Demokratins baksida, sista delen

Det kontraktuella samhället

Folk tror ofta att om staten inte betalar för något (till exempel för operan, eller äldreomsorgen) kommer det inte att finnas. Men det är samma mentalitet som hos de människor i före detta Sovjetunionen som frågade: var skulle vi vara om vi inte hade staten som tog hand om oss? När den amerikanska ekonomen Milton Friedman besökte kommunistiska Kina fick han frågan av de kinesiska tjänstemännen vem som var USA:s naturresursminister. När han berättade att det inte fanns någon sådan person stirrade de misstroende på honom. De kunde inte föreställa sig att produktion och fördelning av råvaror var möjligt utan statlig kontroll.

Förr i tiden kunde folk inte föreställa sig hur livet skulle se ut utan en kung. Kungen förväntades försörja sina undersåtar. Nu för tiden ser vi på staten och demokratin på samma sätt. Idag finner folk det svårt föreställa sig att medborgarna – innan demokratins ankomst – accepterade kungens auktoritet. Men konstigt nog accepterar de majoritetens auktoritet utan problem.

Ändå ser vi självorganisation utan tvång eller kontroll uppifrån runt omkring oss varje dag. Ofta i strid med vad vi förväntar oss. Ingen trodde att något så pass anarkistiskt som Wikipedia, det internetbaserade uppslagsverket, var möjligt centralstyrning. Men det fungerar. Hela Internet är en samling av många separata organisationer, individer och tekniker som arbetar tillsammans utan centralstyrning. I Internets begynnelse var det svårt för folk att förstå att det inte hade någon ägare, att det baserades på individuella och frivilliga överenskommelser mellan tusentals organisationer (ISP:er, företag, institutioner), som var och en endast kontrollerade en liten del av nätverket.

Faktum är att vårt ideal om det fria samhället liknar den modell som Internet baseras på. På Internet gäller endast ett fåtal enkla regler; resten är öppet för fritt deltagande. Huvudregeln på Internet är att man kommunicerar med hjälp av protokollet TCP/IP. Med detta som grund tillåts miljontals företag, organisationer och individer att göra sin egen grej – att sätta upp sina egna domäner, erbjuda sina tjänster, och kommunicera på det sätt som de vill. Folk kan också starta nya protokoll ovanpå TCP/IP och se om det finns andra som hänger på. De kan starta nya tjänster och se om de lyckas hitta kunder. Denna mångfaldhet, frihet och självorganisation på Internet har visat sig fungera otroligt bra.

På samma sätt är huvudregeln i ett fritt samhälle att inte begå bedrägeri, utföra våldshandlingar eller stjäla. Så länge som folk håller sig till dessa regler kan de erbjuda vilka tjänster som helst, vilket inkluderar sådant som vi nu för tiden ser som ”public service”. De kan också starta sina egna samhällen – monarkistiska, kommunistiska, konservativa, religiösa eller till och med auktoritära, så länge som ”kunderna” går med frivilligt och så  länge som de låter de andra organisationerna vara. Dessa samhällen kan bestå av så få som 10 människor och så många som en miljon (notera att ett privat företag som Walmart har två miljoner anställda).

När du har många olika administrativa enheter kan folk alltid flytta om de inte gillar hur saker och ting sköts, och ledarna är väl medvetna om det. Deras invånare är inte enbart medborgare som emellanåt tillåts rösta, utan kunder som de måste tjäna på bästa möjliga sätt för att ha kvar dem. Samma sak händer på marknaden. Om kunderna inte gillar det som bagaren erbjuder behöver de inte organisera ett demonstrationståg för att kunna utöva inflytande på ägaren, de behöver bara gå till ett annat bageri.

Det är mer sannolikt att små samhällen kommer att baseras på tydliga överenskommelser än att inflytande kommer att utövas genom valsedeln. I USA och andra demokratiska länder har ingen medborgare ett kontrakt med staten som tydliggör deras ömsesidiga skyldigheter, till exempel vad staten ska tillhandahålla och till vilken kostnad. Tänk på frågor som pension, sjukvård, utbildning, bidrag, arbetslagar, och så vidare. Medborgare har en vag och odefinierad skyldighet att betala skatt och följa lagen, och staten har en odefinierad skyldighet att tillhandahålla tjänster. Och staten kan ändra spelreglerna när som helst, oavsett valresultatet. Detta skapar väldigt mycket juridisk osäkerhet. Du kanske har tvingats betala till pensionen i många år med förväntningen att du får vissa förmåner när du går i pension. Men staten kan ändra dessa förmåner när som helst med ett penndrag. Eller så kanske du hyr ut ett rum i tron att du kan säga upp hyreskontraktet vid en viss tidpunkt, när staten plötsligt kliver in och bestämmer att helt andra förutsättningar nu gäller beträffande tiden på alla hyreskontrakt.

Ett anständigt samhälle är ett samhälle som organiseras på kontraktsbasis där rättigheter respekteras och alla parter vet var de står. Där ledarna inte kan ändra spelreglerna. Och dessa kontrakt behöver inte nödvändigtvis vara likadana för alla. Precis som anställda på ett företag kan olika medborgare ha olika typer av kontrakt beroende på det område där de bor.

Vägen till frihet

Om den tekniska utvecklingen är en indikation på hur framtiden kommer att utveckla sig är utsikterna för decentralisering ljusa. En teknisk uppfinning som bilen ökade folks rörelsefrihet. P-pillret gav folk mer sexuell frihet och kvinnor mer kontroll över sina liv. Internets ankomst satte stopp på den styrande elitens järngrepp över media. Nu kan alla publicera nyheter, skicka ut sina idéer över hela världen, eller börja sälja produkter på Internet.

Faktum är att tekniken är den verkligt demokratiserande kraften, mycket mer än det demokratiska systemet i sig. Där demokratin ger majoriteten makten över minoriteten, tenderar teknik att ge individer makt över sina egna liv. Demokrati tar makt från individer, teknik ger den till dem. Det är en decentraliserande kraft som kan göra mellanhanden, staten, onödig när det gäller kommunikation, finansverksamhet, utbildning, media och handel. Och eftersom den fria marknaden gör teknik ännu billigare ger det till och med de allra fattigaste en viss kontroll över deras egna öden. Även i Afrika har folk nuförtiden fått nya möjligheter, inte på grund av bistånd utan för att datorer och mobiltelefoner blir billigare och billigare.

Mänskligheten upplevde alltså enorma framsteg under det föregående århundradet, inte på grund av demokrati utan på grund av teknik och privat företagande. Apparater som iPhone, Walkman, och PC har fört avancerade tekniska uppfinningar inom individens räckvidd och bidragit till hans frigörelse. Genom tjänster som Facebook kan individer välja vilka sammanslutningar de vill tillhöra, bortom nationsgränser och utan statlig inblandning. Dessutom har utvecklandet av engelska som ett världsspråk, och möjligheten att resa billigt, gjort världen mindre och har gjort det mycket enklare att flytta till andra länder.

Allt detta innebär att konkurrens beträffande styrelseskick kan fungera mycket bra. Folk väljer redan i ökande grad var de vill arbeta eller bo, och under vilket styrelseskick. Miljontals människor lever eller arbetar utomlands. En värld med många små regeringsenheter, alla med sina särskilda egenskaper, skulle vara i linje med denna utveckling. Dessa små enheter kan välja att samarbeta i vissa frågor om det är till fördel för dem, exempelvis beträffande energi, invandring, och transport. De skulle också kunna samarbeta i försvarsfrågor, vilket skulle vara av vikt om en Storstat skulle uppstå och vilja krossa de mindre samhällena. Ekonomiskt framgångsrika och uppfinningsrika samhällen skulle sannolikt hitta smarta sätt att försvara sig mot denna typ av angrepp.

Ny teknik ger oss till och med möjlighet att skapa helt nya länder. Seasteading-projektet, som delfinansierats av den tidigare nämnde Patri Friedman, försöker bygga artificiella öar på internationellt vatten. Dessa öar kan erbjuda alternativ till existerande styrelseskick .

För att lyckas uppnå decentralisering måste vårt politiska system radikalt förändras, men det är inte så svårt att göra som man kanske kan tro. Stora statliga organisationer kan monteras ner. Myndigheter för utbildning, sjukvård, samhälleliga och ekonomiska frågor, lantbruk, utrikesfrågor, bistånd och finans kan avskaffas. Ett samhälle behöver bara grundläggande tjänster som försäkrar att det finns lag och ordning och som hanterar miljöfrågor.

Välfärdsstaten kan konverteras till ett privat försäkringssystem. Detta kommer att göra det möjligt för folk att ha frihet och säkerhet. De kommer att kunna ta ut en försäkring individuellt eller kollektivt genom fackföreningar eller de företag där de jobbar. De statliga försäkringarna som vi är vana vid är konstant utsatta för godtyckliga förändringar. Den säkerhet som staten utlovar är en falsk säkerhet och är beroende av politiska infall. Detta måste få ett slut. Omsorg av de fattiga och behövande kan skötas lokalt.

Statens kontroll över vårt finansiella system borde avskaffas så att stater inte längre kan förstöra värdet på våra pengar, och orsaka artificiella högkonjunkturer och recessioner. På detta sätt kommer en rättvis internationell finansmarknad att skapas, som inte längre kan manipuleras av mäktiga stater eller statsrelaterade institutioner.

Kort sagt måste den gigantiska demokratiska nationalstaten flytta på sig för mindre politiska enheter där medborgarna själva kan välja hur de vill forma sitt samhälle. Var helst det är möjligt borde alla frågor bestämmas på den lägsta lokala nivån.

Om det innebär slutet för EU, så mycket bättre. Politiker i Europa älskar att utmåla domedagsscenarior beträffande vad som skulle hända om EU föll samman. Men länder som Norge och Schweiz har aldrig varit med i EU och de klarar sig väldigt bra på egen hand.

Det hävdas ibland att EU säkerställer frihandel för medlemsstaterna. Om det var det enda som EU gjorde skulle det så klart vara bra, men faktum är att EU gör så mycket mer. Den ”inre marknaden” som Bryssel har skapat har inget att göra med ekonomisk frihet utan raka motsatsen. EU flödar bokstavligen talat över av lagar och regleringar som förhindrar den ekonomiska friheten. Den är en superstat under konstruktion som kommer att förstöra medborgarnas och företagens frihet. EU representerar decentraliseringens motsats – den är ett typiskt exempel på centralisering, en ohållbar byråkratisk ångvält, där individuell frihet är ännu mera hotat än i en nationell demokrati. Ju tidigare den avskaffas desto bättre.

En ljus framtid

På många sätt går vi en ljus framtid till mötes. Mänskligheten har samlat på sig en oerhörd mängd kunskap och en omfattande produktionskapacitet – mer än tillräckligt för att skapa välstånd för hela jordens befolkning.

Dessutom finns det nu, efter 1900-talets blodiga kommunistiska och fascistiska regimers kollaps, en världsomspännande trend mot mer frihet. Stora grupper har fått mer personlig och ekonomisk frihet, vilket leder till mer välstånd och välmående. Andra gör uppror mot diktaturer och kräver ännu mer frihet. Det finns gott om orsaker till att tro att denna trend kommer att fortsätta.

Det kanske är svårt att föreställa sig ett liv utan den demokratiska nationalstaten, men liknande radikala förändringar har skett i det förflutna. Precis som Linda och Morris Tannehill skrev i deras klassiska libertarianska, och anti-demokratiska, boken ”The Market for Liberty” (1970):

Föreställ dig en träl, bunden till den mark som han föddes på och den samhällsposition han föddes i, arbetandes med primitiva verktyg från soluppgång till solnedgång för sitt uppehälle, vilket han måste dela med godsherren. Hans sinne är fullt av rädslor och vidskepelser. Föreställ dig att du försöker berätta för honom om 1900-talets samhällsstruktur i USA. Det skulle förmodligen vara väldigt svårt att övertala honom om att en sådan samhällsstruktur ens var möjlig eftersom han skulle tolka allt du sa på basis av sin egen samhällsförståelse. Han skulle låta dig veta, säkert med en överlägsen attityd, att om inte varje individ som föddes in i ett samhälle hade en särskild och fast plats i hierarkin skulle samhället snabbt förfalla i ett kaos. På samma sätt är det om man försöker berätta för en person på 1900-talet att staten är ondskefull och därför onödig, och att vi skulle ha ett långt bättre samhälle om vi inte hade någon stat alls. Sannolikt skulle det ge upphov till en artig skepticism… speciellt om personen inte var van vid att tänka självständigt. Det är alltid svårt att föreställa sig hur ett helt annorlunda samhälle skulle kunna fungera, och speciellt ett mycket mera avancerat samhälle. Detta har att göra med att vi är så vana vid vår egen samhällsstruktur att vi automatiskt ser på varje aspekt av det mer avancerade samhället med vårt eget samhälles glasögon, vilket förvränger bilden bortom meningslöshet.

Vi tror att nationalstaten och den demokrati som hör den till är fenomen som hör till 1900-talet, inte 2000-talet. Vägen till självständighet och egenmakt kommer att fortsätta men den kommer inte att leda genom stora demokratier. Vägen kommer att gå genom decentralisering och organisationen av människor i mindre administrativa enheter, som människorna själva har skapat.

Vissa kanske hävdar att de flesta människor inte är kapabla att vara fria. Att de inte är ansvarsfulla nog eller har tillräckligt med vilja att leva oberoende liv. Att de måste regeras över, för sitt eget bästa. Men detta är samma argument som användes mot slaveriets avskaffande eller kvinnornas frigörelse. Slaveriet borde inte avskaffas, hävdades det, eftersom de svarta inte skulle klara av att ta hand om sig själva – och dessutom vill ju de flesta av dem ändå inte ha frihet. Kvinnor borde inte ha lika rättigheter, påstods det, eftersom de inte klarade av att tjäna sitt eget uppehälle eller klara avde krav som ett oberoende liv innebar. Men verkligheten bevisade motsatsen. Det kommer att vara likadant när den demokratiska välfärdsstaten avskaffas. Folk kommer att visa sig vara förvånansvärt självständiga så fort de får chansen. Självklart kommer de inte att bestämma sig för att leva i avskildhet utan de kommer att organisera sig i grupper som de själva valt, i företag, klubbar, fackföreningar, associationer, samhällen och familjer.

Befriade från byråkratins och den demokratiska majoritetsregelns förslöande kontroll kommer de att förändra världen på sätt som vi idag inte kan förutse. Som Linda och Morris Tannehill uttryckte det:

Många av de icke önskvärda tillstånd som folk idag tar för givet skulle vara annorlunda i ett samhälle som inte led under en stat. De flesta av dessa skillnader skulle komma från en marknad som befriats från statskontrollens döda hand – vare sig det rör sig om fascism eller socialism – och som således skulle vara kapabel att skapa en hälsosam ekonomi och en väldigt mycket högre levnadsstandard för alla.

Det är dags för folk att vakna upp till det faktum att demokrati inte leder till frihet eller självständighet. Demokrati löser inte konflikter och den släpper inte lös produktiva eller kreativa krafter utan snarare raka motsatsen. Demokrati leder till antagonism och restriktioner. Demokratins centraliserande och tvingande aspekter resulterar i organiserat kaos, medan individuell frihet och den oorganiserade marknadens dynamik skapar spontan ordning och välstånd.

Personligen föredrar folk frihet över tvång. De föredrar att ha ett direkt val på den fria marknaden över att indikera sina preferenser via valsedeln. Finns det någon som skulle föredra att staten valde bil åt dem istället för dem själva?

Det är hög tid för folk att inse att den frihet de önskar för sig själva även måste ges till andra. Att deras frihet inte kan överleva om inte andra njuter av samma frihet. Att de själva i slutändan kommer att bli offer för det demokratiska tvång de utövar på andra. De kommer att fastna i en fälla som de själva gillrat.

Övergången till mindre demokrati och mer frihet kan verkar skrämmande för vissa. Allihopa har vi växt upp i demokratiska nationalstater och vi har utsatts för konstant socialdemokratisk propaganda. Vi har lärt oss att vårt samhälle är ”det bästa av alla världar”.

Verkligheten är dock mindre tilltalande. Det är dags att vi accepterar denna verklighet. Staten är inte en välvillig jultomte. Den är ett egoistiskt och destruktivt monster som aldrig kommer att tillfredsställas och som till slut kommer att kväva folkets självständighet och frihet. Och detta monster hålls vid liv av demokratin: av idén att det är korrekt att varje människas liv kontrolleras av majoriteten.

Det är på tiden att vi överger idén att folket – och således staten – har rätten att styra. Att vi kommer att få det bättre om staten, inte vi själva, bestämmer hur vi lever och spenderar våra pengar. Att den demokratiska one-size-fits-all-lösningen kommer att föra med sig harmoni och välstånd. Att vi gynnas av det demokratiska våldet.

Det är dags att vi befriar oss från majoritetens tyranni. Det enda vi har att förlora är de kedjor som håller oss samman.

Postscript – Libertarianism och demokrati

Vår kritik av demokrati skrevs från ett libertarianskt perspektiv. Libertarianism är en politisk filosofi som baseras på självägande, det vill säga varje individs rätt till sin egen kropp och sitt eget liv, och således till frukterna av sitt arbete. Alternativet till detta är att vissa människor bestämmer över andra människors liv och arbete (eller – men detta är högst orealistiskt – att alla bestämmer över alla andra). Enligt libertarianismen är en sådan situation orättvis. Libertarianismen baseras på principen att individer inte har någon skyldighet att offra sig själva för kollektivet, vilket är fallet under socialism, fascism och demokrati.

För libertarianer betyder inte individuell frihet (självägande) samma sak som att man har en ”rätt” till arbete, utbildning, sjukvård, tak över huvudet eller något annat, eftersom sådana rättigheter implicerar någon annans skyldighet att tillhandahålla dem. Om en person tvingas offra sig för andra är detta inte frihet utan slaveri. Frihet betyder att alla har rätten att göra vad som helst med sina liv och sin egendom så länge som det inte stör andras liv eller egendom. Kort sagt är libertarianer emot initierandet av fysiskt våld.

Det huvudsakliga syftet för ett libertarianskt rättssystem är att skydda individen mot alla former av våld. Libertarianer stöder alla friheter som följer från principen av självstyre. Till exempel är vi för religionsfrihet, dödshjälp, droglegalisering, yttrandefrihet och så vidare. Vi är också för folks rättighet att associera sig, samarbeta eller ingå bytesrelationer, det vill säga vi är för en fri marknad.

Vi tror att individer och grupper har rätten att skapa sina egna regler beträffande användandet av sin egendom. Precis på samma sätt som att alla tillåts bestämma vem han bjuder in i sitt hem, har en barägare rätt att bestämma om rökning är tillåtet eller inte, och en arbetsgivare borde ha rätten att bestämma om hans företag ska kräva en speciell klädsel eller inte. Ingen tvingas besöka baren, eller arbeta för företaget, om de inte gillar reglerna.

Av denna anledning är libertarianism emot alla anti-diskrimineringslagar. Sådana lagar är inkompatibla med föreningsfriheten. Staten kräver: Ni skall förenas! Oavsett om Ni gillar det eller inte. Som kontrast till detta baseras libertarianism på valfrihet; alla relationer och transaktioner borde vara frivilliga.

Diskriminering innebär: att behandla olika. Givetvis är det löjligt om man inte vill associera sig med bögar, judar, tyskar eller vem som helst, men frihetsprincipen innebär att ingen måste rättfärdiga sina val, oavsett hur löjliga de är. Du behöver inte ha ett bra skäl för att inte göra något. Libertarianism försvarar folks rätt att göra saker, eller inte göra saker, vilket vissa kan uppfatta som stötande. Precis som yttrandefrihet innebär att folk har rätt att uttrycka åsikter som andra inte håller med om. Folks enda skyldighet är att inte initiera våld.

Anti-diskrimineringslagar är faktiskt i sig en sorts våld, eftersom de tvingar folk att associera sig med andra mot deras vilja. Borde vi tvinga gamla tanter att gå in i mörka gränder där våldsamma ynglingar väntar på dem? Borde vi tvinga folk att gå på dejt med folk de tycker är oattraktiva? Självklart inte! Men i så fall, hur kan staten ha rätt att tvinga arbetsgivare att anlita folk som de inte vill anlita? Och hur kan staten ha rätt att tvinga barägare att acceptera kunder som de inte vill ha? Som libertarianer tror vi att sådana former inte bara är felaktiga utan också kontraproduktiva. De leder till hat och konflikt snarare än tolerans och harmoni.

Libertarianism är varken vänster eller höger, varken progressivt eller konservativt. Progressiva föredrar statlig kontroll av ekonomin men är (ibland) villiga att tillåta en rimlig mängd personlig frihet. Konservativa är för statlig kontroll över folks personliga val men är (ibland) villiga att tillåta en rimlig mängd ekonomisk frihet. Men båda har gemensamt att de anser att individen är statens, eller kollektivets, undersåte. Libertarianism är den enda politiska filosofin som säger att kollektivet inte har rätten att styra över individen. Libertarianism är den enda politiska filosofin som principiellt är emot initierandet av våld, det vill säga mot all form av våld som inte sker i självförsvar. Baserat på denna princip är libertarianism också emot kolonialism, imperialism och utlandsinterventioner.

Libertarianism är inte en nymodig filosofi; den baseras på en gammal tradition. De stora liberala tänkarna på 1600- och 1700-talet hade idéer som var väldigt nära det libertarianska idealet. Idag kallar vi deras filosofi ”klassiskt liberal” för att skilja den åt från nutidens ”liberalism”, som inte är något annat än en variant av socialdemokrati, och absolut inte en frihetsfilosofi. På 1800- och 1900-talet försvarades libertarianismen av ett antal ”anarko-kapitalister” och en grupp av klassiskt liberala ekonomer, särskilt från Österrike. Ett nutida akademiskt hem för libertarianism i USA är Mises-institutet, som döptes efter den store österrikiske marknadsliberala ekonomen Ludwig von Mises. 1974 vann Friedrich Hayek, som var en av Mises studenter, ekonomipriset i Nobels minne. Den mest välkände libertarianska tänkaren på 1900-talet var en annan av Mises studenter, den amerikanska ekonomen och intellektuella Murray Rothbard. Hans bok For a New Liberty är förmodligen fortfarande den bästa introduktionen till libertarianism som finns.

Men Mises och Rothbard producerade aldrig en rigorös analys av demokratin. Den första libertarianska tänkaren som gjorde det var den tyska ekonomen Hans-Hermann Hoppe. Hans bok Democracy – The God That Failed (2001) är för tillfället huvudverket inom detta område.

På sistone, delvis tack vare Hoppes arbete, har analyser av demokrati blivit vanligare bland libertarianska författare, men det mesta av deras kritik kan endast hittas i artiklar som publicerats i diverse tidningar eller på libertarianska hemsidor som Mises.org. Så vitt vi vet har en fullfjädrad populärlibertariansk kritik av demokrati aldrig någonsin publicerats. Vi hoppas att vi har lyckats fylla detta gap med denna bok.

För mer information om denna bok, besök vår hemsida www.beyonddemocracy.net. I Sverige kan mer information om libertarianism hittas på www.mises.se. För information på holländska, besök Frank Karstens hemsida www.meervrijheid.nl.


Några citat om demokrati

“Demokrati är två vargar och ett lamm som röstar om vad de ska äta till lunch. Frihet är ett välbeväpnat lamm som motsätter sig röstningen”.
Benjamin Franklin, statsman, vetenskapsman, filosof, och en av USA:s grundare

Demokrati överlever aldrig länge. Den förslösar, bränner ut och dödar till slut sig själv. Det har aldrig funnits en demokrati som inte tagit sitt eget liv”.
John Adams, USA:s andra president

Demokrati är inget annat än pöbelstyre, där 51% av befolkningen kan avskaffa restens rättigheter”
Thomas Jefferson, USA:s tredje president

Vi menar att socialism och demokrati är ett och aldrig kan skiljas åt”.
Socialist Party U.S.A.

Varje val är en sorts förtida auktion av stöldvaror.
H.L. Mencken (1880 – 1956), amerikansk journalist och essäist

Hur kan vi fortsätta att säkerställa framsteg om vi allt mer antar en livsstil där ingen är villig att ta ansvar för sina egna handlingar och alla söker säkerhet i kollektivism? Om detta vanvett fortsätter kommer vårt samhälle att förfalla till ett samhällssystem där alla har sin hand i alla andras fickor.
Ludwig Erhard, före detta tysk kansler och arkitekten bakom tysklands efterkrigstida ekonomiska mirakel

Obegränsad demokrati är, précis som oligarki, ett tyranni som spritts över många människor”.
Aristoteles

Staten är den stora illusion genom vilken alla bemödar sig om att leva på andras bekostnad”.
Frédéric Bastiat (1801 – 1850), fransk klassiskt liberal teoretiker och ekonom

När folk inser att de kan rösta till sig pengar kommer detta att innebära republikens slut”.
Benjamin Franklin

De som ber om mer stat ber i slutändan endast om mer tvång och mindre frihet”.
Ludwig von Mises, österrikisk ekonom och en stor förkämpe för den fria marknaden

Ingen människas liv, frihet eller egendom går säker då den lagstiftande församlingen träffas”.
Mark Twain (1835 – 1910), amerikansk författare

Demokrati är folkets vilja. Varje morgon blir jag förvånad då jag öppnar morgontidningen och läser vad det är jag vill.
Wim Kan, holländsk komiker

42 thoughts on “Demokratins baksida, sista delen

  • Jag tackar för denna bok och den förtjänstfulla översättning som gjorts här. Mycket bra! Jag kommer att skicka länkarna till flera vänner och bekanta, liksom till mina barn.

    Dock har jag en liten anmärkning: ”Teknologi” som översättaren använder det, översätts till ”teknik”. Teknologi, på svenska, är grovt läran om teknik och dess användning.

  • Jag blir nyfiken, och som nybörjare ställs jag förstås inför problem som jag inte kan lösa på egen hand.

    Vem bestämmer vad som går att äga? Om jag hittar någonting, hur vet jag om någon redan äger det? Hur löser vi dispyten mellan två personer som hittar något samtidigt? Hur delar vi upp ägandet av resurser inom samma geografiska område mellan olika personer, så att dessa resurser kan utnyttjas optimalt? Hur löser vi intressekonflikter mellan dessa ägare?

    Vad händer när jag blir bedragen? Vem bestämmer vad som är bedrägligt beteende? Vem tolkar innehållet i kontrakt när parterna är oeniga?

    Vem avgör om våld använts i självförsvar eller inte? Vem får använda våld för att försvara de liberala principerna? Vem bestämmer vilken typ av våld som får användas i självförsvar?

    Hur ska vi hålla människans inneboende främlingsfientlighet i chack, så att vi slipper folkmord och etniska rensningar? Vart ska oönskade personer flytta, om ingen vill veta av dem?

    • Markus det är bra att du har mer frågor än svar. De som har mer svar än frågor har tappat något på vägen.

  • Mycket intressant artikel-igen, och även denna för mina tankar till det statskick som Kina håller på att utveckla. Centralpunkten saknar i de flesta avseenden makt att kontrollera och styra alla områden, endast några få enkla regler, varav den främsta och viktigaste är att inget våld tolereras. Under Kinas gångna storhetstider fanns ofta bara tre lagar, inget skvaller, ingen stöld, och inga mord. Varje kommun och nation skapar sina egna regler och lagar, och får sköra sina egna angelägenheter i fred. Det fungerar i det mång-nationella samhälle Kina har blivit. Det är inte färdig ännu, kanske kommer det aldrig att bli färdigt, utan kommer alltid att omvandla och utveckla sig själv. I varje fall ser det mycket positivt ut, ingenting är låst, allt är dynamiskt och föränderligt.

  • Marcus
    Nån kommunal nämnd av folkpartistkärringar ska bestämma allt sånt från fall till fall precis hur de själva tycker om det för stunden utan användning av information, logik, moral eller eget ansvar för konsekvenserna av sina beslut.
    No, just kidding, det är ju så det funkar idag!

    Dina frågor har i huvudsak svar som har utvecklats sedan tusen år, med traditioner både i form av våra landskapslagar och kejsar Justianus i Rom. Och givetvis sedan mycket längre än så och även på många andra håll. Frågan om definitionen av bedrägeri finns t.ex. extremt väl utredd i otaliga akademiska verk om juridik. Och det är en tradition som baseras på fall som verkligen inträffat, inte fantasifulla hypoteser om sånt som aldrig hänt.

    Jag föreslår att du tittar i Brottsbalken för att hitta kortfattade och väl övervägda svar på många av dina frågor. Brottsbalken är ett anarkistiskt manifest som förklarar varje människas negativa rättigheter, alltså rätt att slippa utsättas för andras tvång. 99.99% av lagmassan har dock undantag från brottsbalken och ger byråkrater straffrihet för att bedriva stöld, bedrägeri, förskingring, förfalskning, skadegörelse, hot, och misshandel, vilket är hela problemet med staten av idag.

    Ägande kan andra här förklara mycket bättre än jag, men det kan nog beskrivas som det man har varken man själv använt våld mot andra, eller andra våld mot en själv. Man äger då sig själv, det man skapar och det man ömsesidigt frivilligt byter med andra.

  • Marcus! Mina tankar om dina frågor:

    ”Vem bestämmer vad som går att äga?”

    Om allt går att äga behövs inte frågan om vem som bestämmer vad som går att äga. I t.ex. vår civilrätt kan var och en endast äga en sak som denne har i sin besittning. Om du t.ex. köper en soffa på en annons, går hem till säljaren och betalar för soffan men inte tar den med dig, så äger du inte den i förrän du har tagit med dig den hem till dig. Låter konstigt och ruckar på ens moraliska syn på detta, men är nog egentligen ganska logiskt.

    Möjligen borde nog en intellektuell rättighet inte gå att äga såsom ett musikstycke eller en bild. Frågan i detta fall är mer vem som har rätt att kommersialisera en intellektuell rättighet.

    Så svaret är att det som man kan ta i sin besittning utan att ta det från någon annan utan någon annans medgivande det, kan man äga.

    ”Om jag hittar någonting, hur vet jag om någon redan äger det?”

    Det kan du aldrig veta, dvs. om något tappat någonting eller slängt bort någonting.

    ”Hur löser vi dispyten mellan två personer som hittar något samtidigt?”

    Kan de hitta något i exakt samma hundradels sekund? Den som först gör anspråk på det som hittas lär ha störst rätt till det. Ungefär, A säger: ”Titta vad jag hittade. Det vill jag ha.” Hittat och gjort anspråk. Jämför. A: ”Titta vad jag har hittat”. B: ”Vad fint, det vill jag ha.” A hittar och B gör anspråk. Blir det tvist tar man in andra personer som typ en skiljenämnd.

    ”Hur delar vi upp ägandet av resurser inom samma geografiska område mellan olika personer, så att dessa resurser kan utnyttjas optimalt? Hur löser vi intressekonflikter mellan dessa ägare?”

    Tanken bygger på, som jag tolkar den, att det finns gemensamma resurser som alla har tillgång till typ vattenkraft som alla äger genom att typ bara födas inom det geografiska området. Någon sådan rätt finns det inte. Den som har gjort anspråk på resursen äger den. Vill någon göra ett kraftverk av en resurs som tio personer äger delar av måste man göra upp med alla som äger resursen och betala den ersättning som varje ägare kräver. Observera att det inte finns någon rätt att stjäla dessa rättigheter ur ett statligt övergripande intresse, som det finns idag.

    Intressekonflikter mellan dessa ägare löses genom att betala vad som krävs om intressekonflikten är ersättningen. Jag tror inte att någon skulle tjura över sin del av t.ex. en älv och hindra att t.ex. en stad inte får någon el. Konflikter löses när alla parter är nöjda. Så sker inte idag när kommuner och stat stjäl folks fastigheter i det ”gemensammas intresse”.

    ”Vad händer när jag blir bedragen?”

    Det handlar inte om att vi ska ha ett samhälle utan lagar. När du blir bedragen anmäler du det till någon som utreder om så är fallet. Det kan vara en poliskår men lika väl någon annan form av organisation.

    ”Vem bestämmer vad som är bedrägligt beteende?”

    Ett bedrägeri är ett medvetet sätt att lura någon annan, t.ex. att köpa en sak utan att ha någon tanke på att betala. Jag tror det finns en allmän utbredd uppfattning om vad som anses vara ett bedrägeri. Att få en lag om bedrägeri som det råder konsensus om kan inte vara svårt.

    ”Vem tolkar innehållet i kontrakt när parterna är oeniga?”

    Precis som idag genom att kontraktet talar om vad som ska ske när parterna är oeniga. Kontrakt innehåller även oftast någon klausul om utomståendes tolkning av kontraktet.

    ”Vem avgör om våld använts i självförsvar eller inte?”

    Domstol eller annan organisation.

    ”Vem får använda våld för att försvara de liberala principerna?”

    Ingen.

    ”Vem bestämmer vilken typ av våld som får användas i självförsvar?”

    Var och en får använda det våld som krävs för att värja sig. Dagens nödvärnsrätt i svensk rätt tillåter samma våld som man möts av och lite till för att få ett övertag. Mer våld än vad som krävs för att värja sig är inte tillåtet. Samtidigt tar man hänsyn till om övervåld har använts om den angripne inte har kunnat bedöma hur mycket våld som krävdes för att värja sig.

    Svaret är i princip att den som blir angripen bestämmer vilken typ av våld som får användas när denne blir angripen för att få angreppet att upphöra.

    ”Hur ska vi hålla människans inneboende främlingsfientlighet i chack, så att vi slipper folkmord och etniska rensningar?”

    Problemet uppstår är staten tvingar människor som inte trivs tillsammans att bo tillsammans. Bekämpar vi auktoriteter uppstår nog inte detta problem.

    ”Vart ska oönskade personer flytta, om ingen vill veta av dem?”

    De får flytta till ett område där dessa oönskade personer är välkomna. Skulle det inte finns ett enda ställe där någon inte skulle vara välkommen, vilket förmodligen skulle vara ganska osannolikt, får nog denna person inse att någon jämkning i personens eget uppträdande eller åsikter kanske måste ändras på.

    Sist. Ovan är bara mina uppfattningar i dag och kanske ändras när jag blir klokare.

  • Egensinnig! Bra reflektion på brottsbalken. Se bara på Guds tio bud: ”Du ska inte stjäla”, men ändå är hela den kristna kyrkan uppbyggd på stöld. Fråga en präst hur detta motiveras.

    Med alla bokstavskombinationer och andra diagnoser folk har i dagsläget undrar jag vad det är som gör att vissa människor får sådan lust att bestämma över andra, vad andra ska tycka, vad andra ska ha för åsikter, hur andra ska leva sina liv och att de till och med anse att det är okej att ta andras pengar för att verkställa sina högst egna egoistiska åsikter?

  • Göran : Vänta nu lite, bara för att jag är på sådant humör – hur är hela kristna kyrkan uppbyggd på stöld, menar du? (I know, off topic, men jag känner mig tvungen 😉 )

  • Göran
    Tio Guds bud är lite svårtolkade med dagens språk och referensramar. Liksom brottsbalken spårar den delvis ur i yttrandeförbud och sexförbud på olika sätt. Men framsteg har gjorts genom tiderna och Brottsbalken är mycket tydligare. Vidare är bud 5-10 tydligt libertarianska. Om sen en organisation som kallar sig ”Kyrkan” har gjort ditt och datt, det är ju irrelevant för idén. Tycker du t.ex. att det är rätt att dräpa? Eller menar du kanske att du inte vet vad dråp är, så att vadsomhelst därför ska gälla i det ämnet?

  • Får jag tillägga några saker till dig Marcus!

    Ingen kan någonsin bestämma vad som går att äga, det kan stiftas lagar och maktutövas men ägande är ett fenomen som står över det. Ta vapen tex, någon eller staten kan ju inte trolla genom att säga ”det går inte att äga vapen” de säger istället ”ni får inte äga vapen” och försöker sedan kanske förhindra eller försvåra för dig på olika sätt att upprätthålla ett ägarskap av vapen.

    Ägande är något som kan existera på ett korrekt eller inkorrekt sätt. Korrekt ägande har skett genom införskaffande av egendom på ett sätt som inte inkräktar på någon annans ägande av egendom utan endast förekommer andra eventuella ägare och gör så på ett så uppenbart och definierbart sätt så att ingen med lätthet kan ifrågasätta ägarskapet av egendomen. Inkorrekt ägande är att införskaffa egendomen genom våld, bedrägeri, stöld, tvång dvs inkräkta på någon annan ägares egendom eller tex säga att man äger allt syre i jordens atmosfär.

    Det är värt att nämna lite om kontrakt. Om ett kontrakt upprättas i ett fritt samhälle så skrivs helt enkelt en klausul in som bemyndigar någon eller några, eller tom alla, att kunna se till att kontraktet upprätthålls, idag så gör man ju inte det pga av att staten har monopol på sånt.

    För de som hävdar att stöld, våld och tvång är schysst och även agerar utefter den tron så lämnar ju det andra att då legitimt agera mot dessa personer på samma sätt, det brukar kallas gyllene regeln. Den som heller inte är beredd att utsätta sig för granskning och redogörelse kommer troligen att börja misstänkliggöras, frysas ut, jagas bort, kanske tom tillfångatas, förslavas eller skadas i värsta fall. Det är därför kriminalitet i slutändan alltid är något hemskt olyckligt, självdestruktivt och inte endast något destruktivt för andra, det gäller även för staten trots att det är svårt att föreställa sig. Staten gör det bara i sådan omfattande skala och med så stor förljugenhet, så många medgivande offer och deltagande förövare att det tycks fungera, göra nytta och tom ter sig som oundvikligt.

  • Här är ett teknologi citat av Jan Stenbeck:

    Politics always beats business, but technology always beats politics.

  • Hur är den kristna kyrkan byggd på stöld?

    Svar: De har fått sina pengar från bl.a. skatter, konfiskering och hot.

  • ”Det är värt att nämna lite om kontrakt. Om ett kontrakt upprättas i ett fritt samhälle så skrivs helt enkelt en klausul in som bemyndigar någon eller några, eller tom alla, att kunna se till att kontraktet upprätthålls, idag så gör man ju inte det pga av att staten har monopol på sånt.”

    Det är fullt möjligt att göra så idag. Mellan ett företag och en privatperson har staten bestämt vissa minimikrav som inte får avtalas bort, vilka förmodligen finns på grund av att folk aldrig läser avtalen och sedan känner sig lurade.

    I princip är allt som sker mellan två parter ett avtal. En sådan simpel sak som att bestämmas att mötas på en plats en viss tid är ett avtal. Den som kommer sent, bröt mot avtalet. Så det går att säga att vi träffas klockan tio och den som kommer sent bötar tio kronor. Ett avta som håller i domstol. Kan bara vara lite svårt att bevisa att avtalet fanns.

  • Egensinnig! Jag tror att du missuppfattade vad jag skrev.

    Jag menade bara att du skrev att staten bryter mot brottsbalken och det ansåg jag vara en bra reflexion.

    Med budorden och kyrkan menade jag att kyrkan har ett regelverk som de själva bryter mot.

    Så de går med anda ord bra att för auktoriteter att diktera hur andra ska leva men inte själva leva efter det. Jag kallar det för hyckleri.

  • Göran
    Jo, det var ju Marcus som hade frågor om vad tvång egentligen är. Det är inte ovanligt att etatister av desperation vandrar ut till att ifrågasätta grundläggande självklarheter och till sist landa i ”Men hur vet vi att det existerar nånting överhuvudtaget?”. Så det är inte konstigt att hederligt nyfikna såsom Marcus här blir undrande.

    Kyrka och stat har många likheter och i Vatikanen är de bokstavligen samma sak. Religion och kyrka är som samhälle och stat.

    Angående hyckleri så har professor Nils Brunsson skrivit om det som skillnaden mellan prat, beslut och handling. De är ju faktiskt frikopplade fenomen som har väldigt olika natur, även om vi spontant utgår från att folk gör en konsekvent tolkning som gör att de hänger ihop. Och kanske alltför lätt överskattar vår egen konsekventhet också. Många verkar t.ex. tro att om man beslutar att förbjuda narkotika så försvinner narkotika. Men kopplingen mellan beslut och handling är mycket mer komplex än så och går t.ex. via arbetsorder till byråkrater som gör stickprovskontroller o.s.v.

  • Jonas Ek
    Jag tror att du underskattar den frihet inom rättsväsendet som vi ändå har redan här och nu. Som Göran påpekat så får du och din avtalspartner visst välja vilken domstol som ska döma i en eventuell tvist (kanske ni inte kan utse vem som helst, men det finns ett antal privata domstolar att välja på internationellt och det finns t.ex. ett par som är ledande inom sjöfartstvister). Vidare är du fri att göra dina egna brottsutredningar. Du får förstås inte genomföra husrannsakningar, men det verkar du ju inte vilja att polisen gör heller. Och våra domstolar gör vad de kan för att döma brottslingar, utom förstås staten så klart.

    Jag tror inte på din vision om att brottslingar inte behöver tvingas till att avtjäna straff därför att de blir ”socialt utfrysta”. En servitör kanske ljuger för en känd mördare att alla bord är bokade ikväll bara för att slippa hans sällskap, men jag anser att mord bör bestraffas hårdare än så. Grova brottslingar lever sina sociala liv i sina gäng och klaner och skiter i vad övriga tycker om deras verksamhet.

    Rättsväsende kräver straff och det är tvång. Alltså är ömsesidig frivillighet och därmed marknadsmässighet utesluten per definition, åtminstone den del av rättsväsendet som verkställer domar. Märkligt att Hoppe inte inser det. Han är ju en solid filosof så det hela kanske kan förklaras av att han gör hypotetiska antaganden som inte framkommer så tydligt, som att alla människor antas ha libertarianska värderingar, men då skulle ju brott inte förekomma till att börja med.

    Lagstiftning och straff kan inte hanteras marknadsmässigt. Inte heller demokratiskt. Juridiken har en metod som jag tror man kan kalla heuristisk och evolutionärt erfarenhetsbaserad. Det har faktiskt burit god frukt, om än den mognat långsamt. Vetenskap är inte heller en marknadsmässig eller demokratisk metod, den bygger på axiom utöver de som Mises använder och som beskriver marknaden. Straff för brott och sanningen om naturen är inte något som man kan handla sig fram till.

  • Införandet av kristendomen var en orsak (av flera) som ledde till det Romerska rikets fall. Kristendomen (kyrkans ledare) var en stark motståndare till logiken eftersom religiös tro handlar om icke-logik. Kristendomen innebar en kraftig centralisering av byråkratin och av människors sinnen.

    Kristendomen var en metod för att skaffa sig makt och för att kunna leva på andra människors arbetsinsatser. Detta innebar att man bröt mot budorden att inte stjäla och att inte döda. Det innebar att kyrkliga bordeller inrättades åt prästerna.

    Kristendomen innebar att människor indoktrinerades i icke-logik. Exempelvis att livet efter döden är viktigare än livet på jorden. Detta innebar att sådant som utbildning, sjukvård och teknologiska förbättringar försvann helt och hållet. Alla böcker, utom bibeln och böcker i tortyr, skulle brännas.

    Fienden inom det Romerska riket blev viktigare att bekämpa än de germanska stammarna. De som inte övergick till den kristna tron och de som tillhörde andra kristna rörelser än katolska kyrkan skulle dödas. Den katolska kyrkans lycka var att de germanska stammarna redan var kristna. Stamledarna härmade de romerska härskarna. Men bibeln var inte översatt till deras språk så de visste knappast vad tron innebar.

  • Per-Olof Persson
    Du har många bra poänger fast när det gäller arbetssparande teknologiska förbättringar så stod utvecklingen still under antiken.Varför göra det när man hade slavar.
    Så illa att alla böcker utom bibeln brändes var det inte heller.Många antika böcker kopierades i klostren.

  • Notera att jag vid kontrakt inte enbart menade vilka som får döma vid tvist utan även vilka som ska bemyndigas att på olika sätt upprätthålla kontraktet, jag underskattar inte alls rättsväsendet, likt vetenskapen så klarar sig rättvisan bäst utan staten.

    Husrannsakan kan väl visas vara rättfärdigat men poliser kan jag ändå vara emot, ungefär som att jag måste vara emot vapen och försvarsvåld bara för att jag är emot staten 🙂

    Social utfrysning och utstötning är ju något som sker för mindre brottslighet, ditt exempel med en mördare menar jag ju måste stå ut med prisjägare och stora ersättningar till offren (om det inte är en hemlig eremit dvs) och endast i sista hand så kommer någon relaterad till händelsen med största sannolikhet tillämpa gyllene regeln på servitören som inte vill möta sina anklagelser och/eller sona sitt brott och utgör nu en osäkerhet och fara för oss andra.

    Men juste jag glömmer ju att servitören flyr till piratön och kommer härja mänskligheten därifrån istället 🙂

  • Per-Olof Persson
    Utmärkt sammanfattning!
    Jeffrey Tucker är anarkist och katolik.
    Ron Paul är anarkist och baptist.
    Jag är anarkist och funderar på att bli frimärkssamlare (not!)

    Kyrkan har väl själv sällan skadat någon direkt. De har förvaltat en ”idé” och dömt människor enligt den, men sen överlämnat dem åt staten att brännas på bål. Luc Bessons film Jeanne d’Arc illustrerar det på ett, som jag tror, ovanligt historiskt realistiskt sätt.

    Jonas Ek
    De brottsliga gängen lever i ett socialt sammanhang där brott är något som beundras, ja nånting som man måste begå för att få social prestige. Alltså motsatsen till Hoppes vision. Så fungerar det på riktigt även här och nu. (Varför tar ni ankor i praktiken aldrig äntligen upp den av er så lovade konkurrensen mot detta på er ”marknad” för rätt? Eller är det kanske ni som driver Hells Angels?)

    Gyllene regeln handlar om vad andra gör mot MIG. Den säger inte att jag borde hänvisa en för mig värdefull kund till min konkurrent, för vad denne gjort mot någon jag inte ens känner eller tycker om. Gyllene regeln är nånting väldigt annorlunda än varje människas rätt att slippa utsättas för andras tvång.

  • Gyllene regeln är ett signalerade om vilken typ av handlande som man tycker är ok, så alla kan lära sig något om en människas handlingar. Det är värdefull information på marknaden som inte gillar eventuella osäkerheter och faror, korrekt uppförande ligger i de flestas, särskilt marknadens, intresse.

    Jag tror inte som dig att hells angels folket är i styrkemässig majoritet och kan luras/mutas in i en stat där de uppför sig bättre eller skulle skrämmas/dämpas av en styrkemässig minoritet av ”goda” våldsverkare och dess supporters som du verkar tro är fallet idag.

    Den största delen av den organiserade och utbredda brottsligheten är idag närd av allehanda offerlösa brott som är den allra bästa verksamheten för dessa sk kriminella, i princip riskfritt och med hög lönsamhet, inte som med aggressiv våldsverkan som du tror är deras huvudverksamhet. Aggression är dyrt och ett desperat medel för en oftast redan misslyckad situation.

    Det är positivt att du inte vill påtvinga mig dina knäppa idéer åtminstone 😀

  • Jag begriper inte hur man kan kalla sig anarkist och samtidigt anse att det är rätt att våldsförespråkare (som dagens stat!) ”konkurrerar” mot människors rätt att få vara i fred.

  • Om jag bildar ett ”säkerhetsföretag” som stiftar lagen om att Jonas Ek ska dödas, då rycker du alltså bara på axlarna och undrar hur marknaden kommer att reagera på det…

  • Du menar väl att (försvars)våldsförespråkarna konkurrerar OM människors rätt att vara i fred men ja, jag rycker rejält på axlarna till ditt sk ”säkerhetsföretag” 😀

  • (Försvars)våld enligt vilka principer? Nazistiska? Wahabitiska?
    Jag är libertarian och därför kräver och förespråkar jag monopol på varje människas rätt att slippa andras tvång. Du verkar däremot förespråka något annat, och klarar inte av att beskriva det särskilt utförligt.

  • Jag håller med dig om att du borde ha rätt att slippa foga dig enligt andras, inklusive mina, åsikter. Det är därför jag kräver monpol på allas negativa rättigheter.

    Men enligt dig själv så ska tydligen frågan om vad du slipper och inte slipper blir ju ett resultat av ”konkurrensen” mellan vad som i handeln med våld visar sig ”bli rätt”. T.ex. den situation vi ser idag här.

  • Egensinnig.
    Våld kommer alltid vara synonymt med rätt. Förhoppningsvis kan vi skapa ett samhälle där de med störst våldspotential är de som ställer upp på ickeaggressionsprincipen.

  • Per-Olof,

    Du har rätt i sak. Den kristna religionen är både ett dumt och skadligt tankesystem. Det är dock inte sant att världen gick in i ett totalt mörker under medeltiden. Det fanns innovatörer och tänkare som förde framåt som råkade vara kristna. Generellt dock inte tack vare att de var kristna. Innovationerna hällde både teknik, utbildningssystem, vetenskap och stringent filosofi.

  • Egensinnig, det var generöst av dig men oroa dig inte för mig! Jag väljer en leverantör som inte lovar att skydda allas negativa rättigheter för mina pengar utan först och främst mina egna, det övriga får vara välgörenhet och tilläggstjänster, känns inte särskilt seriöst annars 🙂

  • Christian, kan du utveckla lite vad du menar med ”dumt och skadligt tankesystem”? Är inte religiös själv men bara lite nyfiken vad på du syftar på 🙂

  • Jonas Ek
    Nä just det! Du väljer att inte hävda andras rätt att slippa tvång.Det gör du tydligen även här och nu. Negativa rättigheter har tydligen bara de som med våld lyckas hävda dem, och varför inte tvinga några andra på köpet? När rätt och moral är en handelsvara.

  • Hej Ray H,

    Jag tycker det är ett dumt tankesystem eftersom man (om man är konservativ iaf) måste tro att uppenbara myter är verklig historia t.ex. Skapelseberättelsen. Man måste också tro att den ganska heterogena samlingen texter i bibeln är guds enhetliga ord vilket tvingar in en i en soppa av att bortförklara motsägelser och inkonsekvenser. Mycket intellektuell möda bortslösas tycker jag.

    Skadlig då det har understött etatism, kvinnoförtryck och våld i tusentals år.

  • Jo Egensinnig, hävda andras rätt att slippa tvång kan jag göra, gjorde det precis, kan göra det igen om du vill…

  • ”Libertarianismen baseras på principen att individer inte har någon skyldighet att offra sig själva för kollektivet, vilket är fallet under socialism, fascism och demokrati.”

    Detta citatet är etiskt rätt men har ändå ingen vikt. Grunden till det är att matematik slår etik.

    Här kommer ett axiom som man måste förhålla sig till:
    ”Ett kollektiv som har individer som är villiga att offra sig för kollektivet är starkare än kollektiv med individer som inte är villiga att offra sig för kollektivet.”

    Detta är matematik och har inget med etik att göra.

    Den minsta kollektivet är det viktigaste, dvs familjen.
    Alla normala pappor är villiga att dö för att rädda sina barn.

    Samtidigt så måste även en libertian erkänna att när det är empiriskt bevisat att demokratin har varit grundbulten i alla större liberala samhällen.

    Starka liberala traditioner utan demokrati har bara överlevt i små kluster som skummar grädden av demokratins bägare(läs hong kong)

  • Jonas Ek
    ”Hävda” kan man göra i tomt prat. Eller i verklig handling.
    Jag menar att det är rätt att tvinga andra att slippa andras tvång. Du verkar vara av annan mening.

    PerKQ
    Ett kollektiv av myrliknande kugghjul som inte tänker och väljer själva, är inte mer än boskap. Är en hord kossor på prärien verkligen ”starkare” än en massa innovativa individer här och där med olika idéer om allt möjligt? Jag tror inte det.

  • Nej jag håller med dig, jag är med och donerar och stöttar, dessutom så är min investering i mitt eget skydd något som fördyrar för alla kriminella och påverkar hela marknaden, precis som om man köper en bit bröd.

  • Och de som donerar och stöttar sharia-lagar och ”fördyrar” för kvinnor som vill leva mer individuellt? Det ska tydligen ”marknaden” i straffvåld enligt vilkenlagsomhelst avgöra vem som har rätt och fel i koncentrationlägren…

    Juridik är inte ekonomi, somliga här verkar inte fatta det. Juridik är inte marknadsmässigt format, det är just därför det inte är ekonomi.

  • En hord med kossor är starkare än en ensam ko.
    Ett kollektiv av fria innovativa individer är starkare än en ensam individ.

    Matematik….

  • Individer är inte kollektiva.
    Sånt som kuggar på kugghjul och boskap i en hord är enheter i kollektiv, liksom siffror i en statistisk medelvärdesberäkning.

  • Egensinnig

    De som begränsar kvinnors individualism kommer förutom kvinnorna att vara fattigare än de som inte gör det, allt annat lika. Välkommen till alla förtryckta kvinnor säger jag och kommer ha massor med tips på säkerhets- och rättsleverantörer, vilka potential de går miste om de stackars shariamännen, vilket slöseri! Samma sak med nazistföretagen och deras jakt på judar, låt oss andra leva med judarna så får nazistgänget bo i ett ghetto ifred, fattigt och ostört. Ganska löjliga resonemang egentligen men du envisas ju om att tjata om dessa ”hot”.

    Om det inte gick att applicera ekonomi inom juridik skulle det inte gå att göra en enda kalkylering i dagsläget, oekonomisk centralplanering i dagsläget ja, men inte anti-ekonomi.

    PerKQ

    Om det ändå bara var självuppoffring för kollektivet, som i de flesta fall innehåller viktiga individer för den som offrar sig (anhöriga, någon som lider och berör personen osv) men det handlar inte om det utan mer om att kollektivet offrar individer för det sk ”allmännas bästa” där definitionen ”det allmänna” nu åtminstone exkluderar offerlammet.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *