Efter den så kallade överenskommelsen som Greklands långivare har kommit fram till har internet fullkomligt briserat med bloggposter och artiklar om vems fel det egentligen är att Grekland är i så dåligt ekonomiskt skick. Vem har lurat vem, vem har vunnit och vem som har förlorat. På vems bekostnad.prison

För mig är det helt uppenbart att det som vanligt är allas fel. Naturligtvis är grekerna ansvariga för sina underskott och alla de strukturer som skapat dessa underskott. Ingen tvingade dem till något, så grekernas ilska och sorg över långivarnas ”hårda krav” känns minst sagt löjlig och är ett motbjudande bevis på det samhälleliga förfall välfärdsstaten leder till.

Samtidigt så är förstås IMF, EU-kommissionen och ECB de sista som ska moralisera. Det ju trots allt inte deras pengar de har pytsat iväg till Grekland, det är skattebetalarnas. Pengar som de antingen lånat upp själv med skattebetalarna som säkerhet eller trollat fram ur tomma intet. Om jag hade stulit granne A:s pengar och sedan lånat ut dem till granne B skulle jag nog dra mig för att ge B en föreläsning om moral och etik om han inte amorterade inom utsatt tid. Men moralisk analys är ju som bekant enbart tillämplig på vanliga dödliga, inte våra upphöjda härskare.

Att Trojkan, i synnerhet ECB, går storbankernas ärenden är knappast heller någon nyhet. Det är ju dess uttalade syfte. Ingen förnekar ett en stor del av bail-out pengarna har gått direkt till bankerna. Men om du är skyldig någon 10,000 euro och tiden löper ut i morgon, och jag lånar dig 10,000 euro med betalningsdag om ett år, så har jag ju otvivelaktigt hjälpt dig, även om pengarna gick oavkortat till din första långivare. Så jo, klart att Trojkan har hjälpt bankerna genom att ta i praktiken köpa deras värdelösa grek-obligationer, men även Grekland har dragit nytta av den manövern. Vad mig anbelangar hade varken grekerna eller bankerna rätt till dessa pengar.

Det här betyder nu inte att skattebetalarna i övriga EU och Eurozonen kan slå sig för bröstet eller spela martyr. Varken tyskarna, finländarna eller balterna har motsatt sig stödpaketen till Grekland i någon högre grad. Det må ha muttrats och klagats en hel del, men de har alltid blivit godkända utan synbara negativa konsekvenser för de politiska ledare som propagerat för stödpaketen. Det här har trots allt hållit på i över fem år utan att något lands folk har tagit ställning emot det.

Men vad händer nu då? Grekerna har lidit och kommer att få lida för tidigare excesser, vilket de förtjänar. Åtminstone de äldre generationerna, de yngre generationerna kan inte belastas moraliskt, men de kommer att få bära den tyngsta bördan. Samma gäller skattebetalarna i de övriga länderna. Det är främst de unga som får tar smällen när Grekland till slut defaultar på sina lån. Det kommer inte vara brist på lidande för den skattebetalande boskapen, det kan vi vara säkra på.

Lika säkert är det att inte en enda byråkrat eller politiker kommer att ställas till svars för all skada de har vållat. Trojkan, i praktiken ett litet gäng byråkrater som inte är ansvariga inför någon, har tillsammans med en bunt politiker givit 240 miljarder euro till grekiska staten. Pengar som aldrig kommer att komma tillbaka. Nu ska det ges drygt 80 miljarder till. Utöver de 89 miljarder som ECB givit grekiska centralbanken i ”nödlikvid”. De pengarna kommer givetvis inte heller tillbaks.

Redan när första stödpaketet diskuterades var det uppenbart att Grekland aldrig kommer att kunna betala tillbaks sin skuld. Inte bara det, det var fullkomligt uppenbart att de inte hade den minsta avsikt att ens försöka. Och för dem som inte såg det 2010 så borde alla tvivel ha varit undanröjda 2011, när följande stödpaket klubbades igenom. Man visste alltså med 100% säkerhet att de där pengarna ser vi inte röken av igen, men ändå gav man dem.

Varför? För att rädda bankerna? Jo, delvis. Men jag hävdar att det främst handlade om att rädda sig själva. Att rädda EU, ECB och IMF och de privilegier som dessa institutioner ger sina intressegrupper, i synnerhet politrukerna själva. Och det är ju inte som att de stuckit under stol med det heller. Inför Greklands folkomröstning orerade politrukerna hur hela EU:s öde stod och vägde. De var rädda för att bli av med sitt existensberättigande. Utan EU finns det ingen EU-kommission och absolut ingen ECB. Därmed skulle även IMF bli marginaliserat.

Det torde vara fullständigt uppenbart att Lagarde, Draghi, Junker och alla andra höjdare inte kunde bry sig mindre om det grekiska folket. Varför skulle de? Hur skulle de? Vad har de med det grekiska folket att göra? Exakt ingenting. Däremot finns det få jobb i den här världen som är så glassiga som EU-kommissionär eller ECB-rådsledamot. Är man en högt uppsatt politruk inom EU eller ECB har man väldigt hög lön, väldigt låg skatt och helt ofattbara privilegier. Det är inget man ger upp i det första taget. Dessa människor är helt frånskilda från den verklighet som vanliga människor lever i.

Ett av många bevis på detta är deras ständiga drönande om enat Europa, att bara länder som är med i EU (och helst Euron) är riktiga européer, att vi behöver mer ”Europa”, mer integration, gemensam budget, gemensam beskattning, gemensam armé etc. Detta samtidigt som euroskeptikernas antal bara växer, separatiströrelser uppstår överallt i Europa, tunga nationer som Storbritannien kräver mer och mer undantag.

Men vad bryr sig politrukerna om det? Vad bryr dig sig om huruvida Grekland kommer att betala tillbaks nödlånen eller inte. De har slösat bort ett par hundra miljarder euro av andras pengar för att hålla glasen fyllda med champagne. En spottstyver för en organisation som EU.

Som sagt, det finns ingen brist på syndabockar i det grekiska dramat som sist och slutligen bara är en akt i den större europeiska tragedin. Vad det däremot råder brist på är ansvar. Jag har inte hört någon avkräva politrukerna på ansvar. Ingen har yrkat på att de ska ställas till svars för att ha eldat upp hundratals miljarder av skattebetalarnas pengar. Inte en enda politiker eller byråkrat, vare sig inom EU eller enskild medlemsstat, har ställts inför rätta och kommer heller inte att bli ställd inför rätta.

Jag tänker inte gå in på varför det är på det sättet förutom att upprepa den gamla devisen om att lagstiftningen gäller inte lagstiftarna (the rules do not apply to the rulers). Så när jag säger att politrukerna är helt frånskilda från den verklighet vanliga människor lever i så menar jag det bokstavligen. Om man kan göra i princip vad som helst utan att någonsin behöva svara inför någon, om hela ens existens omgärdas av juridiskt garanterade privilegier, då är det svårt att bibehålla greppet om verkligheten. Just därför borde hela EU avskaffas och dess ledning kastas i fängelse för de brott de har begått mot sina undersåtar.

Etiketter: , , ,

Kommentarer (7)

  • Benny

    1 år sedan

    Tror någon att andra hårt skuldsatta länder som Italien, Frankrike, USA, GB, med flera någonsin kommer att betala sina skulder? Det är inte bara grekerna som varit ansvarslösa när det gäller ekonomin utan hela västvärlden.

  • clacke

    1 år sedan

    Nämnda länder betalar ju tillbaka delar av sina lån varje år, och lånar samtidigt igen från villiga investerare.

  • Hans

    1 år sedan

    En helt klart väsentlig poäng. Det arresteras för lite politiker nuförtiden. Tjänstemanna-ansvar torde vara det minsta man kan kräva. Den dag vem som helst kan skicka inkasso på Jean-Claude Juncker och kräva tillbaka sina skattepengar misstänker jag att han slutar sitta och applådera sin egen förträfflighet så mycket.

    Ett bättre alternativ är förstås att avskaffa hela skiten, men riktigt där kanske vi inte är ännu :)

  • Tommy Boman

    1 år sedan

    Tycker nog att mer skuld ligger på bankmaffians axlar än vad som sägs här. Jag håller med artikeln helt, men om en grupp skall beskyllas allra mest så är det bankirerna. Hela Goldman Sachs gänget borde låsas in, i stort sett varje anställd på den banken i Europa bör slängas ner i djup källarhåla och aldrig släppas ut igen. Men det finns givetvis fler. Flera Tyska och schweiziska banker har också sina fingrar i smeten. Att sedan byråkraterna och mutade tjänstemän gör allt för att ”rädda” dessa tjuvar och banditer gör ju inte saken bättre.

    • Klas

      1 år sedan

      Är det inte bättre att upphäva aktiebolagsformen? Eller att upphäva centrala fastighetsregister?
      När allt ägande blir personligt och måste upprätthållas genom personliga relationer så blir det omöjligt att upprätthålla sådana enorma maktkoncentrationer som ju är bankernas funktion. Och även om någon lyckas uppnå sådana maktkoncentrationer så löser sig ju problemet av sig självt genom arvssplittning och dylikt. Och genom att ingen kan smita ifrån fordringar genom ”limited liability”.

  • JohanIII

    1 år sedan

    Översättningen lagstiftningen / lagstiftarna → rules / rulers är intressant.
    I Sverige är lagstiftarna Riksdagen och härskarna regeringen.

    Och det är ju bra att den lagstiftande makten är skild från den exekutiva* makten.
    I princip.
    Men när det nu inte funkar är det ju fullständigt skitsamma.
    (Och då skulle man ovan * skriva fullständiga.)

    ”juridiskt garanterade privilegier”? Jamen, inte ens det behövs ju. Det är istället tvärtom, det behövs ingen juridik.
    Regeringen kommer ändå undan med vadsomhelst, d.v.s. regler och lagar gäller inte för dem.

    Slutsatsen är i alla fall att det som ovan sägs om EU även gäller Sverige.

    Fast avståndet till makten är något mindre i Sverige än i EU – möjligtvis debattmässigt, men framförallt rent fysiskt.

    Det är typiskt för all debatt att den avslutas – som härovan – med en (i avsaknad av beskrivning hur det skulle utföras) önskan.

    Men som sagt, fysiken stipulerar att t.ex. dalkarlar kan ta sig till Stockholm utan alltför stort besvär.

  • Klas

    1 år sedan

    Jag väljer att se fordringar på stater som illegitima. Medborgarna i stater har för liten makt över vad eliterna i dem gör, är för dåligt informerade. För att det skall gå att kräva att de skall betala tillbaka vad oärliga eliter har lovat att medborgarna i framtiden skall betala tillbaka, oftast för att sådana löften har berikat eller beskyddat eliterna.

    Rent etiskt tycker jag att det finns goda möjligheter att driva en sådan linje. Och rent pragmatiskt finns det enorma fördelar. Om det inte går att kräva tillbaka pengar som man lånar ut till stater så kommer stater inte kunna låna pengar. Vilket kommer minska staternas storlek och förmåga att förtrycka människor.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>