taxNär det kommer till ekonomi tenderar de flesta människor att tro att ekonomi handlar om de fundamentala motsättningar som existerar mellan olika grupper; mellan kapital och arbete; mellan affärsmän och arbetare; mellan gemene man och borgerligheten; mellan höginkomstagare och låglönearbetare; mellan svenskar och utlänningar.

Låter det bekant?

Det verkar som att livet är ett allas krig mot alla. De rika tar kål på oss, så vi borde ta kål på dem först.

Detta är i grunden ett klasskrig, en kollektivistisk idé som inspirerats av marxismen och dess doktrin om klasskonflikt.

Ingenstans är denna doktrin mer uppenbar än när det kommer till krav på progessiv beskattning.

Det påstås att ”affärsmän berikar sig på arbetarnas bekostnad, så vi behöver konfiskatoriska skatter för att förhindra detta”. Argumentet låter med största sannolikhet bekant.

Detta synsätt ignorerar dock den allra viktigaste lektionen som den ekonomiska vetenskapen kan lära oss, nämligen lärdomen om att det i ett samhälle där fredligt samarbete är möjligt existerar en harmoni mellan allas intressen, oavsett vilka grupper folk delas in i eller vad dessa kallas.

Faktum är att vi alla har det bättre tillsammans. På en fri marknad baserad på arbetsdelning blir detta faktum uppenbart.

Den progressiva beskattningen förstör dock denna gyllene regel. Det är ett faktum att det är de allra fattigaste och mest utsatta samhällsmedlemmarna som allra mest blir lidande av ett sådant system, vilket människor från Venedig till Venezuela har fått lära sig den hårda vägen.

Varför är det så? Enkelt förklarat för att progressiv beskattning oproportionerligt minskar mängden kapital i det ekonomiska systemet, och en minskning av kapitalet leder till en säkning av allas levnadsstandard, precis på samma sätt som om kapitalet förstörts i en jordbävning.

Eugen von Böhm-Bawerks och Ludwig von Mises, som var de två ledande kapitalteoretikerna under 1800-talet och 1900-talet, insåg just detta.

Kapital är det ackumulerade välstånd som ägs av företag och individer. Det består av jordbruk, fabriker, maskiner, verktyg, etc., och det ackumuleras genom sparande (eller i alla fall vad som återstår efter att staten tagit vad den anser vara sin andel).

Det är kapital, om det tillåts ackumuleras, som höjer allas levnadsstandard, från den rikaste kapitalisten till den allra fattigaste arbetaren. Detta sker på grund av två orsaker:

För det första: kapital betalar löner. Dessa tre ord är så viktiga att de måste upprepas. Kapital betalar löner. Det är således i allas intresse, men särskilt i de arbetslösas, att affärsmännen tillåts ackumulera så mycket kapital som möjligt.

Kapital gör det möjligt att betala arbetarnas löner. Mindre kapital innebär fattigare arbetare. Mer kapital innebär mer arbetare och högre löner.

För det andra: kapital ökar arbetets produktivitet. Det utövar en hävstångseffekt på det mänskliga arbetet. Med andra ord gör användandet av maskiner det möjligt för oss att tillverka mer saker och snabbare.

Alla som har följt till exempel grävandet av en kanal inser snabbt att maskinerna som används för att gräva kanalen gör skapandet både snabbare och säkrare än vad som hade varit möjligt om vi enbart hade använt oss av mänskligt arbete.

Den högre produktiviteten som har sitt ursprung i en mer omfattande kapitalanvändning leder till att allt fler varor blir tillgängliga till allt lägre priser. Detta kommer alla till gagn, men särskilt de alla fattigaste samhällsmedlemmarna. Mer kapital ökar deras reallöner.

Oavsett vad Karl Marx må ha sagt en gång i tiden existerar det ingen motsättning mellan kapital och arbete. De senaste 300 årens ekonomiska utveckling, och den spektakulära ökningen av levnadsstandarden, är i själva verket en berättelse om hur kapital och arbete är i harmoni med varandra, om hur arbetsdelningen fördjupades, om en ökning av sparandet och kapitalackumuleringen, och om stadigt ökande reallöner för alla. Det är en fantastisk berättelse, eller i alla fall vore det så om den tilläts fortsätta obehindrad.

Progressiv beskattning är enbart ett av väldigt många hinder som står i vägen, och den hotar allas levnadsstandard.

Detta är sannerligen varken rättvist eller rimligt.

Dessutom är många, även många ekonomer, okunniga om kapitalets roll, ja de är till och med fientligt inställda mot kapitalägare.

Ta Thomas Piketty, den nymarxistiske franske professorn vars bästsäljande bok ”Capital in the 21st Century” rekommenderar instiftandet av förmögenhetsskatter på hela 80%, just med det uttalade syftet att hindra kapitalackumuleringen! Otroligt nog visar Piketty, som trots allt skrivit en bok som har ordet kapital i titeln, ingen som helst förståelse för hur kapitalet arbetar för att förbättra reallönerna.

Det visar sig dock inte vara så konstigt. Som professor George Reisman poängterat finns det inte en enda hänvisning i hela hans bok till vare sig Eugen von Böhm-Bawerk eller Ludwig von Mises, onekligen de två ledande kapitalteoretikerna. Det finns dock hela 70 hänvisningar till Karl Marx.

Som Reisman påpekar är,

”Pikettys råd grundade i hans okunnighet om kapitalets väsentliga produktionsroll, vilket är att höja arbetets produktivitet, reallönerna, och den allmänna levnadsstandarden. Han har aldrig lärt sig att friheten att ackumulera stora rikedomar är nödvändig för att nya produkter och industrier, som är väsentliga för den ekonomiska utvecklingen, ska skapas.”

Vi bör välja att inte dela hans okunnighet.

Eftersom vi är intresserade av ekonomiska och politiska frågor måste vi se till att återupptäcka de viktiga lärdomarna från det förflutna och se till att vi i största möjliga mån förespråkar kapitalackumulering och sparande.

Resultatet av detta skulle innebära att allas levnadsstandard ökade, och för mig är detta obestridligen rättvist.


Författaren erkänner professor George Reismans insikter vid skrivandet av denna artikel.

Kommentarer (38)

  • Solidus

    2 år sedan

    ”hur kapitalet arbetar för att förbättra reallönerna”
    !!!!?? du menar, lägre lön -mera kapital ( se McDonalds)
    Det är ideer och uppfinningar och inte kapitalet som skapat produkter, fabriker, arbetare och vinster. Om kapitalet bara staplas på hög, vanligt förekommande, är det endast skadligt enl. motot ”mera vill ha ännu mera”….

    • Dan

      2 år sedan

      Man ska inte samla på hög, har jag nyss läst i Koranen! Kapitalet ska arbeta!

    • Joakim Kämpe

      2 år sedan

      Solidus,

      Läste du hela artikeln? Återpostar följande stycken:
      ”För det första: kapital betalar löner. Dessa tre ord är så viktiga att de måste upprepas. Kapital betalar löner. Det är således i allas intresse, men särskilt i de arbetslösas, att affärsmännen tillåts ackumulera så mycket kapital som möjligt.

      Kapital gör det möjligt att betala arbetarnas löner. Mindre kapital innebär fattigare arbetare. Mer kapital innebär mer arbetare och högre löner.

      För det andra: kapital ökar arbetets produktivitet. Det utövar en hävstångseffekt på det mänskliga arbetet. Med andra ord gör användandet av maskiner det möjligt för oss att tillverka mer saker och snabbare.

      Alla som har följt till exempel grävandet av en kanal inser snabbt att maskinerna som används för att gräva kanalen gör skapandet både snabbare och säkrare än vad som hade varit möjligt om vi enbart hade använt oss av mänskligt arbete.

      Den högre produktiviteten som har sitt ursprung i en mer omfattande kapitalanvändning leder till att allt fler varor blir tillgängliga till allt lägre priser. Detta kommer alla till gagn, men särskilt de alla fattigaste samhällsmedlemmarna. Mer kapital ökar deras reallöner.”

      Och visst är idéer och uppfinningar väldigt viktiga, men utan kapital spelar det inte särskilt mycket roll. Exempelvis ångmaskinen, eller i alla fall idén bakom den, dateras till grekiska antiken, men det var inte förrän tillräckligt med kapital hade ackumulerats och ekonomin var tillräckligt fri som det faktiskt var möjligt att producera denna uppfinning.

      Notera också att kapital här inte enbart betyder ”pengar”, vilket är ett väldigt vanligt missförstånd, utan så klart även maskiner, fabriker osv.

      • Per-Olof Samuelsson

        2 år sedan

        Bra svar, Joakim! Kortare uttryckt är förhållandet mellan kapitalackumulation och innovationer ömsesidigt. Utan ackumulerat kapital skulle det inte gå att finansiera innovationerna. Utan innovationer skulle kapitalet bara kunna användas på redan existerande teknologi. (En av många saker jag lärt mig av George Reisman. Han har exempel på det i sin vidräkning med Piketty.)

      • Nostradamus d.y.

        1 år sedan

        Kvalificerad B.S. och du måste veta det.. arbetarna betalar sina löner själva genom att producera. En del av produktens pris går tillbaka till arbetarna,
        mindre kapital – färre anställda,
        det behövs inget kapital för att arbeta – det räcker med hjärnan.. eller musklerna och ang. ” den grekiska ångmaskinen (??!?)” det som saknades var i så fall inte kapital utan tekniskt kunnande och teknologi. Ingen ångmaskin kan kosta mer än några kilo guld och det kunde Alexander den större snyta ur näsan på en kvart – 15 minuter.
        Nu garderar du dig i slutet med att, i och för sig riktigt, även maskiner räknas som kapital alltså vad grekerna saknade var just uppfinningar som gjorde det möjligt att tillverka ”den första ångmaskinen”
        Affärsmännens ”ackumulerade vinster” brukar gömmas på olika mer eller mindre finurliga sätt med den gemensamma nämnaren att de gör ingen nytta alls.

      • Dan

        1 år sedan

        @ Nostradamus d.y.

        Visst är den mänskliga arbetsinsatsen också ett kapital, humankapital, men det räknas bara som kapital om det efterfrågas! Inkaindianerna efterfrågade inte guld som betalningsmedel eller investeringsobjekt. För européerna blev guld pengar då man efterfrågade guld som betalningsmedel och investeringsobjekt.

        Finns det ingen som efterfrågar tekniken kommer den inte att användas i produktionen. Då utgör den inte något kapital utan blott ”potentiellt kapital”, dvs något som kan bli kapital.

        Vinsterna återinvesteras och blir ny produktion. Tar du bort vinsterna tar du också bort kapitalet och därmed de varor och tjänster som kapitalet producerar genom att vara kapital.

      • Göran

        1 år sedan

        Jag har lite svårt att förstå vad du vill komma fram till.

        Låt säga att du ska anställa en arbetare som ska utföra ett jobb. Du kommer att behöva betala pengar (lön) till denna arbetare innan det arbetaren har producerat genererar pengar. Vilka pengar ska du betala med om du inte har ett kapital?

    • Nils Sandberg

      1 år sedan

      Är artikeln fortfarande relevant?
      Senaste kommentaren var nämligen för 6 månader sedan.

      Hur som helst, kapital kan väl omöjligen betala löner, det är företagens ekonomi som skall stå för det?
      Skulle någon kunna förklara?

      • Nils Sandberg

        1 år sedan

        Aah, nu ser jag att senaste kommentaren ägde rum för tre dagar sedan, utmärkt.

  • Dan

    2 år sedan

    Utan kapital, inget arbete. Det är sant. Progressiv beskattning gynnar bara de som har en god skatteplanerande konsult, till schackrande.

    Men jag måste resa ett varningens finger mot artikelförfattarens stora gillande av hög produktivitet och fallande priser. Om priserna faller så snabbt att investerarna inte får tillbaka satsade medel är en kris ett faktum.

    • Göran

      2 år sedan

      Det uppstår ingen kris om priserna faller snabbt i ett enskild företag eftersom det ingår i investering att faktiskt göra förluster. Det är en liten barnslig uppfattning (inte menat till dig ,Dan, utan rent generellt) att investerare göra bra vinster hela tiden. De gör även förluster, små och stora. Men vår stora avundsjuka talar mest om vinsterna och vill girigt beskatta dem (inte för behovet av skatt utan mer som ett straff). Förlusterna talar vi om i skadeglada termer eller gör vi dem brottsliga såsom många människor tycks tro att en konkurs är.

      Hur skulle en progressiv beskattning kunna gynna någon förutom skattekonsulterna? Den progressiva beskattningen gör knappast att skatten blir mindre. Det finns några som tjänar tillräckligt mycket för att kunna anlita en skattekonsult som kan trixa ner skatten. Sådan skatteplanering kräver dock stora inkomster typ 5 miljoner eller mer.

      • Dan

        2 år sedan

        De som är för skatter menar att avdragen styr ekonomin och gör att vi får industri istället för godis och kaka hela tiden. Det är dock inte min uppfattning.

        Jag menar att skatterna är att se som lån.

    • norpan

      2 år sedan

      Om investerarna inte får tillbaka sina satsade medel så är det möjligen en kris just för dem. Men investering är ju till sin natur riskfyllt, så det är inget konstigt med det.

      Varför skulle det bli kris för det?

      • Dan

        2 år sedan

        Det kan du försöka räkna ut! Så lär du dig ekonomi samtidigt!

      • Göran

        2 år sedan

        Du trixar med konstanter hela tiden. Det är totalt omöjligt att applicera konstanter på ekonomiska företeelser där du inte har den minsta aning om vad som kommer att hända nästa dag. Att driva ett företag innebär att du tar massor av beslut en del av dessa beslut kommer att vara dåliga och du kommer att förlora massor av pengar på dem. Alla beslut är inte bra. Det finns inga konstanter som kan eliminera dåliga beslut. Du tycks dock tro att politiker är något slags sällsynt slag av ras som besitter en magisk formel i form av konstanter som löser alla navigationsproblem; konstanter som löser arbetslösheten, konstanter som löser klimatförändringar osv.

      • Dan

        2 år sedan

        En konstant är en storhet som finns hela tiden. Man kan i så fall säga att rättsordningen är denna konstant.

        Jag menar att vi gemensamt har att lösa miljöproblem m m.Det är inte en sak enbart för det privara, ej heller enbart för det offentliga.

        Det staten kan göra är att vikta variablerna. Så att det blir lönsammare för marknadsaktörerna att välja miljövänliga alternativ. De fossila bränslena säger nu många inte kommer vara lönsamma i framtiden. Om de gröna alternativen blir lönsammare genom att de får skattefördelar m m jämfört med de fossila kommer sådana som Rockefeller tidigare än annars att gå över till grön produktion. Staten behövs också för att industriföretag inte ska gräva ner avfall på tomten (BT Kemi) och sedan låtsas som inget hänt.

        Det är marknadsaktörerna som kommer att göra det tyngsta jobbet. Vi är en del av denna klass då vi handlar i butiken.

      • Dan

        2 år sedan

        Fattar du inte bra beslut som företagare p g a okunskap eller oaktsamhet kommer du att slås ut från marknaden och få kommer att begråta dig. utan kunskaper och fallenheter bör man syssla med annat, kanske knyppling.

      • Göran

        2 år sedan

        Dan! De mest skickliga företage fattar mycket dålig beslut ibland. Om dina berömda konstanter existerade skulle ingen behöva fatta dåliga beslut. Lustigt att inte det statliga företaget Vattenfall fick låna en konstant när de köpte Nuon. De borde väl ha haft en unik möjlighet till det.

        Du som gillar miljön kan gråta lite över att vi inte har toriumkärnkraftverk. Alltså ett kärnkraftverk som inte producerar några farliga ämnen. Därtill behövs det endast 5.000 ton torium per år för att driva hela jordens energibehov och ämnet finns i sådan mängd att det kommer räcka mänskligheten ut. OCH, hur kommer det sig att vi inte har toriumreaktorer? På grund av att det inte går att producera bomber på avfallet, så dina kära politiker och stat bestämde sig för att vi skulle ha farliga kärnkraftverk i stället för de ville ha bomber.

        Företag kan fatta beslut som får konsekvenser för var och en, men inte i sådan omfattning som politiker och staten kan göra. Vilka företag fattar beslut om att tiotals miljoner människor ska dö?

      • Dan

        2 år sedan

        Du tror att folk kan hålla sams bara för att det inte finns en stat. Marknadsvänligt politiskt tänkande var ett svar på en alltför sträng reglering. Det var alltså inte som så att marknaden kom först och sedan förstördes av staten.

        Ser vi på världen idag kan vi bara konstatera att privat sektor och offentlig sektor hänger ihop. Tar du bort den offentliga sektorn kommer en ny att bildas. Varför? Jo, det är rationellt att det finns en struktur lika för alla. Därtill vill människor måna om varandra och inte att vissa ska dö på soptippen medan andra dansar sig berusade på baler.

      • Göran

        2 år sedan

        Jag tror att människor kan hålla sams i lika stor omfattning med eller utan stat. Det handlar om uppfostran och etik och inte om en stat som hotar oss med våld om vi inte håller sams.

        Marknaden kom långt innan det fanns stater. Marknaden kan bestå av två individer som frivilligt byter varor med varandra; fisken mot bären. Därefter kom någon förbaskad idiot och krävde skatt på deras frivilliga utbyte.

      • Dan

        2 år sedan

        Så fort några byter med varandra finns en bytesmarknad. Jo, då är marknaden en del av livet och då har marknaden frodats även i tider av ofrihet. Jag tänkte mer på partimarknad, på en marknad för större omsättningar av varor sådan att det blir idé med långväga handel. Även torghandeln har dock haft sina regler.

        Det var utifrån en av staten styrd ekonomi som den klassiska liberalismen föddes. Som en reaktion. Man nyttjade fysiokraternas lärdomar. Man insåg att här fanns något som kunde fungera bättre om staten gjorde mindre. Att staten var kontraproduktiv i detta avseende.

        Att kräva en omreglering med större frihet så att aktörerna kan leverera mer då marknaden då signalerar tydligare vad som efterfrågas och vad som inte efterfråga, dvs vad som kan utgöra grunden för en lönsam produktionsökning eller inte, är en helt annan sak än den att kräva en avskaffad stat.

        Vi har fått kultur åt alla och skola åt alla tack vare att ”någon idiot kom på att ta skatt”.

      • Göran

        2 år sedan

        Det vi kallar marknaden är i själva verket otaligt många marknaden och varje marknad kan sätta upp sina egna spelregler och det behövs inga stater för det. Kan du inte se att skatter faktiskt är ett förbjud att utföra ett utbytte på en marknad utan tillåtelse och att tillåtelsen ges genom att du betalar in en skatt för utbytet.

        Ett praktiskt exempel är om jag ber dig att gräva ett dike på min mark. För det ger jag dig betalt. Vi har nu båda skyldighet att betala skatt för ditt utförda arbete för i annat fall är det en brottslig handling.

        Med andra ord kan vi säga att om du ser någon gräva ett dike då kan du tänka, ”vad bra då kommer det in pengar så jag får råd att gå till tandläkaren.” Eller varför inte tänka, ”vad bra då kan jag få lite mer arbetslöshetsbidrag så jag kan gräva mitt eget dike utan att behöva leja någon och betala för det och slipper betala skatt”.

        Blir det inte lite konstigt det hela att om jag gräver diket själv så blir det ingen skatt men om du gräver diket åt mig blir det skatt. Således borde alla handlingar vi gör själva beskattas.

        Faktiskt är det så att företag har börjat byta tjänster med varandra. Företag A gräver ett dike åt företag B och företag B utför en handling åt företag A som tack för diket. Inga pengar växlas mellan företagen. Anledningen till att de gör på detta sätt är för att hålla nere kostnaderna och skatt är en kostnad.

        Bara detta lilla resonemang visar hur korkat det är bygga en fiktionell välfärd på beskattning av arbete och vilken ond handling det verkligen är. Ganska enkelt att se hur skatt skapar arbetslöshet.

      • Dan

        2 år sedan

        Talar inte skifteslagstiftningen sitt tydliga språk att ibland måste det till en nivå över den privata för att vi ska få tillväxt. Jag tror inte böndernas odlingslotter slagits samman till sammanhållande odlingsenheter om inte lagstiftning funnits.

        Statens verksamhet är alltså inte bara att ta ut skatt och välfärden bygger inte på skatter. Den bygger på ett väl fungerande näringsliv med många ekonomiska transaktioner som beskattas för att finansiera sådant som vi alla vill ha och som de privata aktörerna inte själva behöver ta ställning till p g a staten, något som sänker företagens transaktionskostnader.

  • Reismans uppgörelse med Piketty kommer så småningom på svenska. Håll ögonen öppna! Kortversionen på svenska här:

    http://perolofsamuelsson3.wordpress.com/2014/06/19/thomas-piketty-rattvand/

  • Göran

    2 år sedan

    När vänstern talar om att fördela de pengar som finns, menar de aldrig att fördelningen utgör pengar till var och ens plånböcker. Deras fördelning handlar bara om att använda pengar från t.ex. en förmögenhetsskatt till att hitta på flera offentliga utgifter.

    Men denna tanke om att förmögenhetsbeskatta till 80% är rent befäng att en sätta ner på pränt av en ekonom. Om min förmögenhet består av ett hus måste jag sälja huset för att betala skatten eller kommer staten ta 80 av mina 100 hyreslägenheter. Nästa år kommer staten att 16 av de 20 återstående lägenheterna och tredje året ska staten ta 3 av 4 återstående och fjärde året blir staten inneboende på 80% av den återstående lägenhetens yta.

    Lika så blir det om jag äger aktier. Jag måste sälja 80% av mina aktier och nästa år sälja av 80% av de återstående aktierna osv.

    Vi kan även se det på följande sätt. Om vi tar 80% av min förmögenhet på 1 miljon kronor och delar ut den till folket finns det 0,2 miljoner att fördela år två och år tre 40 tusen kronor. Vi kan således konfiskera förmögenheter och fördela till folket och efter några år finns det inga pengar mer att fördela. Observera att det inte går att tillföra några pengar eftersom konfiskeringen över tid äter upp dem. Exempelvis om jag vill spara pengar för framtiden finns det inga pengar kvar några år efter att jag har slutat tillföra pengar. Således totalt meningslöst att tillföra och spara kapital.

    • Dan

      2 år sedan

      Du använder ”konstant” på ett felaktigt sätt. Konstanten är exempelvis fasta omkostnader för ett företag.

      Penningväsendet har rationaliserat den mänskliga samfärdseln. Kan man strukturera bort försäkringskassa m m medelst en basinkomst som delas ut åt alla och dessa pengar sedan cirkulerar och att frivilliga transaktioner sker på denna grund vinner man än mer i rationalisering och effektivitet.

      Det finns en sak som är säker: Sista ordet är inte sagt i den ekonomiska vetenskapen, ej heller i praktiskt ekonomiserande.

      • Uno Hansson

        2 år sedan

        ”… Du använder ”konstant” på ett felaktigt sätt. Konstanten är exempelvis fasta omkostnader för ett företag…”

        Konstanter är ju allt sådant som det inte finns någon som helst möjlighet att förändra på något sätt – och ingenting annat i vetenskaplig mening!
        Det är ju bara löjligt att påstå något annat!

        http://en.wikipedia.org/wiki/Planck_constant

      • Dan

        2 år sedan

        I formeln ”a x b + c” är a koefficient, b variabel och c konstant. Konstanten är alltid densamma. Variabeln är föränderlig och koefficienten den storhet som påverkar variabelns storleksutveckling.

        Även en variabel förändring kan vara något som den enskilde aktören inte kan rå på. Att tala om staten som en konstant kan inte vara riktigt. Speciellt inte om den ändrar sitt agerande på samma sätt som ett företag kan göra det. Helt överflödigt att tala om konstanter om man inte håller sig till den formella eller definierar begreppet så att läsarna vet vilken mening som åsyftas.

  • Jag lade in en länk hit i den här bloggposten:

    http://perolofsamuelsson.wordpress.com/2014/07/01/george-reisman-svarar-thomas-piketty/

    Inte för att bloggposten i sig är särskilt märklig; den är bara till för att göra reklam för min översättning.

  • Magnus H

    2 år sedan

    Det är sant att man måste samla kapital och investera för att öka välståndet på längre sikt. Men argumentet mot progressiv skatt låter som att man bör låta de rika behålla sina pengar i stället för att omfördela dem till de fattiga därför att de rika är bättre på att investera medan de fattiga bara spenderar pengarna på mat och annat improduktivt.

    Kapital betalar löner, men alla personliga inkomster blir inte kapital som betalar löner; en del går till extravaganser och lyx.

  • Fredrik Lindgren

    2 år sedan

    Jag har lite svårt att se hur skatt skulle vara detsamma som att ta pengar ut ur de ekonomiska systemet och att det på nåt mystiskt vis försvinner som om staten inte var en del av ett ekonomiskt system. Går inte merparten till just löner som sedan när de spenderas kommer den fria marknaden till godo, investeringar i infrastruktur och utbildning som ju även det ekonomiska systemet drar nytta av osv. Om du argumenterade mot ineffektivitet eller som jag läser inlägget den ‘privata delen av det ekonomiska systemet’ skulle jag lättare kunna erkänna detta inlägg som ett upplägg till debatt, men den premiss som det nu vilar på verkar bara inskränkt.

    • Joakim Kämpe

      2 år sedan

      Om 70% av den fria ekonomin går till den våldsbaserade, ofria, ekonomin (i form av skatt) spelar det ingen roll om skattepengarna som tas in betalas till statliga arbetare i form av löner som sedan används på ”den fria marknaden”, eftersom 70% ju ändå kommer att gå till skatt. Och visst är det så att staten kan sätta många människor i arbete och bygga många saker. Problemet är dock inte mängden saker, utan vilka saker, som produceras. Staten har ingen som helst möjlighet att veta vad som bör produceras, till vilken kostnad och pris, eller i vilken kvantitet. Det staten gör är att den suger upp en otroligt stor del av den fria ekonomin, i form av kapital och människor, som hade kunnat bidra till att producera saker folk vill ha, till låga kostnader och priser, och i den mängd som efterfrågas.

      • norpan

        2 år sedan

        Det blir mycket lättare att förstå om man tänker i termer av resurser istället för pengar. När staten tar in skatt i form av pengar. När sedan pengarna används för att köpa resurser, till exempel arbetskraft, så är det resurser som tas från den fria marknaden. Att pengarna kommer tillbaka till marknaden i form av löner skapar inte en enda ny resurs.

  • Stefan

    2 år sedan

    Fel om torium. Från nyteknik.se:
    ”Torium är ingen undermedicin mot kärnkraftens två stora problem: risken för stora haverier respektive kärnvapenspridning. En kärnbränslecykel med torium innebär tvärtom att ökade mängder plutonium och höganrikat uran kommer i omlopp i samband med bridprocessen.”
    http://www.nyteknik.se/popular_teknik/teknikfragan/article2476683.ece

  • Reismans utförliga vederläggning av Piketty är nu också översatt till svenska:

    https://perolofsamuelsson3.wordpress.com/2015/04/07/pikettys-kapital-fel-teoridestruktivt-program/

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>