Stater och banksystem trycker pengar som det inte fanns någon morgondag, och mer ska det bli för att hålla räntan på noll. Men konsumentpriserna stiger inte i samma takt. Är det fel på teorin, eller finns inflationen någon annanstans?

Kommentarer (10)

  • sl

    2 år sedan

    Fastigheter, real estate, har stigit och stiger. Vanliga konsumtionsvaror borde vara mycket mycket billigare än de är, kostnaden för att tillverka dem i mass-skala är mycket lägre än vad det ser ut som på prislappen.

    • Jon

      2 år sedan

      Hur vet du det?

    • Göran

      2 år sedan

      Då får man titta på vad det kostar att få ut varan från tillverkning till försäljningsled. En del produkter som importeras beskattas upp till 50 % och ännu mer vilket kallas för skyddsbeskattning. Staten vill inte att vi ska köpa vissa varor billigt.

    • Dan

      2 år sedan

      Detta visar väl bara det enkla förhållandet att i vår tid svarar marknaden mycket snabbt på en ökad efterfrågan medelst ett ökat utbud. Om inte annat kommer importen att öka av en lågprisvara. Så är det med teveapparater, mobiltelefoner, varor som används i hemmet, inom industrin osv. Hur ska vi då kunna få en prisökning? Det blir snarare motsatsen. Tills det blir råvarubrist, energikris eller behov av att sanera bort en serie felinvesteringar.

      Det tråkiga ligger i att inte utbudet på bostäder kan öka på samma sätt så att priserna inte bara stiger och stiger, inte minst då bolån lätt kan fås. Jag menar naturligtvis inte att det ska bli svårare att låna till en bostad.

  • Göran

    2 år sedan

    Resonemangen om att inflation leder till ökade priser som leder till högre löner som leder till ytterligare högre priser osv. går väl lika bra att vända på. Ni gjorde en variant i podden. Min variant är följande.

    Om vi sänker lönerna, kan vi sänka priserna, som leder till att lönerna kan sänkas ännu mer och sedan faller priserna igen. Då skulle vi få igång en väldig konkurrenskraft mot andra länder.

    Nu kommer jag inte ihåg exakt vad ni citerade från Riksbankens hemsida men om det är så att brist på varor leder till ökad inflation, skulle det då inte gå bra att hålla inne med kapital för att på så sätt tvinga fram brist och därmed en ökad inflation? Riksbanken pumpar ut pengar för att öka konsumtionen och därmed inflationen, men det skapar ingen brist utan överflöd och därmed deflation, eller?

    Det är lite svårt att förstå det cirkelresonemang som Riksbanken tycks hålla sig till.

  • Berne

    2 år sedan

    Mike Maloney förklarar det monetära pengasystemet på ett mycket bra sätt här;

    http://youtu.be/iFDe5kUUyT0

    Viktigt att förstå.

    ”På detta vis kan regeringen i hemlighet och obemärkt, konfiskera folkets rikedom, och inte en på miljonen kommer att upptäcka stölden.” – John Maynard Keynes.

  • Klas

    2 år sedan

    Jag blev inte riktigt mycket klokare av det här avsnittet än jag var innan, tyvärr. Jag fattar fortfarande inte vad QE och ECBs motsvarighet är egentligen. Ni verkar tänka att det faktiskt kommer bli inflation och att pengar faktiskt har ”tryckts”. Men har pengar verkligen skapats? De pengar som skapas på det här sättet är ju lån som måste betalas tillbaka? Om man hade skapat så här mycket pengar med sedelpressarna, hade det inte blivit inflation på riktigt då? Hade inte det fått en helt annan effekt? Eller?

    Alltså, kan det inte vara så att man bara har skapat krediter som måste betalas tillbaka? Så över tid så blir effekten deflation snarare än inflation? Alltså, det här med nollränta i sverige, är inte det relaterat till det här? Är inte den verkliga situationen att penningsystemet är kreditbaserat och att det börjar komma till vägs ände? Alla pengar är krediter och systemet haverar om man börjar betala tillbaka krediterna? Räntan på de här krediterna blir större och större och större hela tiden har blivit omöjlig att betala och därför måste man ta till knäppheter som nollränta och QE?

    Alltså, jag förstår inte dom här sakerna och jag har försökt förstå dem i över två år. Är det någon som förstår dem?

    • Hans

      2 år sedan

      @Klas : Även om det bara är ”krediter” man har skapat så går dessa att handla med. Därav att vi kände oss tvungna att fundera på just varför priserna inte gått upp.

      Vad gäller ”centralbankspengar” så är det självklart så att resultatet blir exakt 0 om inte vanliga affärsbanker utnyttjar möjligheten att expandera krediter, för ingen handlar med centralbankspengar. Och som vi försökte påpeka, allt handlar om vilken del av ekonomin man talar om. På vissa ställen har det allt varit inflation.

      Vad gäller teorin om att pengarna inte räcker till ränta och auto-deflation så har Klaus diskuterat det här :

      http://www.mises.se/2013/01/31/racker-pengarna-till-ranta/

      • Klas

        2 år sedan

        Jo, ni har besvarat det tidigare, jag vet bara inte om det är exakt det jag frågar. Jag får bara intrycket att alla de här extrema grejorna de gör just nu som nollränta trots att det inte är lågkonjunktur, QE, vita av skräck inför grexit (innan de fifflat över lånen på skattebetalarna) etcetera, att det måste bero på någonting. De är ju rädda för något, något verkar trasigt. Och det verkar som att det har med ränta att göra. Och med att människor inte lånar mer pengar. För det verkar väldigt väldigt viktigt för dem att få människor att låna mer pengar?

  • Johan

    2 år sedan

    Hej! Fan vad jag älskar er podd! Jag lär mig otroligt mycket!

    Dock tycker jag mig höra att ni nämner ord som fraktioner och reserverkrav när ni pratar bankssytem. Menar ni reservkrav och fraktioner på pengar? Det här med fractional reserver banking verkar ju inte stämma. Sverige går under ett kapitalsparskrav enligt basel 3. Utred gärna ut detta samt hur basel 3 löjgligt låga krav egentligen är och fungerar.
    Kapital är väl iinte lika med reserver (som är pengar)?
    Jag har hört att utlåning till stat och kommun så är kapitalsparskvoten viktad till 0.

    Angående QE verkar greklands finansminster ha rätt. Riksbanker i EU trycker pengar och höjer nivån på bankernas konton (RIX-kontot i Sverige))med stödköp av obligationer (som säkert har ett skitvärde). Dom kommer då upp på en ”safe nivå” och kan låna ut ännu mer. Dessa pengar når såklart aldrig folket (alltså QE pengar) utan tillåter bankerna att trycka ut mer sk. krediter. Sen kan man gissa var dessa projiceras.

    Tack för en riktigt bra podd och ni har verkligen ökat mitt intresse för Österrikisk ekonomi samt libarlism.

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>