De processer som pågår i moderna banker är abstrakta och komplexa. Därför uppstår det lätt missförstånd kring vad banker egentligen gör och vilka som är konsekvenserna för samhället i stort.

En vanligt påstående i debatten är att banker har en enorm makt då de besitter ”möjligheten att skapa pengar ur tomma intet”. Att banker ruvar på stor makt i moderna samhällen stämmer förvisso, särskilt i ekonomier där myndigheter tillämpar arbetsmodellen ”privata vinster och socialiserade förluster” i relation till bankväsendet. Men är resten av påståendet sant?

Låt oss fundera lite på vad det skulle få för konsekvenser om banker kunde skapa pengar ”ur intet”. Skulle det inte innebära att banker aldrig kan få likviditetsproblem och att bankirer skulle slippa att någonsin oroa sig för bankrusningar? Varför skulle investerare och allmänheten gardera sig mot eventuella betalningsinställelser om banker helt enkelt hade makten att trycka pengar ”ur intet” närhelst kassan började sina? Vad skulle rationaliseringen under sådana förhållanden vara för existensen av centralbanker, löften om bankstöd och insättningsgarantier?

Det nuvarande bank- och penningsystemet har sina brister, men vi kan inte bortse från fakta. Precisionen i påståendet att bankerna skapar pengar ”ur intet” är vid närmare eftertanke inte alls den bästa. Dylika påståenden bidrar också till att höja de faktiskt åsyftade bankprocesserna i dunkel och skapa ett drag av magi och mystik kring teorin om pengar, en teoretisk vinkling som gör människor sårbara inför auktoritära röster och skapar ett artificiellt behov av ”ledarskap” som kan fylla okunskapens tomrum med ideologiskt betingade slagord. För att citera Friedrich A. Hayek:

Activities that appear to add to available wealth , ”out of nothing”, without physical creation and by merely rearranging what already exists, stink of sorcery. (The Fatal Conceit, s. 91)

Det som är okänt och inte kan förstås fullt ut av allmänheten måste bestridas, regleras och tämjas av dem som – får man förmoda – förstår världen bättre. Och mycket riktigt: historiskt sett har missförstånd av bankers funktion med svepande moraliska omdömen som följd (”neither a borrower nor a lender be”) utgjort ett högst tacksamt rättfärdigande för kungars och regeringars kontroll och inflytande över bankväsendet.

Så vari ligger problemet med påståendet att bankerna skapar pengar ”ur intet”? En stor del av förvirringen har sin grund i vad vi betraktar som pengar. De flesta ekonomer brukar nöja sig med att definiera pengar som ett allmänt accepterat betalningsmedel. Och eftersom ställningar på transaktionskonton (lönekonton m.m.) och vissa andra bankkonton med begränsade villkor som uppkommer i banksystemet helt uppenbart fungerar som betalningsmedel så dras även hastigt slutsatsen att banker skapar pengar. Kontosaldon uppstår i kreditgivningsprocessen som täckning för den fordran som banken erhåller på sin motpart, exempelvis ett bolån eller ett företagslån.

Men även om bankerna på många sätt är priviligerade så har de inga guldbyxor.

Kort repetition om pengars ursprung. Pengar är en nutidsvara som endast frivilligt accepteras som betalningsmedel om den har ett alternativt användningsområde och ett värde för marknadsaktörer redan innan förekomsten av indirekt handel (d.v.s. handel med betalningsmedel). Annorlunda uttryckt, monetär efterfrågan har alltid sitt ursprung i efterfrågan att få konsumera. Genom en gradvis process av handelsutbyten visar det sig att vissa varor lämpar sig bättre än andra som bytesmedel till följd av sina naturliga, monetära kvaliteter (delbarhet, hållbarhet, högt värde per viktenhet, mobilitet etc.), varför en enda vara på sikt utvecklas till den rena marknadsekonomins mest omsatta, eller den vara med minst avtagande marginalnytta på marknaden. Notera att ”den rena marknadsekonomin” i detta fall endast används som en tankekonstruktion för att möjliggöra en definition av begreppet ”pengar”.

Kan banker skapa något som enligt ekonomisk teori (se ovanstående resonemang) de facto är pengar? Och kan banker skapa någonting ur tomma intet? Svaret måste bli nej på båda frågorna.

Vad en bank kan göra är att ställa ut skuldförbindelser i form av kontosaldon eller sedlar (det senare är dock olagligt för svenska affärsbanker) och byta dessa mot andra tillgångar på marknaden, exempelvis andra skuldförbindelser. Ett bolån med 10 års löptid och huset pantsatt är inte ”ingenting”. Ett företagslån med inventarier och maskiner intecknade är knappast heller ”ingenting”. Bankers kapacitet till kreditexpansion är därigenom begränsad, inte bara till följd av regleringar, utan till följd av det välbekanta faktum att skuldsättning alltid medför risker. Detta innebär inte att bankers kreditexpansion i sin nuvarande form är problemfri, men någon svartkonst förekommer inte.

Trots att banker inte skapar pengar finns det emellertid inget som hindrar att bankernas kortfristiga finansiering sätts i omlopp som betalningsmedel, då motsvarande skuldebrev upplevs som säkra, samt enkla och billiga att handla med. De upplevs som säkra, då deras värde backas upp av motsvarande fordringar och (oftast) underliggande realtillgångar på balansräkningens tillgångssida, men även av centralbanker och ytterst sett av staten, som står beredd att tvångsbeskatta allmänheten om banken – till insättarnas nackdel – en dag skulle hamna på obestånd. Bankers skuldåtaganden är också enkla och billiga att handla med, då vissa logistiska problem som användningen av fysiska varupengar ger upphov till elimineras. Bankerna erbjuder vidare många tjänster som förenklar transaktioner med deras skuldebrev, exempelvis kontokort, checkar och internetbankslösningar.

Om vi som samhälle i framtiden vill undvika våldsam inflation, bankpaniker, konjunkturcykelsvängningar och tragiska finansiella kriser måste vi däremot sätta ner foten mot de politiska förmåner och privilegier som gör det möjligt för banker att underlåta att betala sina skulder. Dessa privilegier, inklusive en centralbank som står redo att refinansiera affärsbankerna inför minsta hot om betalningsinställelser, har stimulerat fram utvecklingen av en ohållbar affärsmodell bland bankerna, exempelvis möjligheten att finansiera ackumulationen av fordringar på 20 eller 30 års löptid med åtaganden som måste lösas in omedelbart på begäran (och som, p.g.a. av statliga dekret, ”löses in” i andra skuldförbindelser och inte i guld eller varupengar). De systemrisker som uppstår som följd bemöts allt som oftast av ”hårdare övervakning” (utökade resurser till inspektionsmyndigheter eller fler kostsamma byråkratiska organ på skattebetalarnas bekostnad, exempelvis överstatliga bankunioner), några tillägg till de tusentals sidors virrvarr av detaljregleringar som redan finns (som hittills aldrig har uppfyllt sitt syfte och som därtill undergräver konkurrensen i sektorn, då mindre aktörer saknar de skalfördelar som krävs för compliance) och andra krav på ytterligare politisk kontroll av banksektorn (förstärkta statsgarantier eller direkta förstatliganden). Resultatet är i någon mån den sämsta av två världar: ett betalningsväsende som varken är fritt eller stabilt.

Det finns alternativ.

Kommentarer (60)

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    ”Skulle det inte innebära att banker aldrig kan få likviditetsproblem och att bankirer skulle slippa att någonsin oroa sig för bankrusningar?”

    Det är vad det innebär, ja. Storbanker som är TBTF är inte oroliga för bankrusningar. De banker som är deltagare i betalningssystemet RIX har obegränsad tillgång på nytryckta kontanter. Om du inte tror mig så kan du ju titta på vad som hände med storbanker i USA som drabbades av ”problem”, de fylldes med ca 2 biljoner nytryckta dollar.

    I Centralbankernas mandat ingår att främja finansiell stabilitet och det är ett finare ord för ”skapa kontanter när det bankerna behöver fyllas på”.

    Bankrusning är omöjlig i dagens banksystem eftersom pengar skapas ur tomma intet. När den svenska bostadsbubblan drabbar bankerna kommer de garanterat fyllas med nytryckta kontanter.

    Thumb up 0

  • Mr X

    1 år sedan

    Må hände att banken har uppbackning i form av skuldebrev, det ändrar ingenting alls, banken har fortfarande skapat pengar ur tomma intet. Det ända artikeln visar är att varje sedel bär en skuld. Om jag nu i egenskap av bank börjar ge ut lån och endast tar pengar ifrån insättarnas pengar då har jag i egenskap av bank inte skapat pengar ur tomma intet, men om jag nu ger ut lån på 100 kr och samtidigt skapar pengar på 100 kr som delvis eller inte alls kommer från insättarnas pengar eller annat kapital som redan varit i min ägo, ja då har jag ju skapat pengar ur tomma intet, även om de pengarna har ”uppbackning” i form av skuldebrev på just 100kr+ ränta, vart kommer pengarna som redan inte finns i min ägo ifrån? haha så enkelt är det.

    Thumb up 0

  • PerKQ

    1 år sedan

    Här är ett populärt exempel från internet.
    http://www.yesmagazine.org/issues/the-new-economy/how-banks-make-money

    Men man kan förenkla det till att samma person lånar sinna egna pengar

    1) sätt in 100 Kr
    2) Ta ett lån på 90 kr
    3) Sätt in 90 kr
    4) Låna 81 kr

    För varje varv så betalar kunden mera ränta.
    Men banken har inte skapat några pengar.
    De använder bara de pengarna som de har.
    10% av insättningar kan de inte låna ut.
    Så då är väl det klart att banker inte skapar pengar.
    Men folk kan sånn sett belåna allt de har och få pengar istället.
    Då har en inte heller banken skapat pengar men bara givit pengar
    så att kunden kan konsumera en del av sinn egendom som ligger låst.

    Thumb up 0

  • Ola Nevander

    1 år sedan

    @Logiskt tänkande,

    Det faktum att bankerna är beroende av extern finansiering för att hålla sig likvida under kriser visar tydligt på att bankerna inte skapar pengar. Det stämmer förvisso att centralbanker och regeringar i slutändan kommer till undsättning i kanske 99% av fallen, men detta sker just för att bankerna ifråga har fått likviditetsproblem. Trots detta tunga understöd förekommer ändå bankrusningar ibland. Var väl 370 miljoner som försvann på ett fåtal dagar från Swedbank för något år sedan exempelvis, då allmänhetens förtroende sviktade. http://en.wikipedia.org/wiki/List_of_bank_runs

    @Mr X

    Saken är att det inte är pengar som bankerna skapar, utan skuldebrev med täckning i andra tillgångar. Skillnaden mellan banken och, säg, bolånetagaren, är bara den att bankens skulder cirkulerar på marknaden (som betalningsmedel i form av penningsubstitut). Detta eftersom den räknas som betydligt mer kreditvärdig än bolånetagaren.

    Thumb up 0

  • Lars A

    1 år sedan

    Jag brukar göra en liknelse med hur det vore om en privatperson skulle göra samma sak. Min gode vän kommer till mig och frågar om han kan få låna 100 000 kr, visst säger jag, vänta lite. Så går jag ner i källaren och startar min tryckpress och trycker 200 nya 500 kr sedlar, sen så avtalar vi ränta och skriver en revers, han får pengarna och går glatt iväg.
    Detta är ju inte riktigt lagligt, men varför får en bank göra så men inte jag? Jag skulle åka in för falskmynteri, men banken klarar sig. Banken är ju också ett privat företag eller?

    Thumb up 0

  • Per-Olof Persson

    1 år sedan

    Men kan inte banken skapa helt nya pengar åt låntagaren?

    Antag att Individ A lånar 1 miljon kr i Bank B. Bank B kan genom en bokföringsåtgärd i sin balansräkning debitera 1 miljon kr som Fordring på Individ A och kreditera 1 miljon kr som Skuld till Individ A (Individ A:s bankkonto ökar med 1 miljon kr).

    Bank B bör också kunna välja att låna ut pengar till Individ A ifrån Eget kapital (ifrån bankens vinster och nyemissioner), om bankens tillgångar överstiger bankens skulder. Bank B bör även kunna välja att själv ta ett lån för att sedan låna ut till Individ A.

    Thumb up 0

  • Egensinnig

    1 år sedan

    Banker skapar inte pengar i Mises mening, alltså marknadspengar där oförstörbarhet är en viktig förel. Men de skulder som banker skapas används för att buda upp priser på sånt som kan belånas mest. Och när dessa skulder förlorar det förtroende som en”kredit” baseras på, ja då kraschar priserna som bjöds upp av såna skulder. Penningmängden (typ guldmängden) kan nog vara konstant under hela den processen. De senaste årens guldprisuppgång kan nog beskrivas som en nedgång i förtroendet för skulderna som bankerna skapat.

    Skillnaden mellan pengar och bankskulder som artikeln gör, säger föga om hur ”konjunkturen” utvecklas m.a.a. det. Men det var väl heller inte ambitionen.

    Thumb up 0

  • PerKQ

    1 år sedan

    Per-Olof Persson
    Jag tycker inte att dina exempel visar att banken skapar pengar.
    Första exemplet existerar inte och de två andra handlar om att låna existerande kapital. Det är väl det som banker ska göra bland annat.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Det som banken gör genom att sätta in ”pengar” på låntagarens (köparens) konto gör ju att investeringsmedel realiseras hos säljaren trots att det på marknaden (ännu) inte har realiserats någon ”köpkraft”.

    Ett hållbarare alternativ till banklån för investeringar vore rimligtvis s.k. Crowdfunding.

    Thumb up 0

  • Ola Nevander

    1 år sedan

    @Per-Olof Persson,

    Ditt första exempel är helt korrekt, med kvalifikationenen att det just är en skuld som skapas för banken (Individ A:s kontobalans) och inte pengar. Hela operationen minskar bankens likviditet och inte tvärtom. För bankens del kan detta vid behov motverkas genom retroaktiv upplåning av instrument med längre löptider. Då ökar likviditeten men på bekostnad av lönsamheten.

    Thumb up 0

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    ”Det faktum att bankerna är beroende av extern finansiering för att hålla sig likvida under kriser visar tydligt på att bankerna inte skapar pengar”

    Det är knappast ett bevis, bankerna skapar ju som de flesta vet 97% av penningmängden, menar du att bara monetära basen/kontantmängden är pengar? Isf är du ganska ensam om den uppfattningen. Även monetära basen skapas indirekt av bankerna eftersom centralbanken skapar monetär bas beroende på hur mycket krediter bankerna skapar.

    Visst, banker kan behöva ta in pengar från annat håll, t.ex genom nyemission, men kom då ihåg att pengarna de tar in via nyemission tidigare hade skapats av bankerna själva. Så man kan lika gärna säga att de finansierade sig genom att skapa pengar. När bankerna lånar av varandra så skapar de också nya pengar. Bankerna skapar alla pengar, att säga något annat är fel.

    Thumb up 0

  • Strikt talat är enbart Riksbankens plåt- och pappersbitar Pengar idag (M0). En bank som förvarar dessa på ett avistakonto omvandlar dessa till elektroniska ”pengar” (M1=Pengar+”pengar”). Om det sköts snyggt, dvs utan kreditexpansion, så ökar inte penningmängden M1 (dvs M1=M0). Däremot när kreditexpansion sker ökar penningmängden (M1>M0).

    Att förvara depositioner av Pengar lyfter in dem i bankens balansräkning i utbyte mot elektronsika ”pengar”. Men när kreditexpansion sker så lyfter banken även in hus, bilar, konsumtionslån, etc. i sin balansräkning i utbyte mot pengar.

    Så visst, banken skapar inte pengar ”ur tomma intet”, utan den skapar pengar av hus, bilar, platt-teve-apparater etc. Problemet kvarstår dock, banksystemet skapar pengar, och det leder till stora skador i ekonomin. Det skulle aldrig gå utan statens stöd.

    Thumb up 1

  • BJ

    1 år sedan

    Väldigt bra artikel. Något jag funderat på är att det pratas om att detta skapande av pengar ur tomma intet skulle driva upp inflationen, men kan det göra det?

    Inflation skapas när pengar från hand till hand och människor märker att det verkar finnas en större mängd pengar än tidigare, vilket innebär att pengars köpkraft minskat, och de höjer då sina priser för att de ska kunna köpa lika mycket som tidigare.

    Men kan inflation verkligen ske när pengarna är ”skapade” ur bråkdelsreservsbanken? För mängden pengar kommer att korrigera sig själv precis innan de processer som skapar inflation tillkommer, när två personer ska ta ut samma pengar från banken och bara en kan ta ut dem.

    Thumb up 0

  • Egensinnig

    1 år sedan

    BJ,
    Visst orsakar bankernas kreditskapande inflation. Om du kan låna en kvarts miljon till, så kan du bjuda högre för lägenheten, priset på den stiger. Det är konkret så ”inflation” uppstår, de nyskapade pengarna (krediterna) används ju till att köpa något, och det gör man genom att bjuda över någon annan. ”Korrigeringen” skulle vara att krediterna skrivs av med följd att alla banker går i konkurs, igen.

    Thumb up 0

  • Ola Nevander

    1 år sedan

    Låt mig bara förtydliga med att jag aldrig har anfört att bankernas kreditgivning i nuvarande form inte kan vara skadlig, inflationsdrivande eller liknande.

    Det jag har sagt är att pengar är en nutidsvara (”present good”) som bara kan definieras med vetenskaplig precision utifrån hur det uppkommer. Jag är långt ifrån den förste att påpeka att pengar och kredit är två skilda saker och att vi hamnar i motsägelser (exempelvis att banker som skapar likviditet ”ur intet” kan drabbas av likviditetsbrist) om vi inte gör denna distinktion klart och tydligt. Men det mest allvarliga är att vi riskerar spela mörka krafter i händerna på olika sätt och undergräva trovärdigheten för österrikisk teori. Människor gör ganska snabbt kopplingen:

    Pengar (nutidsvara) = rikedom
    Banksystemet skapar ”pengar” (inflation)
    Rikedom = inflation

    Sedan har jag viss förståelse för att människor blir förvirrade av att det som normalt kallas för ”penningmängden” (allmänt accepterade betalningsmedel) i dagens läge består av krediter, men det påverkar inte resonemanget.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Den kreditmängd (exempelvis 1000 kkr) som banken skriver in på låntagarens konto, cirkulerar ju på marknaden en viss tid (exempelvis på lönekonto -> konsumtion -> lönekonto -> konsumtion…) och till dess att de tillfullo återbetalas till till banken, och helt försvinner ur cirkulationen. Men om t. ex. låntagaren är ett aktiebolag som helt har ”plundrats” på alla tillgångar och gör konkurs, så kommer ju dessa pengar att fortsätta att cirkulera för all framtid. Det enda sätt som krediterna finns kvar är ju då som en fordran i bankens bokföring – men som aldrig kommer att återbetalas eftersom låntagaren inte längre finns kvar. Därefter är det ju då ingen skillnad mellan dessa ”pengar” och de fiatpengar som utges av centralbanken. På så sätt så har ju banken ”skapat” dessa pengar, och de kommer att fortsätta att cirkulera på samma sätt som centralbankens pengar. .. Eller?

    Thumb up 0

  • Mr X

    1 år sedan

    När det kommer till kritan så skapar man faktiskt pengar ur tomma intet, direkt eller indirekt eller hur det än må vara. Inflationen är ett bombsäket bevis, nu vet jag inte exakt vilken institution som man ska lägga skulden på, men det är utom all rimlig tvivel att någon gör det, om inte affärsbankerna så kanske centralbanken eller staten eller kanske alla tre, hur som helst är det upp till de mer kunniga att utreda detta. Och det stämmer som Ola skriver att det är viktig att man är korrekt och petnoga för att inte tappa trovärdighet. Personligen tycker jag det är mer intressant att ta reda på vem och hur pengar skapas ur tomma intet än vilka som inte gör det. För det råder heller inga tvivel att den institutionen som har makten att trycka pengar är den mäktigaste av alla i det samhället vi lever.

    Thumb up 0

  • PerKQ

    1 år sedan

    Nej banker skapar inte pengar ur tomma intet så den diskutionen kan avslutas.

    Människor med fasta tillgångar har en mänsklig rättighet(eller möjlighet) att belåna alla sina tillgångar och få pengar motsvarande en del av värdet.

    Banker lever av detta och behöver pengar för att genomföra affären.
    Central banken tillhandahåller pengar och försöker hålla inflationen på en
    godtagbar nivå.

    Samhället skulle få stora problem om alla belånade alla sinna tillgångar.

    Systemet skulle vara självreglerande om banker fick gå omkull.
    Som vanligt så går staten in och ska beskydda medborgarna från små problem genom att skapa stora problem.

    Thumb up 0

  • Ola Nevander

    1 år sedan

    @Uno Hansson,

    Bankerna blir inte av med sin skyldighet att lösa in insättarnas saldon i kontanter bara för att den lider kreditförluster på sina tillgångar.

    Sedan är det inte helt säkert att bankens åtagande kommer att fortsätta att gälla som betalningsmedel om kreditförlusterna blir betydande. Om det börjar misstänkas att banken inte har en tillräcklig kapitalbuffert för att täcka sina förluster kommer dess åtaganden snabbt att tas ur cirkulationen. Problemet i dagens läge är att myndigheter på olika sätt garanterar att detta inte ska hända, vilket medför att kvaliteten på de betalningsmedel som bankerna ger ut försämras över tid.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Det som jag avser är exempelvis de låntagare som tar ut hela lånebeloppet och satsar dem på arbetslöner och material för ett helt misslyckat projekt, och som kanske tom gör att investeringsbanker går i konkurs, då kommer ju en mängd krediter (som nu inte på något sätt kan avskiljas från M0) att fortsätta att cirkulera. Det är väl bl. a. på motsvarande sätt som kreditexpansionen uppstår?

    Ett bättre sätt för att öka arbetsinsatserna vore väl att omsättningshastigheten ökade, på den penningmängd som redan finns i omlopp. Detta bör exempelvis kunna ske via crowdfounding.

    Thumb up 0

  • Per-Olof Persson

    1 år sedan

    Uno

    Krediterna i ekonomin minskar vid amortering av krediterna, och om dåliga krediter nedskrivs eller avskrivs i bankernas bokföring. Detta minskar betalningsmedlen i ekonomin. Uppstår en stor mängd misslyckade projekt i ekonomin, har detta en tendens att minska betalningsmedlen.

    Att öka pengarnas omsättningshastighet för att öka aktiviteten i ekonomin, brukar oftast ske när centralbanken skapar inflation (=ökar penningmängden). Konsumtionen ökar och sparandet sjunker. Men då skapas en ohållbar konjunkturuppgång som så småningom leder till en nedgång.

    Syftet med att öka pengarnas omsättningshastighet är oftast att man vill skapa full sysselsättning. Detta är teoretiskt möjligt under konjunkturuppgången eftersom vinsterna stiger inom (vissa) företag/branscher.

    Men vill man alltid ha full sysselsättning är det bättre att lönekostnaderna anpassas till arbetsgivarnas intäkter. Arbetsgivarna fattar ekonomiska beslut enligt faktorerna ”Intäkter-Kostnader=Vinst” eller ”Intäkter=Kostnader” (offentlig sektor).

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Per-Olof,

    Om låntagare med stora skulder och utan nämnvärda tillgångar gör konkurs, och banken exempelvis gör konkurs så att fordringarna helt försvinner, så kommer ju skulderna aldrig att betalas tillbaka för att avskriva lånet. Då har ju alla de pengar som låntagaren tagit ut från skuldkontot redan börjat cirkulera, och därmed ökat penningmängden i omlopp för all framtid (= en form av kreditexpansion). Eller…?

    Thumb up 0

  • Per-Olof Persson

    1 år sedan

    Uno

    Du har rätt. Vid nedskrivning och avskrivning av lån i bankernas bokföring, debiteras inte bankens skuld till kunden (kundens banksaldo). Detta blir i stället en förlust för banken och betalningsmedlen i ekonomin minskar inte.

    Men en stor mängd förlustprojekt och en ekonomisk kris, har oftast en tendens att minska betalningsmedlen. Viljan att ta lån och att ge lån minskar. Krisen i USA 1929-33 är det stora spöket för alla centralbanker eftersom betalningsmedlen i USA sjönk med 35 %. Centralbanken ser det som sin uppgift att öka bankernas betalningsmedel vid kriser.

    Thumb up 0

  • Johan

    1 år sedan

    Låt oss tänka oss en ö med nio personer, alla har 100000 kronor var.
    Alla jobbar med att skaffa mat etc så pengarna cirkulerar när man byter tjänster och varor.
    En dag bestämmer jag mig för att starta en bank, redan den dagen kommer en av öns invånare, slaktaren in och vill låna 1 miljon till ett husbygge.
    Jag har då mina 100000 (10%) som fraktionell hållning i banken för att låna ut pengarna.
    Nu skulle ju detta vara fysiskt omöjligt i en så outvecklad ekonomi, då kontanterna skulle ta slut, men jag lånar summan från grannön…

    Husbyggaren börjar betala för husbygget och när huset är klart så cirkulerar nu mer än dubbelt så mycket kontanter i den lilla ekonomin.

    Fiskaren i byn som är en sparsam människa märker att snickarna i byn verkar ha mycket pengar att spendera, så han fördubblar priset på fisk, han börjar också tycka att hans hårt sparade pengar inte längre har samma köpkraft…

    Efter några år så kommer bagaren i byn till husägaren och vill köpa huset. Husägaren är väldigt förtjust i sitt hus, så han vill inte sälja.
    Men när bagaren erbjuder 2 miljoner för huset så kan han inte säga nej.

    Bagaren kommer till min bank och vill låna, jag har under tiden tjänat en rejäl hacka på räntan som huslånet gett mig.

    Slaktaren kommer in och betalar sitt lån på en miljon och jag lånar upp en miljon till från grannön.

    Nu märker den sparsamme fiskaren att slaktaren strör pengar omkring sig, så han dubblar priset på fisk igen, men märker att hans sparade pengar har fått ännu mindre köpkraft…

    Den historien går att göra väldigt komplex och förfinad, men det behövs inte.
    Naturligtvis finns det ett problem med bankers krediter och ökande priser på tex fastigheter…

    Thumb up 0

  • Sebastian Åsberg

    1 år sedan

    Om mängden pengar är till över 95% skapade av krediter finns ett enkelt matematiskt problem.
    Ex1 Ett företagslån på tex 6 år till 5% ränta.
    Lån 100 000 kr, ger amortering + ränta =ca 134 000
    Ex2 Ett villalån på på 25 år till 3% ränta.
    Lån 1000 000, ger amortering + ränta =ca 2 100 000

    Peningmängden, kan aldrig täcka både lånen + räntan.
    Enda sättet för bankerna att få in både lån + ränta är att skapa ännu mer krediter osv.
    Det här leder till en exponentiell utveckling.

    Thumb up 0

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    ”Nej banker skapar inte pengar ur tomma intet så den diskutionen kan avslutas”

    Tungt argument…. Vad exakt är uppoffringen banken gör när den krediterar ett konto? Vad jag vet skriver de bara in siffran och poff så skapas pengarna. Var det inte pengar ur tomma intet?

    Och nej, det behöver inte finnas en låntagare för att banken ska kunna kreditera konton, det är en myt som Mr Cornukopia sprider då han verkar tro stenhårt att det är låntagaren som skapar pengarna. Ett riktigt pucko.

    Thumb up 0

  • Mats Lindqvist

    1 år sedan

    Banker skapar pengar. Men endast centralbanken kan skapa nya pengar ”at will”. Övriga banker skapar pengar, inte ”ur tomma intet”, utan i utbyte mot skuldsättning. Det krävs alltså en motpart som accepterar att försätta sig i skuld, för att en bank skall kunna skapa pengar. Men det ÄR BANKEN som skapar dem.

    En sak som är problematiskt med detta är att många (de flesta?) låntagare inte är medvetna om vad som sker; att banker skapar de pengar som de ”lånar ut”. Runt detta finansiella system har en rad maktstrukturer byggts upp, företag, såväl finansiella och icke-finansiella, politiska partier och ideologier. Men om en stor del av väljarkåren bara har en vag uppfattning om hur ekonomin fungerar i dess kärna, då har vi ett demokratiskt problem anser jag.

    Ordet ”banklån” är f.ö, missvisande, banker lånar inte ut något, utan de skapar krediter. En bank behöver inte avstå något när de utfärdar vad som brukar kallas ett ”lån”. Om jag, som inte har banktillstånd, lånar ut 1000 kr till min granne, då måste jag avstå dessa 1000 kr, och jag kan inte använda min grannes löfte om återbetalning

    Thumb up 0

  • komplex

    1 år sedan

    Det ekonomiska systemet är lite mer komplicerat än vad en del av kommentatorerna här förstår. Om det vore så enkelt att kreditexpansion, som somliga av er jämställer med att skapa pengar ur intet, samtidigt orsakade inflation, då borde vi just nu ha en otroligt hög inflationsnivå eftersom vi det senaste decenniet har haft en så kraftig kreditexpansion. Ni har glömt centralbankens roll.

    Thumb up 0

  • Mats Lindqvist

    1 år sedan

    Jag citerar John Kenneth Galbraith, professor i ekonomi, rådivade till mer än en amerikansk president mm.

    ”Processen varmed banker skapar pengar är så enkel att det är frånstötande för sinnet” (ur hans bok ”Pengar-varifrån de kommer och var de hamnar”)

    Jag går vidare med professor Lars Jonung’s bok ”Makro-ekonomi”: (i kapitlet som beskriver hur kreditexpansioncykeln går till, sid 214) : ”Vi har alltså nått en fundamental slutsats: banker kan skapa pengar.”

    Ett tredje citat från boken ”Economics” av Parkin/Powell/Matthews, sid 669:”Banks create money.” … ”Remeber, most money is deposits, not currency. What banks create is deposits, and they do so by making loans.”

    Banker skapar pengar, och det gör det i utbyte mot att en motpart försätter sig i skuld med samma belopp. På samma sätt kvittas ”pengar” mot skulder och försvinner, när skulder amorteras ned.

    Följande är min (och många andras) tolkning: eftersom banken endast skapar samma belopp som låntagaren blir skuldsatt med, så ”fattas” det pengar för att låntagaren skall betala tillbaka skulden med ränta. Alltså måste banken fortsätta skapa nya krediter, så att det hela tiden skapas nya pengar (och skuklder) så att redan existerande skulder skall kunna återbetalas med ränta. Lite som ett pyramidspel som ständigt måste växa för att inte kollapsa. Härav kravet på ständig tillväxt i vår ekonomi.

    Argumentet mot detta resonemang brukar vara att bankens räntevinst återcirkuleras i ekonomin; samma ”pengar” kan användas för att betala ränta på samma skuld om och om igen. Mitt argument mot det är att det är en teoretisk ytterlighet som i praktiken aldrig inträffar. Alla räntevinster återcirkuleras inte perfekt, och många vinster i näringslivet ackumuleras och omsätts inte i den takt som är nödvändig, för att skuldsatta skall kunna återbetala sina skulder, med en konstant eller krympande penningmängd. Det märks direkt på inhemsk efterfrågan, arbetslöshet etc. om bankerna stryper kreditgivningen, t.ex. pga en sprucken kreditbubbla. Exakt hur ”pengar” omsätts i ekonomin vet inte ens ekonomer, den s.k. ”transmissionsmekanismen” är en stor osäkerhetsfaktor i ekonomernas modeller.

    För att hantera detta problem, finansiell stabilitet i en ekonomi utan tillväxt, så brukar jag (och vissa andra) förorda det som kallas ”demurrage”, dvs att skatt tas upp på samma sätt som ränta. Det betyder att skatt tas upp över tid, istället för som nu, då skatt tas upp när pengar byter ägare. Skatt tas då upp oavsett om pengarna byter ägare eller ej, som ett slags negativ ränta. Detta har också andra effekter på det ekonomiska beteendet: eftersom demurrage försämrar värdelagringsfunktionen hos pengar, så skapas ett incitament att bevara värde på något annat sätt än att samla på sig ”pengar”. Investeringar som långsiktigt bevarar värde är just energieffektivisering, förnyelsebar energi, hållbar utveckling: investeringar som idag ”förlorar” mot ”pengar på banken” som ger ”ränta på ränta”. Räknar man med nuvärdemetoden (med positiv ränta) på olika investeringsbeslut så vinner alltid ”snabba pengar” över långsamma. Kostnader/intäkter som ligger långt in i framtiden får lägre betydelse än de kortsiktiga ekonomiska effekterna. Räknar man på t.ex. kärnkraft ,med kalkylränta noll, så kommer de långsiktiga kostnaderna för att vakta avfallet under tusentals år att bli påtagliga; kärnkraften är chanslös vid en sådan bedömning. ”Räntan” som används i investeringskalkyler kan sägas löst vara kopplad till den tillväxt vi har och den avkastning man kan få tex. på statsobligationer. Nu när tillväxten avtar pga peak oil och centralbanker håller låga räntor, så kanske vi förhoppningsvis blir mer långsiktiga och miljövänliga i vårt beslutsfattande och börjar sänka även kalkylräntan i olika investeringskalkyler.

    Thumb up 0

  • Jonas Ek

    1 år sedan

    Ännu effektivare är ingen skatt alls :)

    Thumb up 0

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    @Mats Lindqvist

    ”Det krävs alltså en motpart som accepterar att försätta sig i skuld, för att en bank skall kunna skapa pengar”

    Det behövs ingen låntagare för att banker ska kunna kreditera konton, varför har du fått för dig det?

    Thumb up 0

  • Mats Lindqvist

    1 år sedan

    Nej, jag är inte säker på att det ”måste” finnas en låntagare för att de skall öka siffran på någons konto, men varför skulle banken vilja göra det? Öka sin skuld utan att få ut någon motprestation från tex. en låntagare? Men jag skulle bli förvånad om det inte finns restriktioner/regleringar. Det är SÅVITT JAG VET endast centralbanker som skapar nya pengar helt på eget initiativ, utan motpart inblandad, när de köper tex. en redan utgiven statsobligation eller guld. Ge gärna ett exempel på om/när så sker på vanliga bankers initiativ, jag känner inte till det, och jag har läst typ ett par hyllmeter penningteori. Eftersom centralbanken gör detta med mål att reglera räntenivån så behövs endast en institution som gör detta; CB ser till att bankerna har den likviditet som behövs för att hålla de korta räntorna på den nivå de anser lämplig, för att maximera sysselsättning och upprätthålla prisstabilitet och finansiell stabilitet. En slags planstyrning av ekonomin. Om det vore som du påstår så skulle varje enskild bank ha centralbanksfunktion, och så är inte fallet.

    Thumb up 0

  • Jonas Ek

    1 år sedan

    Och självklart ska vi inte ha centralbanker som sysslar med sådan ofog.

    Thumb up 0

  • Mats Lindqvist

    1 år sedan

    Jonas, Jag köper Österrikiska skolans argument rakt av, men att endast ha guld silver och banklöfte på guld/silver som de ”enda” pengarna, tror jag vore negativt för ekonomin. En stor biologisk mångfald av olika sorters ”pengar” tror jag vore det bästa. Inte minst bytesnätverk som WIR. Bankkreditpengar är också Ok men ta då för Guds skull bort centralbankernas klåfingriga försök att styras ekonomin. räntan måste sättas på marknadsmässiga villkor, annars tar man bort den viktigaste prismekanismen av alla, nämligen den prismekanismen som bestämmer kostnaden för kredit och kreditrisk. Har man en centralbank så har man INTE en fri marknad, med fri prisbildning.

    Thumb up 0

  • Mats Lindqvist

    1 år sedan

    Tillägg: vänsterns motvilja mot fria pengar kommer främst ur deras krav på ”rättvisa löner” men jag undrar om de inte skjuter sig själva i foten här… Hur skall ett ”rättvist” löne-system se ut?

    Thumb up 0

  • Jonas Ek

    1 år sedan

    Mats, då är vi helt överens :)

    Thumb up 0

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    ”men varför skulle banken vilja göra det?”

    För att det ökar deras kapital, bankerna kan bygga kapital genom att kreditera konton utan att det finns en låntagare. Guld är en tier 1 asset, och när banker köper guld krediterar de konton utan att det är någon låntagare inblandad. Banker kan också köpa obligationer på andrahandsmarknden genom att kreditera konton, penningmängden ökar trots att inget nytt lån skapas.

    ”Det är SÅVITT JAG VET endast centralbanker som skapar nya pengar helt på eget initiativ”

    Hur kan du påstå att det är centralbankers eget initiativ, centralbankerna har mandat som de ska följa vilket oftast betyder att de alltid måste trycka mer pengar när bankerna behöver pengar. Så länge det inte är centralbankerna som bestämmer när bankerna behöver mer pengar så är det inte på ”eget initiativ” de skapar pengar. Det är mer rätt att säga att bankerna styr över centralbankers tryckpressar eftersom de tillsammans avgör om det ska bli en bankkris eller ej.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Logiskt Tänkande,
    Tja, det är väl i så fall banken själv som är låntagare. Banken ”lånar” ju av sig själv för att köpa guldet. Därmed belastar de ju sitt eget balanskonto, så att de i motsvarande grad minskar möjligheterna för att låna ut till andra.

    Thumb up 0

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    Uno Hansson

    Vad är din poäng, med ditt resonemang kan vi lika gärna säga att centralbanker lånar av sig själv när de skapar monetär bas. Skapar inte centralbanker pengar heller då alltså?

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Poängen är förstås om det har uppstått en varaktig ökning av de disponibla betalningsmedel som fritt cirkulerar på marknadsarenan;… eller om det inte har uppstått en varaktig ökning av betalningsmedlen (i princip för all framtid)!

    Ett lån som tillfullo betalas tillbaka till banken med ränta, innebär ju (i princip) en minskning av mängden fritt tillgängliga betalningsmedel som cirkulerar på marknadsarenan. Lån som amorteras av, leder ju enbart till att mängden officiella betalningsmedel ökar under en viss, och kanske avtalad tid.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Det egentliga problemet med bankernas kreditexpansion – som jag ser det – är att nuvarande aktörer på marknadsarenan kanske snyltar på tidigare generationers arbetsinsatsers och naturresurser, så att det fortlöpande snyltar på, skuldsätter och förminskar kommande generationers möjlighetsutrymmen.

    Thumb up 0

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    Ok, vi är alltså överens om att Mats Lindqvist inte vet vad han pratar om när han skriver:

    ”Det krävs alltså en motpart som accepterar att försätta sig i skuld, för att en bank skall kunna skapa pengar”

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Nej, jag är naturligtvis inte överens med dej om att det som Mats Lindqvist skriver är feltänkt på något sätt. Att tillfälligtvis öka mängden betalningsmedel på marknaden, kan ju i så fall lunchrestauranger m.fl. göra genom att exempelvis dela ut gratis lunchkuponger, istället för att betala för reklam!

    Thumb up 0

  • Logiskt Tänkande

    1 år sedan

    Javisst UNO, om dessa lunchrestauranger var RIX-deltagare uppbackade av Riksbanken (TBTF) samt att deras lunchkuponger hade motsvarigheten till insättningsgarantin så kan vi jämföra lunchkuponger med storbankernas kontosiffror. Då hade de nog tom räknats in i penningmängden M1.

    När en bank köper tillgångar genom att kreditera konton ökar penningmängden, ingen låntagare behöver vara inblandad.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Ok, men i så fall är det väl den korporaratistiska insättningsgarantin som är boven i dramat. Slopades insättningsgarantin så skulle det väl inte kunna fortsätta?

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Lunchrestauranger, kvartersbutiken osv… bör rimligtvis kunna ”skapa” lite viktiga pengar med digitala kodade ”kuponger”, som ”delbetalning” till sina leverantörer och deras leverantörer (från jord till bord). Närmaste leverantör ”delbetalar” i sin tur (förutom till anställda, sponsring och välgörenhet) sina leverantörer osv… osv… fram till odlarna, slaktarna, fiskarna, jägarna… och deras leverantörer…
    Hela denna kedja bör rimligen kunna göras helt electroniskt autonomt, så att administeringskostnaderna succesivt går mot noll. Lämplig form av kuponger är förstås Bitcoin. Globalt bör det leda till att banker och centralbanker successivt får mer och mer konkurrens…!

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    … administrations- och transaktionskostnader… bör jag kanske skriva…

    Thumb up 0

  • Ray H

    1 år sedan

    Precis Uno, men det får man inte enligt staten. Man får inte konkurrera med valutamonopolet hur som helst, det satte man stopp för år 1904.

    Läs ”Free Banking in Sweden av Erik Lakomaa” – den är intressant :)

    Thumb up 1

  • PerKQ

    1 år sedan

    Det finns sunda banker med….
    http://jak.se/

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Men det vore kanske intressant att kolla:
    Om t.ex. en ”LunchCoin” för närvarande är ca en Bitcoin; vilka riksdagspartier kan då missunna svenska arbetare ”such thing as a (tax and BankingFree) lunch”; särskilt om de som på kvällen hämtar det som blir över från restauranger och närbutiker kan få en ”SoupKitchenCoin) (= 0,1 Bitcoin) till fattiga barnfamiljer och att detta accepteras överallt uton i Sverige?

    Även en del av restaurangernas och närbutikernas hyra avtalas förstås att betalas med LunchCoin.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    … kanske … (Tax and Banking) free lunch…?… jag är ganska dålig på engelska och andra språk…

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    I Sverge och många andra länder finns det ju redan Rikskuponger. Till skillnad från Sverige, så påstås det att dessa i många länder varken är beskattade med löneförmån, moms mm. Folk är alltså vana vid detta. Därför kan jag inte släppa tanken på LunchCoin som använder sig av en – om möjligt – förenklad kopia Bitcoins protokoll osv.
    Samma som gäller för IP-adresser, så får varje deltagande restaurang tilldelat deras speciella ”plånbok” så många koder som deras antal stolar. Sedan säljer de ut dessa med en liten rabatt till vem som vill köpa. De som köper upp just den restaurangens LunchCoin kan sedan använda dessa överallt i världen för standarslunch (kl 12 – 15?) liksom det användes cigaretter som ”pengar” under WW2… På så sätt blir ”there´s is [of course] such thing as a [Tax and Bank] free lunch]… eller?

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    … alltså något som används av ”alla” liksom fildelning till dess att de folkvalda gör det helt OK och – självklart – helt skattefritt…

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Istället för ROT och RUT och bemanningsföretag, så betalas städningen eller garageinfartasfalt med lämpligt antal krypterade LunchCoin…

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Detta betyder ju också att det ALLTID finns stolar lediga när någon ägare av en LuchCoin anländer. Annars idkar ju den restaurangen ”Fractional Reserv Banking” och blir varnad eller svartlistad!

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Om någon har beställt bord och inte kommer så ”försvinner” ju denna LunchCoin autonomt – eller förhandlas i efterskott…

    Thumb up 0

  • PerKQ

    1 år sedan

    Uno ta och samla upp dina inlägg till ett istället för spamma.

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    1 år sedan

    Ursäkta Per KQ m.fl. att jag spammar, men jag får ingen reaktion någonstans på nätet.
    Funderingar:
    Lokala valutor har länge funnits lite varstans i världen. Under andra världskriget användes exempelvis cigaretter som pengar på vissa platser. I Sverige används fortfarande lunchkuponger. Rikskuponger t.ex., men de har ju sedan 1991 belastade med löneskatt, moms- och arbetsgivaravgift. Dessutom är de inte lokala genom att utgivaren inte är en viss restaurang eller lunchställe.
    Iden med en lokal valuta där varje enhet avser just en lunch mitt på dagen, anser jag däremot vara genial, då alla lätt förstår sig på vad som gäller. När ett barn föds så är väl mat något av det första. En dödsdömd påstås få bestämma sin sista måltid. För att verkligen vara lokal så bör det rimligen gälla en viss restaurang, på en viss plats. Kanske även i form av en viss stol under en bestämd tid. Varje restaurang ”skapar” alltså och försöker ”säljutlåna” (ungefär som banklån fast tvärtom; modell ”Crowdfounding”) en viss mängd ( 10 min, LunchCoin är lokalt, <= antal lunchstolar/tidsintervall välrldenöver och sekundsnabbt ”köplåna/avbeställa” via mobilen… osv…
    Jag brukar spela äventyrsgolf. Kafeet säljer lunchpizza som kostar samma som 2 golfrundor = 3 Lunchcoin. Hela banan och kafeet är en eftermiddag reserverad för ett lokalt företag med hela dess personal. Detta är förstås utannonserat i förväg. Företaget betalar enkelt alla Lunchcoin inkl. drickbart i Bitcoin. Det kommer alltid strögäster som inte vet att cafeet och banan är reserverade och dessa förses då utan vidare med Lunchcoin en annan tid eller för annat café. När banan reserveras idag så får ingen besviken strögäst någon kompensation (klubben funderar då på att bygga en bana alldeles intill, där minst en alltid är öppen för allmänheten).
    Kanske bör detta kunna jämföras med när Svenska riksmyndigheter bjuder sina anställda på fester med Bindefeldt som anordnare för några millijoner stulna pengar i form av svensk riksvaluta. För var och en att bedöma. Men en lokal LunchCoin valuta bör kanske introduceras i länder där rikskupongerna inte är beskattade… eller?
    Helt fria lokala valutor bör innebära full sysselsättning överallt. Före källskattens införande fanns det ju full sysselsättning i Sverige. Innan dess så deklarerade alla skälig inkomstskatt året efter (På heder och samvete i den mån en kom ihåg alla olika jobb) Sysselsättningen i privat sektor har inte ökat sedan dess, trots befolkningsökningen. LunchCoin är kanske ett alternativ eller komplement till medborgarlön.
    I Sverige (med skatt på Rikskuponger) så är kanske inte detta något för Piratpartiet, men väl för Piratrörelsen som sådan, likväl som fildelning och annan ”civil olydnad” a la modell Ragnar Danneskjöld.

    Thumb up 0

  • Robert Bielik

    2 veckor sedan

    ‘Ett bolån med 10 års löptid och huset pantsatt är inte ”ingenting”. Ett företagslån med inventarier och maskiner intecknade är knappast heller ”ingenting”.’

    Nej det är inte ”ingenting” för den som tar lånet, men för BANKEN (som det hela tiden har varit frågan om), är det pengar ur INGENTING. Gratis lunch. Ordagrant. Försök inte vrida terminologin, det är bara idioter som faller för det. Jag är inte en av dem.

    Thumb up 1

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>