FightFor15Av någon anledning får folk för sig att ”det är inte så enkelt” och att ekonomisk vetenskap inte har något slutgiltigt svar på hur minimilöner (eller kollektivavtalsenliga löner i Sverige) påverkar ”arbetslösheten”. Det är fel. Vi vet precis vad minimilöner har för effekt. Faktum är att det råder ingen som helst tvekan om hur det ligger till.

För att se att det egentligen är uppenbart, låt oss omformulera det politiska begreppet ”minimilön”. Att tala om minimilöner är ett retoriskt knep. Det blir plötsligt möjligt att tala om att ”höja” minimilönen, vilket låter som att folk får högre lön. Men det har aldrig funnits någon minimilön som de facto har höjt folks löner. Man har bara höjt ribban för vad som är tillåtet. Det är faktiskt inte alls samma sak som att höja lönerna.

En lagstadgad minimilön betyder helt enkelt att det är olagligt att anställa till löner lägre än bad är stadgat i lag. Med andra ord: arbeten som kan utföras endast till betalning som ligger under den lagstadgade miniminivån blir olagliga – om man inte betalar mer än det smakar.

Plötsligt blir det väldigt mycket enklare att se igenom den politiska retoriken. Att höja gränsen för vad som är lagligt kan omöjligen skapa nya eller bättre jobb. Inte heller kan det betyda att alla som har jobb med lite betalt får en automatisk löneökning.

Låt oss se på exemplet med de som arbetar i snabbmatsbranschen i den amerikanska delstaten New York. De har demonstrerat ett bra tag och fått en massa medial uppmärksamhet för att de inte tjänar en ”living wage” (dvs en heltidsanställd hamburgartekniker på t ex McDonald’s tjänar inte tillräckligt för att ”leva” på lönen). Så de kräver $15/timme istället för dagens $8.75 (vilket är New Yorks minimilön; den federala är $7.25). Och eftersom guvernören i delstaten och borgmästaren i New York City är medkännande och goda medlemmar av makteliten så höjer de deras löner. Nej vänta, de betalar förstås ingenting själva: de skriver förstås bara ned deras önskningar på papper och kallar det en lag.

Vad kan vi vänta oss av denna lag? Givetvis kommer alla snabbmatskedjor att omedelbart avstå ifrån sin vinst. Tack vare den fina maktelitens vägledning kommer snabbmatskedjorna att inse att de varit dumma och elaka och tänkt bara på sig själva. Så de kommer givetvis att be om ursäkt, höja allas löner och avstå ifrån vinst. Och så köper de en hawaiisemester åt alla anställda som det är synd om. Och så slutar alla cheferna att andas för att på så sätt hjälpa till att minska koldioxidutsläppen och därmed rädda klimatet.

Givetvis inte. Vinsten som dessa företag tjänar är inte ett resultat av att de ”suger ut” de anställda, utan en belöning från konsumenter för att de lyckas använda knappa resurser på ett sätt som konsumenter uppskattar och är villiga att betala för. (Om maten är bra eller inte är en annan fråga.) Och de betalar sina anställda så mycket de kan med tanke på konsumenters betalningsvilja, konkurrens om kunder med andra snabbmatshak – och konkurrens med andra arbetsgivare om pålitlig arbetskraft.

Visserligen finns en evig massa regleringar som förstört de flesta sunda marknadsmekanismer, men precis som man inte erbjuder sjuka lite mer virus för att de ska tillfriskna så är ytterligare reglering knappast en lösning på den problematiken. Man måste vara lite dum i huvudet om man tror att man kan göra en sönderreglerad situation bättre med mer reglering.

Effekten av att nästan dubbla den lagstadgade lönen för de som jobbar i snabbmatsbranschen kommer givetvis att leda till att en hel del av dem som skulle ha arbetat där i framtiden inte kommer att få jobb. Vissa kommer säkert också att bli utbytta mot maskiner, robotar och automatiska beställningssystem. Varför? För att högteknologiska lösningar blir billigare relativt anställda om man artificiellt (dvs genom lag) höjer lönekravet för människor men inte robotar.

Men notera ordvalet. Det finns en mängd ”studier” om minimilöners ”verkliga” effekter som folk som är lika medkännande som herrarna guvernör och borgmästare i New York hänvisar till. Studierna är ofta väldigt avancerade, så det är sällan så att de som hänvisar till dem faktiskt förstår vad de betyder. Dessutom är de uteslutande statistiska analyser av utfall där man jämför ”före” och ”efter” eller statistiskt gissar fram en kontrafaktisk situation som man sedan jämför verkligheten med.

Sådana studier är egentligen helt värdelösa, men man förlitar sig på statistik helt enkelt för att vi i skolan blivit pådyvlade en tro på Den Vetenskapliga Metoden. Med andra ord, att man med statistik kan bevisa saker och ting. Visst kan man det – med statistik kan man ”bevisa” precis vad som helst.

Inom naturvetenskap är det lättare att göra experiment och avgränsa ett studieobjekt. I sådana fall är det möjligt att samla i det närmaste samtliga data och sedan sålla fram regelbundenheter i datamassan. Därmed kan man approximera relationer mellan företeelser – och eftersom vi talar om endast döda ting kan man genom upprepade studier slå fast konstanta sådana relationer. Det är så vi lär oss hur saker och ting hänger ihop, så att vi sedan kan applicera kunskapen genom ingenjörskap osv.

Inom samhällsvetenskap är det klart svårare. Det är nämligen inte etiskt att stänga in människor och studera dem avskilt i experiment. Hur reagerar egentligen en vit heterosexuell man på att bli slagen med en käpp? Upprepa experimentet på en mängd subjekt, och flera gånger på samma subjekt, så att vi vet säkert.

Även om vi kunde genomföra sådana experiment så går det inte att dra slutsatser ifrån det. Människor agerar nämligen inte automatiskt och regelbundet på stimuli, utan på tolkningar av situationen, värden, moral, känslor, osv. Slå en vit heterosexuell man med käppen och han reagerar på ett sätt. Slå honom igen och han reagerar annorlunda. Slå en annan vit heterosexuell man och han reagerar på ett tredje sätt. Så statistik är helt värdelös för att finna konstanta relationer. Det finns nämligen inga konstanta relationer i sociala sammanhang.

Men det är denna man använder för att finna de ”verkliga” effekterna av minimilöner. Hur då? Tja, man låtsas som (eller för att använda vetenskapliga termer, man gör antaganden om) att man vet vad man inte vet och så kör man in de data man hittar/väljer i ett statistikprogram, manipulerar dem ett tag – och så får man slutsatser.

Oavsett om man jämför data före och efter att man inför minimilönen eller om man jämför ”efter” med en vild gissning (beräknad i statistikprogram) av hur det annars hade varit, så är analysen som bäst en gissning. Det är helt enkelt så att ”data” betyder en sak inom naturvetenskap (uppmätta krafter, antal celler, en planets massa, osv) medan ”data” inom samhällsvetenskap betyder olika saker för olika människor i olika situationer. Eftersom situationen är olika ”före” och ”efter”, inte bara för att minimilönen ändrats (i stort sett allt har ju ändrats; vi har ju andra erfarenheter och kunskaper, t ex – är vi ens oss själva längre?), så kan vi inte jämföra dem på ett tillförlitligt sätt.

Det är därför som moderna studier använder avancerade metoder för att jämföra ”hur det blev” med en framräknade ”hur det skulle ha varit annars”. Men det är ju egentligen ännu mer gissning, även om det är baserat på riktigt avancerad matematik.

Så vad kan vi säga? Precis vad vi alltid kunnat säga, men det som den politiska vänstern (och allt som oftast också högern) absolut inte vill höra. Alltså: att färre kommer att arbeta inom yrken där man infört förbud mot att arbeta till vissa löner (om förbudet faktiskt påverkar genom att sätta en gräns över vad man annars hade betalt) än annars hade arbetat där. Det är lika uppenbart som det är sant och omöjligt att motbevisa. En minimilön ger inte någon en löneökning, men kan mycket väl leda till att lönestrukturen blir annorlunda. Men det blir inte fler jobb av att förbjuda jobb.

Därmed inte sagt att det i absoluta tal kommer att finnas färre anställda inom den sektor som drabbas av minimilön. Det kan mycket väl vara fler som har jobb i den sektorn efter att man inför minimilön. Men det är en dålig (läs: helt felaktig) jämförelse, för situationen är en helt annan. Den korrekta jämförelsen är med hur det annars hade varit. Och i den jämförelsen vet vi svaret: fler hade varit anställda om man inte förbjudit företag att anställa.

Resonemanget är egentligen helt uppenbart, men kanske just därför är det många politiska krafter som vill låtsas som att det finns andra argument som är lika eller t o m mer giltiga, som föga förvånande undergräver slutsatsen. Men även om politik är att vilja, som Palme uttryckte det, så räcker det inte med att vilja något. Önsketänkande förblir önsketänkande om det man vill och önskar går direkt emot verkligheten. Dessvärre är det politik många förlitar sig på – och man ger gärna ekonomisk vetenskap skulden för politikens misslyckanden.

Men det är till syvende og sidst politik som är hittepå och rena dumheter dolda bakom till synes avancerade termer och ett gytter av okunskap. Och ekonomisk vetenskap är verklighet. Det är faktiskt så enkelt.

Etiketter: ,

Kommentarer (51)

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    För några dagar sedan råkade jag ”snubbla” på det här blogginlägget… Va? Aha…Javisst, självklart… har en liksom anat detta långt innan pensionsåldern, utan att sätta ord på det…

    http://unenumerated.blogspot.de/2006/02/irreducible-complexity-of-society.html

    Hallå, hallå, FT, Svd… osv. detta skrevs 2006… alltså före 2008… och efter ”…what I’ve been thinking about for several years…” och då inte precis vilken ”tänkare” som helst… utan någon som fattat lite om vad som menas med matematik och algoritmer…

    Politiker… sluta, sluta med att leka Don Quiote.!… Visst, går det att skriva recept på hur var och en bör bete sig… men hur gör en då för att åstadkomma distribuerad konsensus… prövas recept på en lämplig stor population … med utnyttjande av adaptiv fuzzy logic feedback… för att se om det funkar…INNAN… det introduceras… förstår ni innnebörden av av oreducerbar komplexitet… Varför stoppar exempelvis inte NSA all terror innan… osv.

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Visst går det att få folk att strikt följa ett väl utprovat recept… OM det finns en belöning … det smakar så mycket bättre… än att gissa… det går att reducera med kvalitetssäkring… jaså… sa du kvalitetskontroll… se till att alla följer reglerna nej… tänk efter före… gör rätt recept från början… det har visat sig sedan läge att en bilväg ”spontant” är kvalitetsäkrad till sin sträckning … och motorvägen även till sin riktning… det lönar sig inte att försöka snedda över mossen… eller riskera en oelastisk stöt i fel riktning.
    https://sv.wikipedia.org/wiki/St%C3%B6t_(mekanik)
    http://www.businessdictionary.com/definition/feedback.html

  • Göran

    1 år sedan

    En av de stora behållningarna för mig med mises.se är att få andra definitioner på företeelser. Minimilön blir således förbud mot arbete under en viss lön eller olagligt arbete under en viss lön.

    Det går även att säga att det för en enskild individ är olagligt att erbjuda sig att utföra ett arbete under en viss lönenivå.

    När man höjer snabbmatsarbetarnas löner med det dubbla är det inte svårt att gissa att det kommer att gnidas en hel del geniknölar om hur antalet anställda kan minskas med hälften. Något säger mig att de förmodligen kommer att lyckas med det, eller åtminstone kommer ganska nära det eftersom det säkert finns andra kostnader att också minska på. En del av de kostnaderna kommer innebära minskat antal jobb.

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Innovativt så finns ju agorism med ”civil olydnad” och även Bitcoin och TOR, eller varför inte NXT, Dach, Monero… men… det är väl en hel del som kommer… innan dess… ingen som vet… komplexiteten är …

  • Filip

    1 år sedan

    ”Vi vet exakt vad minimilöner har för effekt”.

    Har du läst Popper?

    • Per Bylund

      1 år sedan

      Faktum är att jag har läst Popper. Men det är helt irrelevant i sammanhanget. Hypoteser och tester och data är irrelevanta för det du citerar av precis den anledning jag anger i texten.

      • Filip

        1 år sedan

        Ok, vet du också (exakt!) hur börsen kommer gå i år? Det borde du ju rimligtvis också kunna härleda från ”the action axiom”. Det skulle dessutom göra dig rik :)

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Jag använde ”exakt” på samma sätt som Mises gör i Human Action. Det betyder att vi vet vad effekten av att höja minimilönen är, men givetvis inte att vi kan göra en prediktion av exakta antal i framtiden. För det senare krävs kunskap om precis allting som påverkar, vilket är omöjligt. Men vi vet ändå det exakta resultatet av att höja minimilönen – ceteris paribus – och det är därför det är viktigt med rätt jämförelse (dvs inte före och efter, utan efter och hur det annars hade varit).

      • Filip

        1 år sedan

        Men i den verkliga världen kan man inte använda ”ceteris paribus” vilket gör att man inte vet vad nettoeffekten av höjd minimilön i slutändan blir.

        Det betyder inte att du har fel; höjda minimilöner kan leda till höjd arbetslöshet. Men du kan ”be right for the wrong reason” (låter bättre på engelska).

        Visst, på kort sikt tror jag också att höjda minimilöner höjer arbetslösheten men på lång sikt vet jag inte vad effekten blir. Jag vet inte vad som kommer hända i framtiden.

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Men i den verkliga världen kan man inte använda ”ceteris paribus” vilket gör att man inte vet vad nettoeffekten av höjd minimilön i slutändan blir.

        Notera vad du skriver: du jämför äpplen och päron. Den ”verkliga världen” är inte detsamma av ”nettoeffekten av höjd minimilön i slutändan”. Höjd minimilön leder till färre arbetstillfällen, men det kan finnas andra faktorer som påverkar i annan riktning. Det är ju detta du menar med ”nettoeffekten” – men det är inte en nettoeffekt av minimilönen, utan en nettoeffekt av ALLT efter att minimilön införts/höjts. Effekten av minimilönen är fortfarande densamma, oavsett andra faktorer. Det är detta ceteris paribus betyder.

        Kritiken mot ceteris paribus är en kritik av teori på empirisk basis. Det är äpplen och päron. Visst, det finns en mängd faktorer som påverkar samtidigt och därför kan vi inte mäta ”före” och ”efter” på ett sådant sätt som separerar effekten av en enskild faktor. Men betyder det att vi inte över huvud taget kan veta effekten av en höjd minimilön? Visst inte. Vi vet mycket väl vad en höjd minimilön leder till. Men vi vet inte vilka andra faktorer som också inverkar på ”den verkliga världen” – som både kan förstärka och motverka effekten. Det senare är inte en kritik mot vår vetskap, utan ett mätproblem. (Men givetvis används det som ett argument av vänstern för att ”vi kan inte veta”.)

      • Filip

        1 år sedan

        Du kan inte härleda att höjda minimilöner leder till höjd arbetslöshet eftersom att du aldrig med fullständig säkerhet kan veta hur människor agerar.

        Om minimilönen höjs kan alla företag välja att sänka sina marginaler och anställa fler personer bara för att visa att du har fel :) Det kommer så klart inte hända men det är inte omöjligt. Alla svanar är inte vita som sagt.

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Du kan inte härleda att höjda minimilöner leder till höjd arbetslöshet eftersom att du aldrig med fullständig säkerhet kan veta hur människor agerar.

        Jag vet inte varför filosofiskt tvivel skulle dra undan mattan för nationalekonomisk teori men inte för något annat. Visst, givet filosofins ättestupa kan vi inte veta hur människor agerar. Men det är ett rätt dåligt argument. Varför ens argumentera emot det jag säger om du inte helt säkert vet varken om jag sagt det eller om jag existerar. Eller om du själv existerar.

        Om vi håller oss på en mer rimlig nivå så vet vi visst hur människor agerar: de agerar för att uppnå något som de själva, subjektivt, värderar. Det är just för att vi vet detta som vi använder oss av strikt deduktiv teori och ceteris paribus. Och precis som tidigare påpekats så är det också därför som empiriska studier är helt värdelösa.

      • Filip

        1 år sedan

        Din deduktiva teori kan inte falsifieras. Har du inte tänkt på det?

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Falsifiering? Då är vi alltså åter hos Popper. Falsifiering gäller induktiva studier, som dessutom lider av induktionsproblemet. Nej, deduktiv teori kan inte ”falsifieras” – precis som geometri inte kan falsifieras. Det är inte ett problem, varken metodologiskt eller vetenskapsteoretiskt.

        Du verkar argumentera utifrån modern vetenskapsreligiös tro på Den Vetenskapliga Metoden. Det är lite underligt med tanke på vilken sajt du kommenterar på. Men det är också konstigt vetenskapsteoretiskt; det finns mer än induktion och simpel naturvetenskap.

      • Göran

        1 år sedan

        @Filip

        Jag kan hålla med om att ökade minimilöner inte leder till ökad arbetslöshet.

        Däremot leder minimilöner de till färre arbetstillfällen. Om färre arbetstillfällen leder till ökad eller minskad arbetslöshet kan vi inte veta.

        Eftersom det finns oändligt antal jobb att utföra i Sverige kan vi ställa oss frågan hur det kommer sig att vi har runt 8 % arbetslöshet i Sverige? En ledtråd kan vara att det är en fråga om pris.

      • Filip

        1 år sedan

        Ok, vi har uppenbarligen olika definitioner av vad en teori är. Lycka till i fortsättningen.

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Ok, vi har uppenbarligen olika definitioner av vad en teori är.

        Det är mycket möjligt att vi har olika definitioner, men jag vet inte hur du drar den slutsatsen ifrån ovanstående diskussion. Eller menar du att man inte kan ha teori utan Pappers falsifieringskrav?

      • Filip

        1 år sedan

        @Göran

        8% arbetslöshet tror jag delvis kan förklaras med höga ingångslöner. Min poäng till artikelförfattaren är bara att det inte går att säga med säkerhet och att det är svårt att diskutera och argumentera men någon som påstår sig veta.

        Fråga vilken framgångsrik trader som helst vad effekten av förändrade makrovariabler ger på börsen. Ingen kommer svara att dom vet med säkerhet för om man har ”skin in the game” så kan det bli väldigt dyrt när det visar sig att man har fel.

      • Filip

        1 år sedan

        En teori stämmer aldrig, den kan bara approximera observerade fenomen med en viss noggrannhet och precision. För att kunna uppskatta teorins noggrannhet och precision måste den kunna testas mot observerad data. Generellt sett anses en teori bättre ju bättre noggrannhet och precision den har (för ett visst observationsområde).

        Din ”deduktiva teori” säger att höjd minimilön ger höjd arbetslöshet. Ok visst, men samtidigt säger du att din teoris noggrannhet och precision inte kan bestämmas. ”höjd arbetslöshet” innebär alltså allt ifrån en person till hela världsbefolkningen (ca 7 miljarder). Ser du inte ett problem i detta?

        En ingenjör som utvecklar en teori som säger att en stålbalk kan bära allt ifrån 1 till 7 miljarder kilo kommer få det rätt tufft att livnära sig som ingenjör.

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Jag hoppas att du inte tror på den smörjan. Din utgångspunkt, även om du inte säger den, är att all kunskap per nödvändighet alltid måste vara induktiv och därför empirisk. Och att all vetenskap per definition också måste gå ut på prediktion. Fast du verkar inte vilja säga det rakt ut, utan kritiserar istället och raljerar lite om ”min” teori som en ”deduktiv teori” (betoning på citationstecknen, antar jag). Och så bedömer du den ”deduktiva teorin” utifrån de krav som du icke uttalat ställer på induktiva, empiriska teorier som syftar till prediktion. Är du seriös?

        Om du trots allt är seriös i detta, eller bara hjärntvättad i modern scientism, så antar jag att du är lika uppriktigt kritisk mot de som sysslar med så fåniga deduktiva, och därför otestbara, teorier som matematik, geometri och logik.

        Nej, jag ser ingen problematik med att en verstehen-vetenskap inte ger samma resultat som en erklären-vetenskap.

      • Filip

        1 år sedan

        Du låter upprörd? Tar du mig för oseriös och hjärntvättad?

        Citationstecken använde jag för att visa att det var dina egna ord (i tidigare kommentar).

        Varför skulle jag vara kritisk mot axiomatiska system (matte, geometri, logik)? Teorem inom dessa system behöver inte testas experimentellt då de är deduktiva. Människors beteende/agerande kan inte entydigt bestämmas deduktivt vilket innebär att din teori som säger att ”höjd minimilön ger höjd arbetslöshet” måste testas mot data för att den ska få någon trovärdighet.

        Om du skriver en artikel som kritiserar höjd minimilön så måste du ju själv tåla lite kritik.

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Du låter upprörd? Tar du mig för oseriös och hjärntvättad?

        Jag är inte det minsta upprörd, så jag ber om ursäkt om det verkade så. Det oseriösa syftade till att vi diskuterar i cirklar: du återkommer hela tiden till ditt antagande att ekonomi inte kan vara deduktivt, så oavsett vad jag säger/argumenterar så utvärderar du det enligt gängse scientistisk (oreflekterad) uppfattning. Det finns massor av material på den här sajten om hur nationalekonomi är en deduktiv vetenskap liknande matematik och geometri.

        Varför skulle jag vara kritisk mot axiomatiska system (matte, geometri, logik)? Teorem inom dessa system behöver inte testas experimentellt då de är deduktiva. Människors beteende/agerande kan inte entydigt bestämmas deduktivt vilket innebär att din teori som säger att ”höjd minimilön ger höjd arbetslöshet” måste testas mot data för att den ska få någon trovärdighet.

        Det är precis här vi inte håller med varandra. Nationalekonomi kan inte vara något annat än deduktivt precis för att det är ett studium av det sociala – och ”data” därför varken är tillförlitliga eller objektiva. Precis som vi tidigare kommit överens om kan det vara en mängd faktorer som påverkar mellan t (före minimilön) och t+1 (efter minimilön), så hur får vi reda på vilken del av effekten är pga minimilönen? Ditt förslag: ”testa” mot ”data”. Det kan man förstås syssla med, men det är lönlöst.

        Vad du menar med att människors beteende inte ”entydigt” kan fastställas vet jag inte. Om du med detta menar magnituder i aggregat så är det givetvis korrekt. Men då är vi återigen i den trista situationen där du utvärderar en deduktiv verstehen-vetenskap utifrån vad induktiv erklären-vetenskap lovar. Eller menar du något annat? För vi vet massor om människors agerande endast genom introspektion, vilket blottlägger en hel mängd dimensioner som aldrig kan uppfångas genom insamling av objektiva data. Så frågan är om, i din kritik av deduktivt kunskapande om sociala situationer, du anser att den kunskap vi får genom introspektion – inklusive det teorem som österrikisk kunskap bygger på – inte borde vara en del av studiet?

      • Filip

        1 år sedan

        Att testa din teori mot data har jag aldrig sagt skulle vara enkelt eller ens meningsfullt, men det är det ända sättet att utvärdera en teori. Ett alternativ är att inte teoretisera kring minimilöner och istället försöka se för- och nackdelar med höjd minimilön.

        Att använda deduktiva metoder på människors agerande leder inte till några meningsfulla resultat. Mises hade helt enkelt fel på den punkten.

      • Per Bylund

        1 år sedan

        Att testa din teori mot data har jag aldrig sagt skulle vara enkelt eller ens meningsfullt, men det är det ända sättet att utvärdera en teori.

        Here we go again. Vi vet redan att du bara accepterar induktion. Är det så att deduktiva teorier ska testas induktivt, eller erkänner du helt enkelt inte att deduktiva teorier kan vara värdefulla?

        Ett alternativ är att inte teoretisera kring minimilöner och istället försöka se för- och nackdelar med höjd minimilön.

        Okej…?

        Att använda deduktiva metoder på människors agerande leder inte till några meningsfulla resultat. Mises hade helt enkelt fel på den punkten.

        Jag uppskattar visserligen att du väljer att dela med dig av din klokskap, men du har en underlig förmåga att ”argumentera” genom att göra kategoriska uttalanden utan uppbackning. Har du testat din teori med verkliga data? Eller är det en (dåligt) deducerad teori?

    • Dan

      1 år sedan

      Ja, det är en sak som tål att tänka på! Att veta vad minimilönerna får för betydelse kan betyda olika saker. Att antalet anställningar av exempelvis ungdomar minskar. Men kan det inte också betyda större marknadsandelar för familjeföretag? Om ägaren tar in sin egen familj, barnen jobbar i butiken osv, blir de inte föremål för samma regler som om det är främmande människor som anställs.

      Och är inte detta ganska bra om man gynnar familjer att driva exempelvis butiker?

      • Göran

        1 år sedan

        Hur påverkas marknadsandelen av om de anställda är familj eller andra människor? Förklara det!

      • Dan

        1 år sedan

        @ Göran

        Du måste betala löner och så över en viss nivå om det är en anställd. Är det en familjemedlem som rycker in så får de del av det egna kapital som tas ut ur rörelsen. Tänker du dig arbetet i en nystartad närköpsbutik inser du lätt att det inte skulle bära sig om alla som får betalt av butiken får avtalsenliga löner. Nej, här måste ägarfamiljen inte bara arbete med mycket låg timpenning den första tiden utan också ta av egna pengar för att kunna förverkliga sitt projekt.

        Enligt min mening bör staten inte ställa si i vägen för sådana här insatser som vi alla är så beroende av.

        Höjda minimilöner för exempelvis McDonalds och den typen av verksamhet får effekten ett högre pris. Det är något jag tror skulle vara bra för folkhälsan. Då måste man utveckla sina produkter och inte bara konkurrera med ett lågt pris för att man kan ha lågt avlönade ungdomar som jobbar och hämta köttet ifrån biffkor som betar ner regnskog.

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        ”Folkhälsan” kan lika gärna bli sämre av att folk konsumerar sämre produkter. Dessutom tillkommer kostnaden för centralplaneringen.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Jonas Ek

        Visst har vi att observera priskonkurrens kan betyda att kunderna väljer billiga produkter som inte är bra. Det håller jag helt med om.

      • Göran

        1 år sedan

        @Dan.

        Jag undrar fortfarande hur marknadsandelarna kan öka? Du pratar om lönekostnader. Vad har de med marknadsandelar att göra?

      • Dan

        1 år sedan

        @ Göran

        Om man utgår ifrån ekonomisk teori kommer marknadsandelarna för familjeföretag att öka om lönekostnaderna ökar, allt annat lika.

        Istället för att anställa en utomstående tar man in egna familjemedlemmar eller låter dem arbeta mer. De som inte har denna möjlighet kommer att få det något svårare.

        Är detta så svårt att förstå? Det är en annan sak att det finns så många faktorer som spelar in att det inte går att säga att det säkert blir så här. När vi i verkligheten har flera ekonomiska modeller som kan tillämpas samtidigt kan följden bli att en modell inte korroberas av verkligheten, men den är inte av den anledningen falsifierad enligt Poppers krav. För detta fodras ytterligare bedömningsunderlag.

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        Kontentan är alltså att centralplaneringen lika gärna kan få motsatt effekt.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Jonas Ek

        Det är alltid en fråga om vad som ska ligga på vilken nivå. I Sverige har vi ju en tradition av att låta arbetsmarknadens parter fatta beslut som i andra länder fattas av parlament och regeringar. Tar parterna sitt ansvar, dvs agerar inom ramen för vad ekonomin tillåter, kan detta vara en bra väg.

        Möjligheten finns alltid att betala mer. Mindre kan också betalas, men då är det svartjobb som gäller. Här har vi ett problem som man har att ta ställning till, men lösningen behöver inte vara sänkta löner utan kan vara sänkta skatter istället!

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        Det blir alltså en fråga om vilken nivå av fel och kapitalförstöring du förespråkar. Traditioner eller inte, alla människor har rätt att bestämma själva om och hur de vill köpa eller sälja arbete. Det är den rätta vägen.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Jonas Ek

        Du är naiv! För att att köp ska vara ett köp måste det finnas normer, konstituerande normer, som gör att vissa handlingar räknas som köp. Detta har varit grundläggande för handeln under hela historien.

        Ska vem som helst få sända vilka våglängder som helst ut i etern? även sådana som fångar upp och förändrar mobiltrafik?

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        Tänk vad svårt du att hålla dig från ad hominem-argument.

        Handel föregår staten och statligt pådyvlade regler, så försök inte.

        Ja alla har rätt att sända ut i etern och när det uppstår konflikter ska det givetvis lösas men inte av en stat.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Jonas Ek

        Det finns inte en marknad där marknadsmekanismerna kan fungera om det inte finns en spelplan i botten. Jo, den kan finnas byten och sådant men om det ska bli något av det hela så måste vi komma överens om en hel del.

        På denna gemensamma grund spelar sedan den individuella avtalsfriheten en stor och viktig roll.

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        Det är bara att titta på den svarta/illegala marknaden för att inse att du har fel. Där har vi inga gemensamma regler eller spelplan men ändå så sker det oerhört komplexa affärer i en omfattande skala.

        Så eventuella spelplaner och gemensamma regler är självklart något som är kraftigt underordnat ekonomin, inte en förutsättning för den. Det är möjligt eftersom att inte ha en spelplan eller gemensamma regler också är ett förhållningssätt som vi kan ha till varandra.

      • Göran

        1 år sedan

        @Dan!

        Nu kör du dina i mina ögon illa dolda argument för staten. Jag har skrivit en del avtal mellan företag i mitt liv och det är avtalet som är grunden och spelplanen och det finns inga ord i avtalen som ens har med staten att göra. Möjligen kan det avtalas att statens domstolar ska avgöra en konflikt. Men, likväl kan avtalet stipulera att statens domstolar inte alls får blandas in vid en konflikt, eller att konflikten ska avgöras med slantsingling.

        Vill vi blanda in staten kan vi faktiskt avtala vilken stat som ska döma i konflikten.

        Avtal skapar vi dagligen utan att ens känna till det vilka kan röra sig om totalt banala saker som att lova sitt barn en glass om denne först bäddar sängen,

        Någon stat behövs inte för att handel ska kunna utföras mellan två parter. Handel har utförst lågt innan det ens fanns en stat och handel pågår faktiskt idag där staten inte har något inflytande. Konstigt nog fungerar det utan att Dan behöver vara med och bestämma hur det ska gå till.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Jonas Ek

        Vad jag förstår är den illegala handeln förbunden med ett betydligt mer komplicerat regelverk än vad den legala är. Du kan väl inte bara komma inspringandes och säga att du vill köpa ett större parti av det ena eller den andra. Du får allt ta seden sådan den är och först initieras av någon, sedan börja med ett första mindre köp innan det blir ett större. Gör du fel drabbas du av en sanktion som kan vara en helt annan än böter eller fängelse.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Göran

        Ett löfte är inget avtal. Då du lovar ditt barn en glass om det bäddar sängen har du gjort en ensidig viljeförklaring. Denna viljeförklaring är ett anbud. Avtalet kommer till stånd då ditt barn accepterar, ger accept åt anbudet.

        Du ser det som smygargument för staten. Ja, kanske det, men jag smyger inte, menar bara att det finns en spelplan i bakgrunden. Denna kommer till stånd genom en mängd olika rättshandlingar och andra handlingar av rättslig innebörd har denna som förutsättning.

        Så en stat eller an spelplan i annat fall växer fram som ett svar på ett behov. Det är en annan sak att man inte ska övervältra allt på denna stat utan snarare se till att den är effektiv och att den, om jag får bestämma, ser som ett av de viktigaste målen att åstadkomma valfrihet åt medborgarna.

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        Så handel fungerar alltså utan gemensamma spelregler och tom när det råder högst komplexa regelmässiga förhållanden där parterna dessutom har olika seder, fantastiskt!

      • Göran

        1 år sedan

        @Dan: ”Ett löfte är inget avtal. Då du lovar ditt barn en glass om det bäddar sängen har du gjort en ensidig viljeförklaring. Denna viljeförklaring är ett anbud. Avtalet kommer till stånd då ditt barn accepterar, ger accept åt anbudet.”

        Att leka med orden eller vara spetsfundig i detta sammanhang, vad är meningen med det? Då kan jag också göra det och säger helt enkelt att varken anbud eller viljeförklaring behövs det någon stat för.

        Sedan kan jag haka på och säga att både anbud och viljeförklaringar sker utan att vi ens tänker på dem såsom när ett barn får erbjudandet att få en glass om denne bäddar sängen.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Jonas Ek

        @ Göran

        Men om staten, eller något liknande, är ett spontant svar på uppkomna problem när bönder och fiskare m fl etablerar en marknad, varför då göra sak mot den? Att vända sig mot omfattningen eller tillämpningen i enskilda fall, visst, det kan man göra, men då med sakargument. Att komma med invändningar mot staten i sig ter sig som att blunda för verkligheten och då tro att den försvinner.

        Fråga till er: Finns det fall då staten kan agera på marknaden och åstadkomma något som uppskattas av många människor och som inte lika snabbt eller bra skulle blivit verklighet om staten inte på detta sätt utnyttjade marknadens lagar?

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        Du sa ju tidigare att staten behövdes för att överhuvudtaget etablera en marknad nu säger du att en marknad existerade innan staten? Vad är det för historisk(a) händelse(r) du menar visar denna spontana framväxt av staten som svar på undersåtarnas problem.

        Jag har inget emot att du lever under en stat så länge den inte tvingar med mig eller tvingar mig att gå med i en annan stat. Det tycker jag är en högst rimlig och realistisk ståndpunkt.

        Självklart går det att göra en massa ”omtyckta saker snabbt och bra” när man kan expropriera egendom i ett trollslag. Återigen så vet du och centralplanerarna inte om det är bättre om med en långsammare, sämre och mindre omtyckt produkt eller tjänst. Lägg därtill det moraliskt förkastliga att förslava folk och kostnaderna för denna kriminella apparat.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Jonas Ek

        Du undviker att svara på min fråga!

        Din är enkel att svara på! Marknad och stat har ömsesidigt betytt något för varandras framväxt. Du ser aldrig att en stat växer fram utan marknad och du ser aldrig en marknad växa fram utan att det finns en eller flera stater eller liknande i bakgrunden.

        Staten ska skydda folk mot expropriatering, inte själv utöva den. Det är för att skydda den enskildes arbete, så att du kan få lön av ditt slit, som vi har en stat.

        Har du inte fattat det, Jonas Ek?

      • Jonas Ek

        1 år sedan

        @Dan

        Försök inte rikta om din svarslöshet till att jag inte besvarade din fråga!

        Beträffande min fråga till dig så är ditt svar alltså att du inte kan peka på en enda händelse i historien där fria människor har valt att underkasta sig en stat för att lösa problem som hindrar marknaden att florera. Ditt enda svar är alltså att korrelation implicerar kausalitet! 😀

        Förespråkar du en stat utan expropriering så är det inte längre en stat du förespråkar.

        Jag har förstått att du är en ivrig påhejare av den statliga beskyddarverksamheten!

    • Uno Hansson

      1 år sedan

      ”Om minimilönen höjs kan alla företag välja…”
      Om det sorgliga i att – av nonchalans?… eller… försöka slingra sig undan redan klargörande stringens, skriver Bodil Jönsson:
      ”… Det är f.ö. sorgligt att denna mellanmänskliga funktion hos fysiken så sällan framhävs, och att så få människor fått chansen till närkontakt med den mentalhygien som faktiskt naturvetenskapens stringens kan tillföra ett mänskligt samspel – på sitt område…”

      http://www.arkiv.certec.lth.se/bodil/l%C3%A4rande/portfolj.html

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    … en tror själv att man tillför något viktigt… men det som sker är en orecucerbar? kontaminering?… eller…?

  • Kapitalist

    1 år sedan

    Är det bara mina browserinställningar (Chrome) eller har andra också problem med att se början av alla textrader på den här sajten? Kan man inte enkelt fixa vänstermarginalen med någon slags ram i HTML-koden längre?

    • PelleAKs

      1 år sedan

      Jag har exakt samma problem på min ipad. Väldigt irriterande.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>