article-2534179-1A6FBEA300000578-6_634x373Om det är något som orsakat Sverigedemokraternas framgångar är det de övriga partiernas bristande förmåga att hantera en opinion. Det är de övriga partierna som gjort Sverigedemokraterna till något som för många framstår som det enda oppositionspartiet. Hur kan detta komma sig?

Det kommer sig av två viktiga händelser.

Den första inträffade år 2006 då alla andra partier i Sveriges riksdag enades om Flyktingmottagningen till Sverige. Moderaterna och Socialdemokraterna för idag samma flyktingpolitik som Miljöpartiet.

De andra partierna bedömde därefter Sverigedemokraterna fel. Problemet med Sverigedemokraterna bedömdes huvudsakligen som parlamentariskt och inte sakpolitiskt. De övriga partierna bemötte därför inte en opinion lika mycket som man ville komma runt det faktum att Sverigedemokraterna fått en parlamentarisk vågmästarroll. Denna missbedömning ledde fram till den andra viktiga händelsen som inträffade vintermånaden 2014 och idag är känd som Decemberöverenskommelsen, DÖ.

DÖ orsakade ett stort muller bland de borgerliga väljarna som röstat på något av Fyrklöverns partier. Deras röst hade, lite förenklat, devalverats till en stödröst på en Socialdemokratisk politik.

Sverigedemokraterna framstod härifrån inte endast som det enda oppositionspartiet i deras profilfråga som rör svensk immigrationspolitik. De framstod också för många borgerliga väljare som det enda partiet som använde sina politiska mandat för att rösta på sin egen politik.

En tredje orsak som hjälpt Sverigedemokraterna på traven är att man har strävat efter att normalisera sig själva som ett folkligt och brett mittenparti som ser nyktert och realistiskt på vanliga människors problem. Man har använt realistiska verklighetsbeskrivningar om nuläget snarare än vidsynta bilder om en bättre framtid där de egna normerna och värderingarna realiserats i en vidsynt global gemenskap.

En fjärde orsak är att man har försökt att normalisera en kritik mot islam i ett läge där larmrapporter kommit om IS och att IS gömmer krigare i flyktingströmmarna till Sverige. IS är inte islam, men IS bild av islam överensstämmer med hur många av Sverigedemokraternas partimedlemmar vill att röstberättigade skall se på islam.

En vanlig libertariansk kritik av staten är att den själv brukar förvärra de problem som den ämnar att försöka lösa. Om utanförskap och integration går dåligt så brukar statliga integrationsprojekt förvärra segregationen. Detta förhållande gäller även för de statliga satsningarna mot rasism och främlingsfientlighet vilka tydligen har inneburit att rasismen och främlingsfientligheten har växt i samhället. Svenska medborgare har lärt sig att lösningen på sociala problem hanteras genom en politisk impuls att rösta på det parti som lovar att ta i tu med problemen. Men då integrationsproblem och problem med främlingsfientlighet ligger på social – och kulturell nivå, är det inte statsmakten som är rätt instans. Ändå har de övriga partiernas problemformulering pockat på att det måste finnas ett politiskt alternativ. Sverigedemokraterna har erbjudit ett sådant alternativ och inte nog med detta: De gavs ett parlamentariskt monopol på en alternativlösning. Och vad tror ni händer då?

Två saker händer:

1.) Sverigedemokraterna har därmed av de andra partierna fått rätt att formulera det politiska problemet. De har fått ett frågeprivilegium.

2.) De har fått den opinion på ett silverfat som de andra partierna inte velat ta i med tång.

Därför är Sverigedemokraterna idag Sveriges näst största parti. Och därför ligger Sverigedemokraterna bara en procentenhet ifrån att bli det största partiet i Sverige.

Och de beror alltså inte på att vart femte eller snart vart fjärde svensk blivit nyfascist.

Parlamentarismen fungerar nämligen som så att den bygger in antitesen (det politiska alternativet) i systemet. Den vill innehålla både höger och vänster. Allt utanför kan sedan kallas extremism, men allt innanför kommer med tiden att normaliseras och institutionaliseras. Det finns ingen normkritik i världen som kan stå emot detta. Inte ens i Sverige.

Som libertarian är huvudproblemet politiken i sig. Det är politiken som formulerade integrationen politiskt. Det är i parlamentet som problemets lösningar röstades igenom och det är därför vi nu ser en normalisering av det politiska alternativet.

Praxeologiskt kan frågan formuleras så här: Vad händer på en marknad om staten börjar vikta vissa varor och tjänster och ge privilegier till vissa företag? Det som händer är att prissättningen och informationen om varors marknadsvärde påverkas. Ändå är det ju så att en vara eller tjänst fortfarande skulle ha haft en visst marknadsvärde om marknaden vore fri, eller hur? Tänk er nu att samma förhållande råder om åsikter, idéer och normer. Om staten viktar vissa åsikter och normer så påverkar detta informationen om värdet av olika åskådningar och normsystem. Trots detta finns det fortfarande ett värde som marknaden av åskådningar och normer skulle sätta om människor vore fria. Det som händer när man låter staten ansvara för både priser och normer är just att vissa grupper också börjar att använda staten och statligt tvång. De blir en del av det system som förtrycker och snedvrider.

Och det är här vi är idag. Vi är tvingade att vara här. Det verkliga alternativet är därför inte Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet. Det verkliga alternativet är frihet.

Kommentarer (14)

  • Texas

    1 år sedan

    En femte orsak, och den mest uppenbara som ingen nämner är hur sveriges utveckling i verkligheten ser ut. Det är att välfärdsstaten håller på att kollapsa, och att sverige är påväg att endera bli ett U-land, alternativt resa sig ur askan som ett helt nyliberalt land utan offentliga skyddsnät. Så man får väl hoppas på det senare, även om övergången kommer bli smärtsam. Friedman själv deklarerade tydligt I att stor invandring är totalt inkompatibelt med en välfärdsstat. Något som egentligen är rätt självklar matematik.

    • Hans Palmstierna

      1 år sedan

      @Texas : Fast här är jag tvungen att säga emot. Välfärdsstaten kommer kollapsa, men mycket långsamt. Att ta sig till u-landsstatus tar nog ett par-tre generationer minst, om man nu inte väljer den Venezuelanska/Zimbabwiska lösningen när man har slut på resurser.

      Fri invandring är klart inkompatibelt med en välfärdsstat, å andra sidan är i princip allting inkompatibelt med en välfärdsstat. Men visst – de bidrags- och välfärdssystem som utformats i Sverige blir allt svårare att upprätthålla, både av invandring och det faktum att befintlig befolkning blir allt mer benägen att utnyttja dem. Skiten har alltid närmat sig fläkten.

      Att Sverige skulle bli ett ”nyliberalt land” närmsta 20 åren tar jag för osannolikt. Skyddsnäten lär finnas kvar i någon form i ett flertal generationer.

      • Utlandssvensk

        1 år sedan

        ”Välfärdsstaten kommer kollapsa, men mycket långsamt. Att ta sig till u-landsstatus tar nog ett par-tre generationer minst,”

        Du missar nog att vi redan har hållit på i cirka 40 år, vilket kan anses vara 2 generationer.

        Landet har till stor del redan bytt befolkning och efter den helt extrema immigrationen, i huvudsak från tredje världen, som verkställdes av Alliansen och nu fortsätter under DÖ förefaller det närmast säkert att nuvarande system i Sverige inom några få år kommer att kollapsa. Att landet sen skulle bli ”nyliberalt” framstår som en rosa dröm. Ett typiskt klansamhälle är nog betydligt troligare.

      • Kapitalist

        1 år sedan

        Var har utvecklingen gått långsamt utför? Grekland idag? Uruguay på 1960:talet? Sovjets fall? Nä, det kollapsar illa kvickt när ingen längre kan betala eller få betalt för någonting. Utan handel och utan arbete så blir man snabbt ett u-land. Sverige kommer att bli ett mellanösternland med en USA-stödd diktator, ingen industri men med ändlöst lågintensivt inbördeskrig, som redan i Malmö där civila mål har bombats för tredje dagen i rad nu, och då är det ju på helgerna som det brukar ta fart.

    • Lunars Torm

      1 år sedan

      Folk är så okunniga och rädda i Sverige, så om en eventuell kollaps sker kommer den stora massan gapa efter en ny stat som kan ta hand om dem.

      • Klas

        1 år sedan

        Så kommer det tyvärr att bli. Jag tycker mig lägga märke till en sådan trend i historien. Napoleon kommer efter franska revolutionen. Talibanerna kommer efter 10 år av krigsherrevälde.

  • Eslov

    1 år sedan

    På vilket sätt skulle det vara staten som ligger bakom idéer som öppna gränser, ”nyfascist”-etiketter, multikulti-integration och liknande? Det kommer ju snarare från tankesmedjor, pröjsade av finansbolag större än någon stats BNP. Staten är här bara mellanhand utan något eget mandat. Den har den storlek och använder de maktmedel som är nödvändiga för att genomdriva vad tankesmedjorna kräver.

    • Hans Palmstierna

      1 år sedan

      @Eslov : ”Pröjsade av finansbolag” ? Sånt där får du nog belägga om någon skall tro på det, annars ser det överlag ut som mycket ideologisk verksamhet i det här landet görs just med statsbidrag.

      • Göran

        1 år sedan

        Jag får nog påstå att vi har Timbro som spottar ur sig lovsånger om invandringens förträfflighet.

  • Kapitalist

    1 år sedan

    Storbankerna gillar DÖ:
    http://www.dn.se/debatt/utoka-do-for-att-stoppa-nedisningen-i-ekonomin/
    Det förklarar varför DÖ finns, politikernas chefer har beställt den för att lugna internationella marknader som ser en regering med stabil majoritet. (Enligt dagens markoekonomisk teori är en stadigt dålig utveckling bättre än en ryckig bra utveckling).

  • Samuel

    1 år sedan

    Är så tacksam över att ha blivit libertarian. Jag hade varit så frustrerad om jag fortfarande trott på partipolitiken. Bara att skaka på huvudet och sucka åt eländet

    • Göran

      1 år sedan

      Ett problelm är att vanliga väljare inte går ner på personnivå i partierna. Vad är det för typer som sitter i riskdagen? Vad tänker de? vad vill de? I realiteten är en riksdagsledamot en person med högst egna egoistiska åsikter som denne vill tvinga på andra människor.

      Ingen av dessa riksdagsledmöter bryr sig det minsta om dig eller dina synpunkter och åsikter, mer än att ljuga för dig för att få din röst.

      • Samuel

        1 år sedan

        Jag tror inte att alla riksdagsledamöter är så som du beskriver dem. De tror säkert på systemet som den vanlige väljaren gör. Jag känner inga riksdagsledamöter personligen men de jag känner till upplever jag ändå har ett ärligt uppsåt, de följer bara spelets regler och kan inte se att det skulle kunna vara på något annat sätt.

      • Göran

        1 år sedan

        Du har rätt Samuel. Det är det som är problemet, att de inte har tänkt efter vad det är de sysslar med egentligen. De tror att de gör rätt, att de har rätt att tvinga sina egoistiska åsikter på andra människor med hjälp av våld. Många har en övertygelse, som du och jag säkert aldrig kan ändra på, att de har rätt att tvinga dig och mig till saker och ting med hjälp av våld för vår egen skull. Dessutom legitimerat med att vi har ett demokratiskt system.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>