10628038_10152487509832444_2863771088574964548_nEn seger för “yttrandefrihet och demokratiska principer”? Hur dumma tror de att vi är?

Det har gjort ont att beskåda den gradvis ökade statliga kontrollen av internet i nätneutralitetens namn. Federal Communications Commissions (FCC) beslut att skriva om reglerna och deklarera internet som en allmännytta fastställer dealen. Detta innebär att nätindustring kartelliseras, och omvandlar vad som tidigare var ”Vilda Västern” till ett offentligt organiserat system, eller åtminstone är det vad man försöker åstadkomma.

Resten är blott en fasad för vad som väsentligen är ett maktövertagande.

Hela komplotten har innehållit de vanliga elementen. Den har ett bra namn och dess anhängare påstår att dess syfte är att stoppa både privat och offentlig kontroll. Idén har backats av alla de stora namnen inom IT-industrin, från Yahoo till Netflix och Amazon. Den har även haft sitt tysta stöd från internetleverantörer. Beslutet att införa regleringen har genomförts av en liten grupp oåtkomliga byråkrater.

Oppositionen har däremot representerats av mindre aktörer inom industrin, tillverkare av hårdvara som Cisco, frimarknadsrörelser, ointresserade professorer samt en liten grupp skribenter och journalister som vet något om frimarknadsekonomi. Folk i gemen borde ha motsatt sig nätneutralitet, men de har dessvärre dålig kännedom om vad som egentligen sker.

Det som verkligen inträffar är att de dominerande världsledarna inom världens mest spännande teknologi har bestämt sig för att spärra marknaden och därmed skydda sig själva mot nya konkurrenter. Att införa regler mot strypande innehåll eller mot användandet av marknadens prissystem för att allokera bandbredd förhindrar uppfinningar som hade hotat status quo.

Det som saluförts som ekonomisk rättvisa och en fantastisk tjänst till konsumenter är i verkligheten en tjänst till industrins giganter som söker oförhindrad tillgång till din plånbok och ett slut på marknadens konkurrenshot. En person jag känner har jämfört detta med bildandet av den amerikanska centralbanken d.v.s. skapandet av en industriell kartell med de uttalande syftet att förbättra den makroekonomiska miljön. Det är en bra jämförelse.

Låt oss stanna upp och fundera över vilken position de stora aktörerna har. Detta gör att vi direkt kan se de uppenbara specialintressen som finns. Netflix, Amazon etc. vill inte att internetleverantörer ska kräva betalt av dem eller deras kunder för deras bandbreddsintensiva innehåll. De skulle hellre vilja att internetleverantören själv tar på sig kostnaden. Det är väldigt tydligt att det ligger i deras intresse att staten gör det olagligt med prisdiskriminering. Det innebär att deras affärsmodell förblir ohotad.

Detta kan jämföras med att ett företag som säljer möbler hade rätten att överföra alla sina transportkostnader på transportföretagen. Enligt politiska dekret skulle lastbilsförarna då inte tillåtas att ta mer eller mindre betalt oavsett om lasten bestod av en stol eller möbler för ett helt hem.

Det man då kan fråga sig är varför internetleverantörerna själva (transportföretagen enligt analogin) inte motsatte sig eller till och med röstade för regleringen. Det är här saker och ting blir komplicerade.

Efter många års experimenterande med metoder för internetleverans – från uppringningsmodem till landlinjer till T1 anslutningar till 4G data – har vinnaren (för närvarande) varit nätverksbolagen. Konsumenter föredrar snabbare uppkoppling och större bandbredd över andra alternativ.

Men hur är det med framtiden? Vilka tekniker för leverans av internet kommer ersätta kabelnätet, när bolagen i branschen åtnjuter privilegier från staten? Det är svårt att säga med säkerhet men det finns väldigt spännande idéer där ute samtidigt som kostnaden för trådlösa tekniker faller.

Om du är en dominant aktör på marknaden – som exempelvis Comcast och Verizon – har du egentligen två hot mot din affärsmodell. Du behöver se till att behålla din kundbas och du måste skydda dig mot nykomlingar som försöker ta kunderna ifrån dig. En reglering, som nätneutralitet, kan höja verksamhetens kostnader men innebär samtidigt en fantastisk fördel för dig: Dina framtida konkurrenter kommer också att drabbas av kostnaderna. Men i egenskap av en etablerad aktör är du i en mycket mer fördelaktig position för att absorbera större kostnader än de nykomlingar som försöker ta sig in på marknaden. Detta innebär att du kan skära ner på forskning och utveckling, investera mindre i fibernät, och generellt förlita dig mer på befintligt lager.

Hur lyckas man genomföra en så skamlig plan? Man börjar med att skapa goda relationer med lagstiftarna. Man backar idén som sådan, med vissa reservationer, samtidigt som man vrider regleringen till sin fördel, fullt medveten om detta även höjer kostnaderna för nya konkurrenter. När lagen går igenom går man ut och hävdar att man har stöttat ett ”fritt internet” som kommer att behålla ”rätten att kommunicera fritt online”.

Men när man tittar närmare på effekterna är verkligenheten precis tvärtom. Det förhindrar konkurrens genom att staten och de företag som stöttade förslaget befinner sig i en privilegierad position där de kan bestämma vilka som kan eller inte kan ta sig in på marknaden. Det sätter upp massiva barriärer för bolag i uppstartsfasen och ger stora subventioner till de största och redan etablerade bolagen.

Vad är då kostnaden för resten av oss? Det innebär absolut inte några prissänkningar. Det skulle kunna innebära motsatsen. Håll koll på dina räkningar. Jag förutspår att det inte kommer att bli särskilt trevligt. Det innebär även att utvecklingstakten på teknologin kommer att bromsa in till följd av den minskade konkurrensen.

Med andra ord, det kommer att bli som med alla andra statliga regleringar: De största kostnaderna kommer att bli osynliga men fördelarna koncentreras till den styrande klassen.

Det finns ett till hot till följd av att FCC har klassificerat internet som en ”allmännytta”: övergripande statlig kontroll. Internetmarknaden kommer under nätneutraliteten bli som läkemedelsbranschen, som totalt domineras av en icke-konkurrensutsatt kartell med statens stöd.

Om man observerar hur hela den här processen artat sig inser man att det inte skiljer sig från allt annat i livet som blivit reglerat av staten, från mat, pengar, medicin och utbildning. Det ser alltid ut på samma sätt, en okunnig massa som tror på propagandan, en elit av insiders som manipulerar lagstiftningen till sin egen fördel, naiva vänsteranhängare som tror på predikan om jämlikhet och en höger som för det mesta är ignorant och till salu till högstbjudande.

Nej, jag tror inte denna reglering innebär slutet för internet. Men det innebär att den teknologiska utvecklingen i branschen kommer att bromsas in och bli mindre än vad som annars hade varit fallet. Framtida generationer kommer att skratta oförstående åt oss: det var början på en ny tid, och ändå trodde de att det kunde kontrollera saker på samma sätt som förr. Dårar.


Originalartikeln har översatts av Danilo Eriksson Cordeschi.

Kommentarer (18)

  • Göran

    2 år sedan

    Allegorin med lastbilen var bra och visar på två saker. 1) Vart priset tar vägen vilket inte ens behöver kommenteras. 2) Hur folk resonerar. De flesta ”dårar” skulle naturligtvis se vilken fördel det utgör att kunna transportera alla sina möbler till en kostnad av en stol och tycka att det är jättebra och stötta de. I själva verket är det en stol som kostar lika mycket som att transportera alla möbler. De som inte använder Internet till att transportera tung media får betala priset för en full lastbil.

    Jag tror dock att framtiden kommer att utveckla flera alternativa transportsätt än det Internet vi har idag. Jag hoppas på någon form av autonomt nät som inte går att reglera

    Lite skrattretande att ledande politiker i Sverige jämt talar om hur viktigt Internet och IT är för Sverige samtidigt som de gör eller försöker sätta in murar mot entreprenörer på detta område. Jag bara väntar på de dagen det kommer en lag om att varje hemsida som görs ska lämna in någon rapport om deras genusarbete med hot om vite om så inte görs. Så varje liten ungdom som vill starta ett projekt får sitta där med en blankett på 1.000 sidor som ska fyllas i angående genus, annars hotas husrannsakan och beslagtagning av datorer och annan genuskontraproduktiv utrustning.

  • Allegorin med lastbilen var dålig för på internet fraktas bara en sak – data. Information formad som ettor och nollor.

    Det finns inga stolar och bord på Internet – det finns bara gods. Detta är vad nätneutraliteten säger: För att frakta goods med lastbil får man idag bara ta betalt för 2 saker;
    – 1 antingen ett fastpris per hur stor lastbil man fraktar godset med (fastpris) eller
    – 2 hur mycket goodset väger. (datamängd)

    Man får idag inte ta extra betalat om man då får ett uppdrag att frakta gods från ett finare kvarter i stan eller ta extra betalat om man fraktar gods från ett dåligare kvarter i stan – det är det nätneutralitet stoppar.

    • Göran

      2 år sedan

      Jag tycket den var bra. Det går även att likna med att det går snabbare om du tar den avgiftsbelagda motorvägen och längre tid om du väljer den gropiga landsvägen. Och tar du den snabbare vägen hinner du köra två laster.

      Av ditt inlägg tolkar jag det delvis som att det ska vara samma pris för mig där lastbilen bara behöver förbruka 10 liter diesel som det ska vara till Stina där det går ut 100 liter diesel. Med mängden diesel avser jag investeringskostnaden för att leverera till mig och Stina.

  • Marcus Fridholm

    2 år sedan

    Allegorin om lastbilarna haltar rätt betänkligt.

    Skall man göra en allegori om lastbilar, så handlar det snarare om att åkare A som har en helt stall av förare och lastbilar betalar väginnehavaren en extra summa pengar för att få köra i vänsterfilen, medan åkare B som är ensamåkare och inte har råd att absorbera sådana kostnader får finna sig i att ligga och krypa på vägrenen.

    Leveransen av stolen och hela möblemanget är redan olika prissatt. Trafik betalas per byte till den som står till tjänst med lina till nätet. Kapacitet till slutanvändare betalas per hastighet och i vissa fall utifrån mängd.

    Sen är det lätt att bli religiös när det kommer till ekonomiska teorier, men utan viss pragmatism så är risken att verkligheten blir något obekvämt som stör de goda teorierna och helst skall nonchaleras.

    I det amerikanska fallet är ISP-marknaden helt felskruvad, med vad som i realiteten är regionala monopol, där de olika aktörerna vägrar konkurrera med varandra på samma ställen. En slags marknadsfeodalism, där slutanvändarna har att välja mellan en usel tjänst eller ingen alls, i bästa öststatsanda.

    Lokala försök att skapa icke-kommersiella alternativ hamnar i domstol i konkurrensmål, där stora ISPs har mycket större möjlighet att absorbera de juridiska kostnaderna. Uppstickare dödas genom dumpning av marknaden till dess de får lägga ner.

    Samma risker finns på den svenska marknaden, men vi har än så länge en långt sundare konkurrens. Inte sund, bara sundare.

    En fri marknad är som det bakteriella ekosystemet i en kropp. Det är idealt så länge det inte finns yttre störningar som förstör balansen. Våra kroppar drabbas av diabetes, MS, cancer och annat skit för att vi manipulerar med den inre balansen, men å andra sidan lever vi i snitt två decennier längre idag än för hundra år sedan.

    Så tricket, som jag ser det är att förstå vilka regleringar som är nödvändiga och vilka som kan undvikas om man samtidigt plockar bort andra störningar. Man måste titta till den faktiska verkligheten och konsekvensen av nya regleringar. I detta fall föredrar jag en marknad där nästa Google, Facebook, Netflix, Spotify, Amazon och liknande kan göra sig gällande på en bra idé, trots att de inte har de ekonomiska musklerna att skicka de andra in i mörkret genom att vända upp och ner på plånboken.

    • Göran

      2 år sedan

      ”Uppstickare dödas genom dumpning av marknaden till dess de får lägga ner.”

      Innebär inte det att konsumenterna har fått ett lägre pris? Är inte det bra?

      • Dan

        2 år sedan

        @ Göran

        Konkurrens kan tyvärr också få formen att stor köper upp liten och sedan höjer priset. Vi får hoppas att är det något med marknad det rör sig om kommer en annan kapitalstark aktör in i och konkurrerar ner priset igen. Som alltid är det i brytningstider man kan komma i kläm. Men det är så livet är.

      • Jonas Ek

        2 år sedan

        Varför skulle inte en ny konkurrent dyka upp efter uppköpet på en så attraktiv marknad?

      • Dan

        2 år sedan

        De små kan bli uppköpta igen. Estrella har köpt upp små konkurrenter, efter att ha etablerat konkurrentprodukt strax efter att uppstickaren kommit in på marknaden. detta kan vara svårt för enskilda att klara. Erbjuds de uppköp får de pengar och nappar de inte på betet kan det bli en stor förlust etfersom de får jätten emot sig.

      • Jonas Ek

        2 år sedan

        Ja och de små kan etablera sig igen mot en alltmer kapitalsvag jätte.

      • Jonas Ek

        2 år sedan

        Och det finns inget som säger att de nyetablerade inte kan ha stora kapital bakom sig heller!

      • Dan

        2 år sedan

        Fel, Jonas Ek!

        För att klara sig måste de mindre gå samman. Så har också kedjor bildats där företag kan bära samma namn men vara egna företagare, ha samma leverantörer, pressa kostnaderna och finnas kvar på marknaden.

        Det är inte minst detta som gett oss lägre priser. Vi har samma sak inom kreditsektorn. Genom att bevilja kredit får handlarna allmänheten som kunder och blir en aktör att räkna med för bankerna. kloka kapitalägare accepterar utvecklingen och köper in sig i handeln.

  • Norpan

    2 år sedan

    I grunden handlar detta om huruvida den som erbjuder en tjänst ska få göra det på vilket sätt de vill. Förespråkarna av”nätneutralitet” säger ”nej, det ska bara reglerat och bara vissa typer av datatjänster ska få erbjudas och detta ska regleras med våld och inte gen en fri marknad och konkurrens”.

    Ganska uppenbart vilken ståndpunkt en libertarian/marknadsanarkist kommer att inta i frågan.

    • Marcus Fridholm

      2 år sedan

      Så när mafioson tränger upp dig mot väggen och säger:

      ”Det vore ju tråkigt om din nya service var hackig som en gammal såg, eller hur? Vi kan se till att det flyter på som en oljad hare, så att alla konkurrenterna blir gröna av avund. Very good! Capisce? Betala och allt kommer bli bra. Annars, vem vet…?”

      Då tycker en marknadsanarkist att det är en utmärkt fungerande avreglerad marknad vi pratar om? Eller hur menar ni?

      Jag skulle föreslå http://www.engadget.com/2011/06/28/why-is-european-broadband-faster-and-cheaper-blame-the-governme/ som lite rolig läsning för att få en annan vinkel på problemet. Samma företag som nu skriker i högan sky för att deras tjänster får definitionen Common Carrier, agerar i själva verket bromskloss för utvecklingen. Är det dessa som nu plötsligt skall bli pådrivande och serviceminded bara de får ta ut extra pengar av Netflix, Google, HBO och Apple för att deras bytes skall komma fram först?

      Det finns två vägar att nå det målet, det ena är att bygga ut, det andra att bromsa de som inte betalar. Jag har mina misstankar om vilken väg de kommer att välja om de tror sig komma undan med det…

      • norpan

        2 år sedan

        Mafioson? Vad pratar du om?

        Det är ingen hemlighet att internet redan är starkt reglerat/subventionerat, men det är ju också det som är problemet. Och lösningen är inte mer reglering.

      • Marcus Fridholm

        2 år sedan

        Nu gör du det enkelt för dig själv. Bara allt blir avreglerat så blir allt bra.
        Rent krasst så finns ett antal regleringar som kommit till för att man vill att folk spelar rent.
        Sen får dessa oönskade konsekvenser.

        Ta till exempel konkurrensreglerna som låter ISPerna stämma icke-kommersiella initiativ för att de konkurrerar på ojämlika premisser. Den regleringen föreställer jag mig kommit till för att företag varit missnöjda med att det offentliga låtit folk betala över skattsedeln för att sedan erbjuda tjänster ”billigt”.
        Är det också en reglering som det är bäst att vi tar bort?
        Att det får konsekvensen att ISPer som ger dålig service kväver lokala initiativ är en oönskad bieffekt, men är det skäl nog att kasta ut barnet med badvattnet?

        Låt oss titta på konsekvenserna av att inte reglera nätneutralitet:

        * En rätt uppenbar konsekvens är att de som kan absorbera kostnaden för snabbare trafik i stor omsättning kommer befästa sin dominans. Sådana som Google, Yahoo, Apple, Microsoft, HBO, Netflix, Amazon med flera kan i kraft av att redan ha en enorm omsättning betala extra.

        * Lika uppenbart blir då att de som kommer nya in på marknaden och vill lyckas i kraft av en bra idé kommer få det svårare. De kommer tvingas söka mer riskkapital och därmed få en längre tidsutdräkt till break-even, betänk att till och med en förhållandevis kapitalstark tjänst som Spotify fortfarande har problematisk lönsamhet.

        * ISPer kommer för att överhuvudtaget kunna införa ett internet med olika hastigheter för olika trafik tvingas övervaka vilka tjänster deras användare använder sig av. Det skapar uppenbara integritetsproblem. Andra som vill övervaka: underrättelsetjänster, polis, upphovsrättsinnehavare etcetera kommer veta att kontrollen redan existerar, det är bara att plugga in sig i existerande system.

        Bara den sista punkten är för mig nog ifråga om nätneutralitet. En ISP må sälja tjänsten till mig, men jag betalar hellre i pengar än med bristande integritet. Om det gäller en tjänst som Facebook är det i alla fall självklart varför du inte betalar något, det är ju du som är varan och du kan som jag vara restriktiv med vilken information du lämnar ut.

        Men visst, frågan är knepig.
        Men glöm för all del inte att den förutom en äganderättsaspekt, har en kundintegritetsaspekt. Glöm inte heller att vi på många marknader har rena kartellbildningar som får hållas bäst de vill, vilket gör att kunderna får svårare att rösta med fötterna.

  • Göran

    2 år sedan

    Knepig fråga detta. Låt säga att jag äger ett företag som levererar ledningarna till konsumenterna. I takt med att det kommer nya tjänster som kräver mycket trafik upptäcker jag att jag får en sämre och sämre tjänst för mina konsumenter. Jag behöver kanske bygga ut. Men jag har ett problem med finansiering av den utbyggnaden. Jag kan inte höja priser för mina konsumenter. Då tänker jag, att jag kan prioritera några som får leverera sina bytes med lite förtur om de betalar lite mer. Då kan jag finansiera min utbyggnad. Bra eller dåligt?

    Låt säga att jag inte har för avsikt att bygga ut mitt nät. Företag A som vill leverera byts i mitt nät upptäcker att mitt nätt är så pass dåligt att de har svårt att få kunder. Jag säger då A att om ni hjälper mig att bygga ut mitt nät så ska ni få prioritering så att ni dels inte tappar kunder och dels kan få nya kunder. Bra eller dåligt?

    Sagt med båda ovan kan även vara att med lite ömsesidigt samarbete kan det bli bra för alla parter. Både jag och A är intresserade av få mer och nöjda kunder.

    Jag kan bara se att nätneutraliteten kommer att göra det dyrare för konsumenterna och även att de inte får en sämre tjänst men de kommer nog inte få en bättre över tid. Dessutom är utvecklingen enorm på detta område och tiden för att ro hem en investering är inte många år. Det blir nog många företag som får svårt att få lönsamhet och det brukar innebära att de stora företagen bli ännu större och uppstickare inte gör sig besväret. Med lite statlig kontroll dessutom kommer det säkert krävas ett visst kapital för att ens få var med på marknaden. Det kommer att bli ett effektivt vapen från statens sida att ha kontroll på vilka som bygger nät och kan därmed även indirekt förbjuda nät genom regler.

  • Uno Hansson

    2 år sedan

    “I think you actually have the potential for that depending on how things play out from here,” Andreessen said. “You can imagine a world in which there are five competitors to every home for broadband: telcos, cable, Google Fiber, mobile carriers and unlicensed spectrum.”

    This scheme writ large is far better than a few neighbors sharing Wi-Fi. It could become a mesh network of hundreds or even thousands in a given area. The mesh network, taken as a whole, reduces granularity in hook-ups: it’s a neighborhood that seeks connections not a bunch of individual customers. This means that an outside infrastructure provider need only bring a pipe to the town square, rather than everyone’s home. Without the costly need to duplicate another provider’s efforts stringing connections to individual homes, we can expect more competitors offering connections to any given mesh. That means more competition and fewer opportunities for discrimination.

    Should those companies refuse to connect to mesh networks, however, wholesale Internet providers, previously available only to large enterprise clients, may enthusiastically fill the void. Even for data, it can pay to buy in bulk, and mesh networks combined with micropayments can bring those benefits of scale to each individual peer.

    http://www.wired.com/2015/03/opinion-bitcoin-may-gets-us-real-net-neutrality/

  • Uno Hansson

    2 år sedan

    ”… An alternative way of organising the internet is being built as we speak: an internet where no one is in control, where the government can’t find you or shut you down, where big tech companies aren’t able to learn everything about you. A decentralised net that is both private and impossible to censor…”

    http://www.spectator.co.uk/spectator-life/spectator-life-life/9477812/the-utopia-algorithm/

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>