genom kontraktuella förvärv, där man frivilligt får någonting som tidigare annekterats på ett sunt sätt. Du har alltså helt rätt i att det vore helt absurt om man var tvungen att fortsätta blanda sitt arbete med marken för att få behålla det. Det finns en grupp människor som kallar sig geolibertarianer som tycker detta, men jag har svårt att tycka att de skulle vara libertarianer. Rothbard skrev en kritisk text om en av deras favorittänkare här:
        https://mises.org/library/single-tax-economic-and-moral-implications

      • Klas

        1 år sedan

        Tack så mycket!
        Finns det någon libertarian som funderar på vad det finns för motkrafter mot att allt färre äger alltmer? Kanske är det ett ickeproblem, att upprätthållande av ägande utan en stat kommer kräva helt andra lösningar.

      • Benjamin Juhlin

        1 år sedan

        På en ohämmad marknad är det inte ett problem om fler äger allt mer. Det är bara ett resultat av att de har varit bäst på att tillfredsställa konsumenternas behov, och att de belönas för det gynnar förhoppningsvis också konsumenterna i framtiden. Så fenomenet som sådant är inte dåligt, däremot kan korporativistiska och oligarkiska system (såsom ”The Progressive Era” i USA https://mises.org/library/progressive-era) leda fram till detta, och då är det inte bra. Men det är mer en historisk fråga än en fråga om vad som är rätt och riktigt.

      • Göran

        1 år sedan

        @Klas

        Att färre äger allt mer är inget problem. Det är inte ens en fråga att tänka på. Möjligen kan det vara en fråga som behöver argument när alla socialister vill fördela dessa pengar, för det är pengar de pratar om.

        Argumentet är enkelt. Fördela alla pengar som finns i världen jämt på alla människor. Kommmer alla att bli rikare? Nej, för varje individ kommer att få en peng som räcker till några koppar kaffe.

        Välstånd kan vi inte definiera som antalet pengar var och en har på bankkontot utan välstånd är vilka resurser vi har till vårt förfogande. Det handlar inte om att fördela pengar utan om att öka resurserna. Det lustiga är bara att det är de äckliga djävlarna som samlar en massa pengar på hög som ökar resurserna. De goda socialisterna å sin sida är duktiga på att minska resurserna.

        Så när du har tio limpor på ditt bord och vill konfiskar fem av din grannes tjugo limpor så ni får lika många var, kommer det sluta med att ni bara har fem limpor var. Välj hur många du vill ha fem eller tio?

      • Klas

        1 år sedan

        @Benjamin
        Du beskriver ett idealtillstånd och så måste man göra när man teoretiserar. Men en sådan perfekt marknad finns inte. Och när allt färre kontrollerar en allt större andel av resurserna så kommer systemet gå sönder. Eftersom deras egenintresse kommer vara att ej förlora det de har, att behöva arbeta mindre hårt för att behålla det etcetera. Så jag tycker att det är en relevant fråga.

        Jag tror att mänskliga samhällen präglas av maktbalans. För att upprätthålla en situation där staten eller något som motsvarar staten är tillbakaträngd så krävs att tillräckligt stor andel av resurserna kontrolleras av tillräckligt många människor för att dessa skall kunna upprätthålla sitt ägande mot oligarker och crapitalister. Till exempel lär det varit så självägande bondestånd kunde upprätthålla sig under svensk medeltid eller under antikens Grekland. Eller hur handelsmän och medelklass kunde skydda sig mot den gamla aristokratin under artonhundratalet. Jag hittar helt enkelt ingen period under historien där alla i ett samhälle kunnat spela win-win överlag. Även om det finns en viss sådan inneboende logik i marknadsekonomi.

        Min tanke är att lösningen finns i hur ägande upprätthålls. Just nu upprätthålls ägande genom att det är en notering i ett centralt register och sedan staten garanterar (nåja) detta ägande med sin polismakt och militär. Men det måste finnas andra system? Det här systemet är så opersonligt. Det kan kidnappas av vem som helst. Jag funderar på ett mer personligt system, byggt på mänskliga kontakter snarare än register. Det skulle då per definition motverka alltför stora ägarkoncentrationer eftersom det finns en begränsning av hur många personliga kontakter en enskild person kan upprätthålla. Jag tycker också illa om aktiebolag. De är opersonliga.

        Nåja, jag kanske pladdrar men jag tror att ägande är centralt och det är sällan jag läser en diskussion om ägande och vad det är för någonting.

  • Kapitalist

    1 år sedan

    Väl talat! Om samerna hade fått sälja sin mark till gruvbolaget så hade de blivit rika och nöjda. Nu ägnar de sig istället, med luvan i hand, åt kortsiktigt beroende småsnatteri från skattebetalarna i tiggerisamhället. De har ingen stolthet.

  • Kapitalist

    1 år sedan

    Jag vill påstå att man inte äger det man inte brukar. Samerna brukar Lappland för primitivt (statligt bidragsfinansierad) renskötsel. Det ger dem inte automatiskt någon rätt till sånt som vattenkraft och järnmalm. Om de tillgångarna kan utvinnas utan att samerna behöver mer än maka på sina renflockar litegrann, så kränks inte deras naturliga äganderätt. De kan då driva vidare sitt medan högkultur tar hand om sånt som den förstår sig på. Jag tycker det är fel att araberna äger oljefälten i Mellanöstern. De vet ju inte hur man utvinner den eller gör någon nytta av olja och metan. Vi i väst, eller idag kineserna, skulle lätt kunna utvinna oljan där utan att deras medeltida beduinliv påverkas. Det är mycket farligt att ge tyranner en massa pengar för någonting de inte presterar eller ens begriper sig på. De köper bara vapen och politiker och mördar massor av varandra, som vi ju har sett. Jag tror inte samerna skulle bete sig annorlunda.

    • Dan

      1 år sedan

      Jag tror samernas världsbild varit en helt annan än den att man äger marken bara för att man sätter ett stängsel kring den eller för att man har renar att livnära sig av den. Deras livsstil var mer holistisk och förenlig med ett långsiktigt hushållande med resurserna.

      Om det är staten eller privata krafter som äger spelar ringa roll om uppfattingen är den att man ska ha upp så mycket för att sälja så billigt som möjligt.

      Endast om det verkligen är ekonomiskt motiverat och förenligt med miljötänk bör gruvdrift tillåtas. Det måste alltså röra sig om markant stigande världsmarknadspriser. Så hushåller man både med naturens resurser och med Sveriges.

    • Benjamin Juhlin

      1 år sedan

      Geolibertarianism är förvisso en dum idé, men det spelar ingen roll i det här fallet eftersom samerna fortfarande brukar jorden. Både enligt den lockeanska principen om annektering och enligt geolibertarianernas fantasier (som du verkar hålla med om) äger samerna marken. Att du helt godtyckligt (en förövrigt ganska osympatisk inställning) menar att samerna lätt kan flytta på sig från sin mark spelar ingen roll. Det är samernas mark, och det är de som avgör vad som händer med den när det är någonting som påverkar dem.

      Postade en länk i en kommentar ovan med kritik av Henry George, rekommenderar den.

  • Kapitalist

    1 år sedan

    Menar Benjamin Juhlin här att vem som helst äger rätten att förbjuda alla andra att sända radiovågor eller rymdfarkoster över sin trädgård? Eller har han kanske ett smartare argument att specificera, t.ex. som jag föreslår att man bara äger det man skapar, enskilt eller i ömsesidigt frivilligt samarbete med varandra? Att somliga potentater ska kunna ockupera viss mark och allt under och över den bara för att de satt sig på den, är anti-libertarianskt, absurt och ogenomförbart.

    • Benjamin Juhlin

      1 år sedan

      De ockuperar inte det som är under den. Det finns dock inga förslag på att man ska köpa mark vid sidan om samernas mark och gräva sig under samernas mark, utan att påverka den, fram till fyndigheterna. Eftersom inga sådana förslag finns har jag inte tagit ställning till sådana förslag, utan bara till de förslag på att expropriera samernas mark för grävandet av en gruva i Kallak.

      • Kapitalist

        1 år sedan

        Innebär gruvdriften att samernas rennäring drabbas? Är det för trångt i Lappland?

      • Kapitalist

        1 år sedan

        Rent konkret praktiskt vore lösningen att staten bara slutar ge bidrag till rennäringen. Den är extremt olönsam och är bara en teater för att få leva på andras bekostnad. Liksom fiskeriet som skövlar haven.

      • Benjamin Juhlin

        1 år sedan

        ”Är det för trångt i Lappland?” Ah, du flyger ofta över svenska Lappland och har noterat att det finns mycket utrymme.

    • Nostradamus d.y.

      1 år sedan

      Enl. lagen äger man sin mark ungefär ner till ”plogdjupet” sen tar staten över och har möjlighet att utfärda undersökningstillstånd och tillåta gruvdrift nästan överallt, bebyggda områden, vägar och järnvägar undantagna, så klart…..

  • Göran

    1 år sedan

    @Kapitalist

    Det var ovanligt starka kollektivistiska åsikter. Om jag bor i Dalarna och har en liten gård och brukar min jord eller bor i en vanlig röd stuga med vita knutar och någon hittar lite malm under den, då anser du att mitt liv ska slås i spillror på grund av att någon i Småland anser sig ha en kollektiv äganderätt till den malm som finns på min mark, eller att en individ från Syrien som har flyttat till Rosengård i Malmö har en kollektiv rätt till malm på min mark. Du kan inte mena allvar med den signatur du använder dig av.

    Om någon eller flera ska ha kollektiv rätt till den malm som finns på min mark då ska även de som hävdar det, såsom du, även har en kollektiv risk i att ta tillvara på malmen. Alla människor i Sverige som hävdar sin kollektiva rätt borde då få hem en räkning som avser skulderna efter Northland Resources konkurs i gruvan i Pajala.

    Ska man hävda en kollektiv rätt då innebär det även att den som hävdar det har mer rätt till kända tillgångar på malm idag än vad kommande generationer har.

    Det är inte det minsta problem för människor i ett fritt samhälle om en malmfyndighet används idag eller om 50 år, 100 år eller 1.000 år. En envis same kan neka idag, men kanske sägar ja om 250 år.

    Det enda som verkar spelar roll för din del, är att du anser att du ska kunna få din kollektiva del för dina högst egoistiska behov. En kollektivistisk rätt är inget annat än att göra våld på enskilda individer för egna högst personliga behov. Oftast handlar det även om att ta del av något utan att bidra med något själv.

    Vad gäller samernas äganderätt är det ytterst enkelt. De brukade marken långt innan det ens fanns en tanke på en stat i Sverige. Det har fått sin mark stulen genom våld och den mark de sedan har fått av kungligt direktiv, försöker dagens svenska stat att på alla sätt ogiltiförklara. Sedan kan kollektivisiterna trixa bäst de vill med både etik och moral vad gäller ägande. Något annat än tjuvar kommer de ändå aldrig att bli.

    • Kapitalist

      1 år sedan

      Nej, jag säger ju tvärtom att du har rätt till det du brukar, varken mer eller mindre. Ren- och kamelfösare kan fortsätta som vanligt även om industrialiserade människor bygger en järngruva eller en oljekälla i det allmänna område som dessa cowboysars djurflockar springer omkring på. Ingenting tas ifrån dem. Och vadå ”kollektiv rätt”, har du svårt att förstå? Den som brukar renar brukar renar och har rätt att göra så. Den som brukar järnmalm brukar järnmalm och har rätt att göra så. Varför skulle -det ena ge rätt till det andra?

      Förresten, stäng av din mobiltelefon din tjuv! Fotoner från dess antenn tränger in i min bostad, i mitt hem!, och kränker min totala äganderätt till en fix del av universums rum. Dessutom är det ändå jag som äger Norrland, jag har kört igenom där en gång, så jag ”brukar” Norrland och därför äger jag Norrland och dikterar vem som måste och inte får göra vad där borta. (Enligt din egen haltande logik i alla fall).

      • Göran

        1 år sedan

        Du resonerar att vem som helst får bruka vilken resurs som helst var som helst bara vem som helst får lust till det.

        Jag kan odla mina morötter hur mycket jag vill och du kan inte komma och säga att du ska anlägga ett gruvschakt där mina morötter växer utan att kränka min äganderätt.

        Vad vi kan göra är att förhandla om saken. Staten förhandlar aldrig. Den bara stjäl det den vill ha i kollektivets namn. Ingen individ kan sitta i ett förort i Stockholm och begär att samerna ska flytta på sig med våld för att förortsindividen vill ha stöm till sin mobiltelefon.

        Det finns inga resurser som är extremt värdefulla för ett kollektiv. Om du vill påstå det, förklara då rent logiskt vilket kollektiv som har störst rätt till en resurs: Kollektivet 2015, kollektivet 2050 eller kollektivet 2120.

        En resurs används när det finns behov av den och det är således totalt ointressant när i tiden den används. Du kan inte påstå att en gruva i Kallik måste existera idag framför i morgon.

        Jag håller med dig om en sak. Ta bort alla subventioner till rennäringen. Låt samerna får bruka sin mark för rennäring med full äganderätt. Lönar sig inte rennäringen, så kan de börja förhandla med gruvbolagen.

  • Klas

    1 år sedan

    Återigen tror jag att moralism är fel väg att gå. Ägande utgår ifrån förmågan att förvägra andra att nyttja en resurs. I förlängningen med våld. Mycket värdefulla resurser såsom järnmalm kräver att väldigt många människor samarbetar för att kunna producera tillräckligt mycket våldspotential för att skapa äganderätt. Mindre värdefulla resurser såsom jordbruksmark så kanske det räcker med att en bygd solidariskt producerar tillräckligt med våldspotential för att hävda varandras ägande.
    För extremt värdefulla resurser såsom olja kanske det krävs ett geopolitiskt spel för att kunna hävda någon form av äganderätt.

    Bara en tanke. Jag tror väldigt starkt att uppfinna etiska modeller för hur människor bör agera är meningslöst. Eftersom vi människor fortsätter att agera såsom vi gör. Moralism får bara människor som är lyhörda för etik och moral att få nackdelar gentemot samvetslösa människor (vilka ofta är moralister).

    • Göran

      1 år sedan

      Det du glömmer bort totalt i sammanhanget är att äganderätt att fundamentalt för välstånd. Utan äganderätt kommer vi ha ett samhälle som det var i Sovjetunionen, är på Kuba, i Venezuela och kronan på verket Nordkorea.

      Så som du resonerar Klas kan kollektivt ägande omsättas på tankar. Tänker jag ut något har alla tillgång till mitt uttänkande. Är då nästa steg att sätta mig i fängelse om jag inte vill dela med mig av mina tankar eftersom jag då undanhåller ”allmänhetens bästa” mina tankar?

      Ta en titt över välden så kommer du att se att länder som har stater eller regeringar som inte värdesätter äganderätten även har väldigt lågt väldstånd med tillhörande fattigdom och i sämsta fall svält.

      Äganderätt har inte alls med att förvägra andra att utnyttja en resurs. Det är precis tvärtom. Äganderätten ger möjlighet att utnyttja en resurs. Vilket intresse skulle jag ha av att utnyttja en resurs, som endast jag har förmåga att utnyttja, om den kan tas ifrån mig hux flux när någon annan anser sig har större rätt till den? Det är exakt det som gör att det icketänkande kollektivet kan få ett välstånd på grund av att mitt utnyttjande av en resurs är skyddat av äganderätt.

      Hade monopolet på telefonsamtal fortfarande existerat i Sverige hade förmodligen ett mobilsamtal legat på 10 kr per minut och det hade inte existerat kontantkort och ett SMS hade kostat flera kronor, för att inte tala om avgiften på Internet. Så. Det är viktigt att vi har dessa kostnade för kollektivtets bästa, eller hur?

      • Klas

        1 år sedan

        @Göran
        Du argumenterar för värdet av äganderätten och där är jag helt med dig.
        Min kommentar är mest en fundering om hur äganderätt upprätthålls utan en stat. Därför att ett etiskt system inte räcker för att upprätthålla äganderätt. Det krävs våld. Och våld är dyrt att producera. Och en ensam person kan aldrig producera tillräckligt med våld för att skydda sitt eget ägande. Därför behöver en person samarbeta med andra personer som har liknande ägande för att de gemensamt skall ha förmåga att producera tillräckligt med våld för att upprätthålla sitt eget samt varandras ägande.
        Ungefär det var min fundering. Hur upprätthåller man ägande utan stat? Vad får det för effekt när ett landområde innehåller sådana enorma ekonomiska värden som en malmåder eller olja.

      • Göran

        1 år sedan

        @Klas!

        Jag vet inte om jag har rätt eller fel, men många gånger när vi talar om en liten stat och våld så verkar det som om människor lever i filmer typ Mad Max där världen verkar bestå av sociopater som gör våld på de som bara vill leva i fred där de som vill leva i fred dessutom är hjälplösa idioter som bara kan överleva med hjälp av någon hjälte som är duktig på våld.

        Det finns gott om samhällen i Sverige där statens maffiagäng polisen aldrig visar sig på årtionden mer eller mindre. Slår folk hjäl varandra på löpande band i dessa samhällen eller byar? Våldtar de varandra och spöar upp varandra i parti och minut eller själ de varandras gräsklippare och fyrhjulingar titt som tätt? Nej, så sker inte. Tvärtom, hjälper de varandra.

        Äganderätten bygger först och främst på etik. Det behövs inte ens en lag för att påpeka att man inte ska stjäla varandras ägande. I ett samhälle med en stark etik att man respekterar andras ägendom sköter sig ägandet automatiskt. Jag har ytterst svårt att se att någon skulle kunna ta min mark ifrån mig när dels jag ogillar det och dels att alla mina grannar och deras grannar ogillar det. Vilka enskilda personer skulle ens kunna upprätthålla ett sådant våld och hot om våld som staten kan?

        Jag kan bara se att äganderätten skulle vara mycket starkare i ett samhälle utan stat än i ett samhälle med en stat. I en stat är bara äganderätten ett lån tills staten vill ha din mark.

      • Klas

        1 år sedan

        ”Jag har ytterst svårt att se att någon skulle kunna ta min mark ifrån mig när dels jag ogillar det och dels att alla mina grannar och deras grannar ogillar det. ”

        Vilket är precis det jag skrivit i en kommentar ovan.

        Här var vad jag skrev tidigare i vårt replikskifte:
        ”Mindre värdefulla resurser såsom jordbruksmark så kanske det räcker med att en bygd solidariskt producerar tillräckligt med våldspotential för att hävda varandras ägande.”

        Och nu upprepar du samma sak? Det är sant som du säger att det är sällsynt att man behöver använda våld för att skydda äganderätten i ett bra samhälle. Det är väl snarare ett våldspotential som står i relation till värdet på ägandet som krävs, idag, igår och imorgon, oavsett politiskt system eller frånvaro av politiskt system. Det kanske är mitt språkbruk du invänder emot?

    • Dan

      1 år sedan

      @ Klas

      Vi har ett flertal rättigheter som är relevanta. Inte bara äganderätt utan också nyttjanderätt. Samerna har en av hävd upparbetad rätt att föra renar över stora marker. även om de inte skulle äga själva marken som är tänkt att tas i anspråk för en gruvdrift bör ett gruvföretag för att få börja sin exploatering betala ett pris samerna kan acceptera för att deras nyttjanderätt påverkas.

      Det är vanlig affärsmetodik, inget konstigt med det (men impregnerat av moraliska ställningstaganden!)

  • Benjamin Juhlin

    1 år sedan

    Förövrigt vill jag här notera att jag tror att det kommer bli en gruva i Kallak ganska snart. Regeringen är för hungrig på de pengarna för att låta bli.

  • Micke

    9 månader sedan

    Varför bråka? Gruvan tar inte upp all mark från samerna. Visst deras verksamhet blir något förändrad men gruvan kan ge deras omgivning annan vinning så som jobb och tillväxt i deras samhälle. Vilket blir till störst nytta kan man undra. Inga jobb och marken kvar för renskötsel eller en uppoffring med att ändra en vandringsled för renarna mot att många i det närliggande samhället får jobb?! Gällande alla inblandade så har de för mycket egenintresse. Gruvbolaget, staten och samerna får släppa lite på egenintresset så kommer det att gynna många fler.

    • Göran

      9 månader sedan

      ”…släppa lite på egenintresset så kommer det att gynna många fler.” Det kan vi faktiskt inte vet utan går bara att spekulera i.

      Det spelar ingen roll när en resurs skapas. Det kan ske idag, i morgon, om tio år eller om 250 år. Vid vilket tid som helst kommer alltid någon eller några att påstå att det gynnar många fler. Det kan gynna många flera idag och gynnar sedan ingen om 100 år.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>