Det tvingande kollektivet

Varje tänkande individ borde ha en inbyggd aversion mot det tvingande kollektivet. Under vår uppväxt tvingas vi i mindre eller större grad att delta i diverse tvingande kollektiv. Att lära barnen att vara ”en del av en grupp” och ”att fungera i grupp” är några av de viktigaste byggstenarna i ett socialistiskt fungerande samhällsordning. Detta är även grunden till ett statligt kollektivistiskt tänkande. För att bli en del av det tvingande kollektivet krävs att du ger avkall på din egen individ. Detta blir en av de viktigaste byggstenarna där du lär dig tidigt att bli en kugge i ett större maskineri.

Ett kollektiv eller en gruppering behöver inte vara något negativt. Människan lär sig snabbt de fördelar som finns med att samverka och att vara en del av en gemenskap. Den viktiga skillnaden ligger dock i om kollektivet är tvingande eller frivilligt. Majoriteten av kollektiven i dagens samhälle är tvingande. Det är inte en svaghet att vara beroende så länge det är frivilligt. Frivilliga gemenskaper kan vara en stor styrka och något positivt för individen. Familj, vänner och gemenskaper som vi själva har valt stärker oss som människor och ger en stabil grund att stå på.

I en kollektivistisk uppfostran lär vi oss att det är viktigt att hela tiden vara en del av en grupp och att delta, alla ska med. Ensamhet och avskildhet anses vara avvikande beteende. Denna filosofi har dragits så långt att många människor idag inte klarar av att vara ensamma med sig själva. Tvärtom är grunden till en stark individ att det inte finns ett inbyggt behov av att följa flocken bara för att vara till lags. Det är en stor gåva att lära sig att vara ensam i något och vara stark i det.

I takt med att du växer upp och blir vuxen så har du större möjlighet att inte delta i tvingande kollektiv. En stor hjälp på vägen är när du slipper skolan med den obligatoriska läroplan som idag finns oavsett vilket skola du går på. När gymnasium blir obligatoriskt (vilket bara är en fråga om när inte om) så förlorar individen ytterligare tre år av sitt liv till det tvingande kollektivet.

Det sägs att vi idag får ett alltmer pluralistiskt samhälle med mångfald och mångkultur. Jag ser inget av detta i vårt samhälle idag, istället ser jag en likriktining och en fördumning av samhället. Människor som bor, arbetar och umgås med människor som tycker exakt likadant och gör likandant. Samhällsdebatten har förvandlats till en stor grå sörja som bara handlar om en procent hit eller dit. Tidningarnas debattsidor flyter ihop i sin ivran att propagera för det stora kollektivet.

Idag utsätts alla av ett ständigt passivt brus ifrån ett fördummande Facebook-flöde, tv-serier, media, radio, nyheter och internet i allmänhet. Vi konsumerar det ständigt utan att tänka efter och en väldigt liten del av detta passiva brus är givande för oss som individer. Jag har själv valt att allt mer dra ner på detta och helt stänga av. Jag tror att detta ständiga passiva brus bryter ner oss som individer och är säkert en grund till många depressioner idag, en tom bottenlös innehållslöshet. Min aversion till många delar av kollektivet byggdes tidigt då jag tvingades vara med i ett stort antal meningslösa aktiviteter. Som vuxen har man tack och lov en större möjlighet att välja.

Det finns alternativ till dagens flockbeteende, stäng av det passiva bruset och timtals av tv-tittande tillsammans med långa timmar fredagsmys med godis. En stark individ byggs genom att stimuleras andligt, fysiskt och intellektuellt. En stark individ behöver trimma sitt intellekt, fysik och självförtroende. De flesta stärkande aktiviteter är tidlösa och i princip gratis. Den fantastiska känslan att öppna en fysisk bok och läsa den i tystnad eller att i timtal gå på upptäcksfärd i skogen. Istället för att fostra svaga beroende individer beroende av samhället måste vi fostra starka individer som klarar sig själva. En stark individ ser också värdet i att samarbeta (frivilligt) och värdet i att hjälpa sina medmänniskor. Utan starkare individer kommer vi att fortsätta att ha dagens kollektivistiska samhälle där individen förtrycks till förmån för kollektivet. Alla samhällen befinner sig idag på ett sluttande plan där alltmer hela tiden tas ifrån individen till förmån för kollektivet. Alla länder befinner sig någonstans på denna skala relativt mot andra och därför bör vi nyttja de friheter som fortfarande finns i Sverige fullt ut. En bra början är att stänga av det passiva bruset. Jag lovar dig att om du stängar av det passiva bruset och sen återvänder efter några veckor så kommer du att märkat att du inte har missat någonting.

Vi får det samhälle som vi förtjänar, om vi skapar ett samhälle bestående av starka individer så får vi också ett bättre friskare samhälle. Detta står i stark kontrast till dagens samhälle där individer istället fostras in i ett nedbrytande kollektiv. Dagens samhälle glömmer alltför ofta bort att de är vid de tillfällen i historien när individen har fått tillbaka som vi har sett vår tids största katastrofer i kommunistiska och fascistiska samhällen. Ett samhälle med starka individer är ett skydd mot framtida övergrepp ifrån kollektivet.

Existensen av individer provocerar kollektivet, det blir provocerande att inte alla vill vara med och därför måste de tvingas vara med. Det är egentligen talande för vår tid att detta kan vara så provocerande: ”Jag vill inte vara med utan vill bara vara ifred”.