Demokratins baksida – Demokratiska myter, 3


Myt 3 – Majoriteten har rätt

Låt oss för en stund anta, för argumentets skull, att det faktiskt är folket som styr i en demokrati och att varje röst faktiskt räknas. Kommer resultatet av denna process automatiskt att vara rätt eller bra? Trots allt är det väl därför vi har demokrati, eller hur – så att vi kan göra det rätta? Men det är svårt att se varför eller hur den demokratiska processen av nödvändighet leder till goda eller korrekta resultat. Om många människor tror på något betyder det inte att det är sant. Det förflutna innehåller massvis med exempel på kollektiva vanföreställningar. En gång i tiden trodde till exempel folk till att djur inte kunde känna smärta eller att jorden var platt eller att kungen eller kejsaren var Guds representant på jorden.

Inte heller blir något moraliskt rätt eller rättvist bara för att många människor stöder det. Tänk på alla de kollektiva brott som har begåtts av folk i det förflutna. Styggelser som slaveri eller judeförföljelsen ansåg folk en gång i tiden vara helt och hållet acceptabla.

I en demokrati står majoritetens vilja över moraliska överväganden. Kvantitet står över kvalitet – antalet människor som vill något värderas högre än moraliska och rationella överväganden.

Det är dags att vi inser att folk vanligtvis styrs av egenintresse då de röstar. De röstar på partier som de tror kommer att gynna dem mest. De vet att kostnaderna av de förmåner de får bärs av alla människor. Är detta rättvist eller önskvärt? Den hemska sanningen är att det är mer sannolikt att folk är för demokrati eftersom de hoppas eller förväntar sig tillhöra majoriteten, så att de kan tjäna på att plundra andras välstånd. De hoppas att deras bördor kommer att delas, och att deras förmåner kommer att betalas, av andra. Detta är själva motsatsen till ett moraliskt beteende.

Tycker du att vi överdriver? Om du och dina vänner rånar någon på gatan kommer du att straffas. Om majoriteten antar en lag som går ut på att råna minoriteten (till exempel en ny alkohol- eller cigarettskatt) är det ett demokratiskt beslut och således lagligt. Men vad är egentligen skillnaden mellan detta och gaturånet?

När man tänker på det mer noggrant måste man komma till slutsatsen att demokratins grundläggande mekanism – det faktum att det är majoriteten som bestämmer – är fundamentalt omoralisk. I en demokrati står majoritetens vilja över moraliska överväganden. Kvantitet står över kvalitet – antalet människor som vill något värderas högre än moraliska och rationella överväganden.

Auberon Herbert, som var en brittisk politiker och författare på 1800-talet, sade detta om demokratins logik och moral:

”Fem människor befinner sig i ett rum. Eftersom tre av dem tycker på ett sätt och två på ett annat sätt, har de tre då en moraliskt rättighet att påtvinga sin åsikt på de två andra? Vilken magisk makt är det som de plötsligt besitter, som gör att de helt plötsligt äger de båda andras sinnen och kroppar bara för att de råkar vara en mer i antal? Så länge som de var två mot två kan vi anta att varje människa förblev herre över sitt eget sinne och sin egna kropp; men från den stund då en annan människa, vars handlingsmotiv endast Gud vet, ansluter sig till den ena eller andra sidan då har den sidan omedelbart kommit i besittning av den andra sidans sinnen och kroppar. Har det någonsin funnits en lika förnedrande och oförsvarbar vidskepelse? Är det inte den sanna avkomlingen till de gamla vidskepelserna beträffande kejsarnas och prästernas auktoritet över människors själar och kroppar?”

51 thoughts on “Demokratins baksida – Demokratiska myter, 3

  • Det är endast teknisk ”demokrati” vi har i Sverige, inte genuin demokrati som skulle kunna ha om vi påverkade även mellan valen.
    Den tekniska delen: Att rösta.
    Genuin demokrati: Att deltaga.

    Ha det gott!
    / Yvone

  • Hej Yvonne,

    Nej det stämmer att vi inte har någon direkt demokrati i Sverige. Men även i direkta demokratier, där folk s.a.s. deltar, påtvingar en majoritet sin vilja på minoriteten. I denna bemärkelse råder det ingen som helst skillnad mellan att rösta eller att deltaga. Stöld och mord är fel, oavsett hur majoriteten röstar eller agerar.

  • Mänskliga rättigheter står över demokrati även idag.
    Detta trots att staten har tonat ner de mänskliga rättigheterna under åren.
    De mänskliga rättigheterna begränsar ju statens handlingsutrymme.
    Så i en stabil stat så har de statsbärande partierna all anledning att begränsa de männskliga rättigherna så mycket som möjligt.
    Speciellt äganderätten finns det alla anledning att begränsa så mycket som möjligt och hellst få bort den som en mänsklig rättighet.

    Detta trots att äganderätten är kärnan i de mänskliga rättigheterna
    I Lockes naturrätt var äganderätten centralt.

    Även den första männskliga rättigheten i Sverrifge från 1412 gick på äganderätten.

    ”Under medeltiden hade befolkningen gästningsskyldighet gentemot överhetspersoner, dvs. om exempelvis kungen med följe under en resa genom landet behövde natthärbärge och underhåll så hade befolkningen skyldighet att bistå med detta. I Alsnö stadga inför Magnus Ladulås en begränsning av denna gästningsskydlighet, vilket har uppfattats som att han bildligt talat satte lås på böndernas lador, så att de skyddades från stormännens våldgästningar.”

  • Det är intressant att läsa era texter där ni tar upp svagheter i det demkratiska styret. Det är ju speciellt tacksamt att kunna exemplifiera Usa vars demokrati verkligen är en allt eller ingen demokrati med ett två partisystem istället för som i Sverige (åtminstone fortfarande) i alla fall 8 partier i vår riksdag. I den här artikelserien finns det dock väldigt lite förslag på HUR Mises(ni) vill att ett samhälle borde styras är despotism den ultimata friheten ni söker? om vi ska ha ett samhälle hur bör lagarna formas om ej genom majoritetsröstning, expertstyre?

  • Jose, den ultimata friheten är ju att samhället inte styrs av någon, tvärt emot despotism.

    Vilka lagar behövs? Jag lovar att ingen anklagad för ett brott kommer att säga ”nej men jag tycker stöld och våld är ok” innan rättegången men om de gör så och de döms kan ju rättvisa utövas med den anklagades välsignelse över förfarandet och tycker den anklagade att det är fel med stöld och våld så är ju alla parter överens från början i den frågan 🙂

    Det finns specialfall och undantag givetvis, de är då man kontrakterar specifika regler mellan parterna (tystnadsplikt tex).

  • Jonas, det du ger mig er i mina ögon ett icke-svar. Jag kanske missar något. Men jag hänger upp mig på att du förutsätter som jag läser det ett samhälle utan lagar, men med förmågan att kunna uppbringa en rättegång. Hur ska den gå till om det inte finns några regler eller lagar.

    Om du vill ha ett samhälle som är större än en större familj hävdar jag att du behöver förhållningssätt (mao lagar). Att komma med den (i mina ögon) enormt trötta devisen att du är fri att göra vad du vill sålänge det inte påverkar någon annan negativt håller inte det är en naiv och utopisk tanke som står upp dåligt till motfrågorna – Negativt enligt vem? Är det negativt enligt den som utför handlingen så får vi ett samhälle där alla blir begränsade av sin egen moralitet och om det är enligt den som upplever något negativt får du snabbt ett samhälle där väldigt lite är tillåtet och om ingen av dessa absolutiter är aktuella så behöver du något därimellan. Vem beslutar vart detta är satt?

  • Domare beslutar/dömer om den anklagade har blivit utsatt för den orätt som hävdas och den kompensation som krävs när de väljer att ta sig an en tvist.

    Den tröttsamma devisen håller, låt mig även konkretisera ett rättsligt förfarande utan lagar:

    Den anklagade tillfrågas om det den anklagas för, enligt deras mening, är rätt eller orätt förfarande. Här kan även frågan om kompensation för den hävdade orätten tas upp med den anklagade.

    Parterna argumenterar för sin sak.

    Därefter kan domaren eller domarna, oavsett den anklagades inställning till förfarandet, ge en effektiv friande eller fällande dom.

    Om den anklagade inte anses oskyldig kan den då dömde välja att kompensera offret, söka ny rättegång eller lägga benen på ryggen.

  • Hej Jose,

    Här finns en kort bok, Market for liberty, som kanske kan vara av intresse i relation till den fråga du ställde.

    Den har även recenserats på Mises.se.

    Böckerna Anarchy and Law, och The enterprise of law, kan även vara av intresse ifall du vill fördjupa dig. Se också ex. Caseys artikel, Longs artikel om Island, eller Richard C. B. Johnssons artiklar om panarki (här, och här).

    Det vi talar om är inte frånvaro av lagar, domstolar eller poliser, utan snarare att det skulle skötas bättre på en fri marknad utan ett våldsmonopol. Det är också så lagar historiskt har uppstått. Först senare har de kodiferats.

  • Den anklagade besvarar inga frågor angående ditt och datt. Och han har för övrigt sin egen domare som redan har frikänt honom från brott. Vad gör anarkisten då?

    Förhandling nekas.
    Allt du tycker är rätt, hävdar han att motsatsen är rätt.
    Majoriteten av befolkningen älskar honom och hatar dig.
    Vad gör anarkisten då?
    Hur funkar en ”marknad i våld”?
    Hur funkar rett rättsväsende utan våld?
    Det där är ett gigantiskt obesvarat svart hål mitt i anarkismen.

  • Anarkisten konstaterar att den har att göra med en statsanställd 🙂

    Ja vad blir konsekvenserna av att inte möta sina anklagelser under neutrala omständigheter, men ok alla älskar honom (inkl domare) och hatar mig; då lägger jag benen på ryggen själv istället!

    Vad är det som är så problematiskt med en ”marknad i våld” = inget våldsmonopol, där förhindrandet av våld sannolikt är den mest eftertraktade tjänsten precis som idag och vad menar du med ett rättsväsende utan våld?

  • Problemet med ”marknad i våld”, är att den som utsätts för våldet tenderar att inte vilja medverka frivilligt. Utan ömsesidighet, ingen marknad.

  • Kompensation i form av våld mot förövaren tvingas betala denna kompensation (eller sitta inlåst resten av sitt liv om brottsoffret så begär so m”komplensation”)

    Om, jag mördar ditt barn på ett brutalt groterskt vulgärt sätt.
    Okej. Nu ska du och jag börja förhandla om vad du tycker att jag borde göra härnäst. Mitt utkast till förhandlingsunderlag är att jag ska mörda dig och resten av dina barn också. Hur ska vi kompromissa i det? Hur svarar du på en sån ”förhandling”?

  • Brottsoffret ska väl inte själv bestämma kompensationen!

    Två fel gör inte ett rätt. Mitt förslag är fortfarande kompensation som rättvisa; att mörda dig och dina barn eller låsa in dig är bortkastad energi.

    Garanterat så nås ömsesidighet mer än en gång och en marknad är etablerad för rättvisa 🙂

  • Jag menar inte att brottsoffret ensamt ska bestämma straffet. Och eftersom brott och straff är våld, så existerar inte någon möjlig marknadslösning på den kategorin av problem. Därför bör statlighet tillämpas där.

  • Hur är det ensidigt våld idag?

    Kompensation med egendom, inte våld, är rättvisa, det är egendomen som är kränkt och därför bör verkligen ingen statlighet tillämpas här heller.

  • Om du skiter i det så har du ju legitimerat en hel del agerande mot dig själv (legitima egendomskränkningar), dels genom ditt brott och sen även genom kontraktsbrottet som sker när du inte följer rättsprocessen, då kommer prisjägarna tillslut och sen får du processa mot dessa och i ett senare skede ta om rättegången (till ett högre pris givetvis) om du opponerar dig.

  • Tack för tipsen Joakim,

    jag får väl kolla upp detta.

    Du poängterar specifikt att du inte vill se en frånvaro av ett juridiskt system, men det ska inte ha ett våldsmonopol. Hur bör ett juridiskt system ha mandat att upprätthålla sina lagar utan ett våldsmonopol?

    När du använder ordet våldsmonopol menar du då endast våld i fysisk bemärkelse eller är psykologisk eller finansiell våldsverkande mot medborgare?

    • Jose,

      Det finns gott om exempel på hur detta har lösts utan våldsmonopol genom tiderna, vilket finns förklarat i några av de länkar jag bifogade. Se ex. artikeln om Island, artikeln av Casey, eller Richard Johnssons utmärkta artiklar. Nu överöser jag dig med länkar, förlåt för det, men det finns en till text som jag glömde att länka till. Molinaris ”The production of security”.

      Då jag talar om våld menar jag fysiskt aggressionsvåld eller hot om det.

  • Jonas – Det känns som att du snurrar in dig i något som ej är konsekvent.

    Hur kan du ha en domare, på vems mandat får denne domare dömma och enligt vilket regelverk? Är det hans eget godtyckande. Vem ser till att hans dom genomförs?

    Vem säger att båda parterna ens kommer att gå med på att ha en rättegång. Varför skulle den anklagade ens gör det?

    Jag säger inte detta för att förolämpa dig, men det låter lite väl naivt. Jag förstår utopin, jag ser bara inte genomförandet och tror mig se resultatet av den föreslagna politiken som ett dystrare utfall än hur världen ser ut idag.

  • Mandat tilldelas domaren av parterna i målet vid valet av domare och kontraktet som sluts i och med rättegången som binder parterna att följa en rättegångsprocess. Genomförandet av domen kontrakteras på samma gång, möjligheten att ta om rättegången osv.

    Vilket regelverk krävs för att ta reda på om en orätt har begåtts ifall parterna klargör sin ställning i frågan eller kontraktsmässigt har klargjort det tidigare?

    Om någon undviker att möta sina anklagelser kan det ju vara på sin plats att efterlysa personen på ett bredare och mer akut sätt.

    Det är väl gynnsamt att möta sina anklagelser, de som inte väljer att göra så riskerar ju tillslut att anses som skyldiga för dådet tills motsatsen är bevisad 🙂

  • Så för att du ska kunna hålla en rättegång ska parterna komma överens om en domare. Sen ska det skissas på ett regelverk vid varje rättegång. Det låter väldigt otympligt. Känns som att detta skulle vara ett nästintillt omöjligt projekt för någon som har ett ”vanligt” liv med jobb och familj medan ett företag inte har några problem att anställa personer för att dra rättegångar i långbänk om de ens skulle erkänna den anklagades legimitet.

    Hur efterlyser du någon och vad skulle det betyda? Vad gör det för skillnad att efterlysa någon. Vem har ett mandat att tvinga den efterlyste till några eftergifter?

    Låter lite som en My Little Pony-värld i mina öron.
    Varför skulle ett företag som har sitt ultimata ansvar gentemot sina aktieinnehavare att leverera vinst göra eftergifter till en privatperson och att säga att det skulle leda till dålig pr är även det naivt skulle jag säga. De flesta marknader skulle vara stagnerade av omfattande kartellverksamhet och väldigt snabbt skulle den starkes rätt infinnna sig. Vad skulle motverka detta i ditt samhälle?

  • Skissande på regelverk = ta reda på vad motparten tycker om anklagelsen dvs är det rätt eller orätt förfarande. Så värst jobbigt är det inte. En enda fråga från domaren och ett svar från den anklagade avgör saken.

    Hur efterlyser man någon, ja kanske en bra affärsidé för några. Om man inte efterlyser personen så får man nog vänta på rättegången ett bra tag, väljer man att inte möta sina anklagelser i rättssalen får man möta dem utanför rättssalen tillslut. Och sonar man inte sitt brott kommer andra anse sig inom all rätt att se till att du gör så tillslut.

    Ursäkta men jag känner inte till my little pony världen, du får upplysa mig 🙂

    Jag förstår inte riktigt din kritik här? Vilket företag? Och din syn på marknaden och karteller är helt felaktig och har ingen uppbackning av verkligheten. Någon aktör struntar alltid i kartellen av ren lönsamhet. Karteller trivs bäst med stater och lagstiftning.

  • Kom ihåg att ett anarkistiskt samhälle bygger på att en majoritet delar de anarkistiska idealen.

    Ett anarkistiskt samhälle fungerar inte så länge vi är en minoritet, det är därför som vi oförtrutet försöker upplysa om fördelarna med anarki.

    En knäckfråga som vi måste lösa är att människor håller med om att det bästa är att lösa konflikter på fredlig och frivillig väg, men någonstans blir det kortslutning och så säger man att vi ändå behöver en stat för att tvinga människor att lösa sina konflikter. Man kan helt enkelt inte förstå att de allra flesta inte vill ha våld i sina liv.

    Jag är väldigt mycket inne på Stefan Molyneux tankegångar om att allt börjar med barnen. Om vi som föräldrar och samhälle behandlar våra barn med respekt och inte utsätter dem för tvång och våld så kommer de att växa upp som fredliga människor med väldigt få undantag. I princip alla brottslingar (inklusive politiker) har haft en svår barndom.

    De få brottslingar som skulle finnas kan vi med enkelhet klara av utan att ha en enorm brottslig organisation (staten) som sköter det åt oss.

  • Jag säger att en av parterna ignorerar anklagelsen och om den parten är en mäktig aktör i samhället.

    Du vill senare lägga ut rättvisa på entrepenad (om jag inte missförstår dig, gör jag det så förtydliga gärna) ? Är inte detta att sätta rättvisa i händerna på de som redan har kapital? De som inte har råd att efterlysa någon får då sämre tillgång till rättvisa. Det sista du tar upp låter som ett pöbelsamhälle..är det verkligen ett ideal?

    Vilket företag som helst. Hur är min syn på företag och karteller fel, ett företags strävan (rent generellt) är väl att maximera sin vinst över lång tid? Nu åsidosätter jag företag med enskilda eller färre än X ägare (Jag skulle säga att X är ca 5 individer). Om du är med i en kartell som håller uppe ett pris och ett företag skulle sänka sitt pris för att få marknadsandelar skulle övriga företag följa med vilket gör att du sänkt din vinst, kanske kunnat norpa en kund eller två, men din sänkning måste ju vara så betydande att dessa kunder skulle lämna sina vanliga leverantörer för ditt företag. Kan du vidareutveckla ditt argument för varför karteller trivs bäst med stater och lagstiftning?

  • Om motparten är mäktig så är det kanske svårt att agera ensamt så då säljer man en andel av sin kompensation till en annan eller flera aktörer. Finns det ingen annan part som kan samarbeta med så är sannolikheten stor att man lever under en stat. 🙂

    Nej jag vill inte privatisera eller lägga ut på entreprenad, jag förespråkar idéer som fungerar utan en stat eftersom jag är anarkist. Alla samhällen värda att nämnas har väl minst en pöbel att bjuda på!

    Om företag höjer priserna genom formella överenskommelser mellan varandra så kommer ju en hel del kunder inte ha råd, varför skulle inte ett nytt företag erbjuda dessa samma tjänst fast till det normala priset? Svar: regleringar/lagar eller att staten är konsumenten.

    ”Asfaltkartellen är den hittills största kartell som Konkurrensverket utrett. Det var ett antal företag i anläggningsbranschen som bildade kartell och kom överens om anbuden innan de lämnades in till beställare som Vägverket och ett antal kommuner. ”

    ”I Sverige har karteller avslöjats på en rad olika marknader, till exempel bensin, begravningstjänster, ventilationsinstallationer, försäljning av Volvo- och Renault-bilar, plaströr, kraftledningsstolpar och asfalt. I flera fall har företagen gått samman inför anbudsgivning till den offentliga sektorn. Inom EU – och där återfinns många företag med verksamhet i Sverige – kan listan göras alltför lång: hissar, gipsskivor, kemikalier, vitaminer, glas och sybehör, för att nämna några.”

    http://www.newsmill.se/artikel/2010/08/31/en-stoppad-kartell-r-en-framg-ng-f-r-konsumenterna

  • ”En knäckfråga som vi måste lösa är att människor håller med om att det bästa är att lösa konflikter på fredlig och frivillig väg.”

    Problemet är att en minoritets som tar till våld måste bekämpas med våld.
    Så fort som man börjar organisera sig så är det embryot till en stat.
    En stat som är baserad på frivillighet och möjlighet att träda ut måste vara möjligt.

    Taliban är extremt destruktiv grupp som bör bekämpas med våld:
    http://www.nytimes.com/2012/10/10/world/asia/teen-school-activist-malala-yousafzai-survives-hit-by-pakistani-taliban.html?hp&_r=1&

  • Ja bekämpningen med våld har ju gått super!

    ”The attack was also a blow for the powerful military, which has long held out its Swat offensive as an example of its ability to conduct successful counterinsurgency operations. The army retains a tight grip over much of Swat. But that Tuesday’s shooting could take place in the center of Mingora, the valley’s largest town, offered evidence that the Taliban were creeping back.”

  • Våldsmonopol går inte att eliminera, det våldsmonopol i innebär i praktiken är att starkaste gruppen styr, detta gäller med eller utan lagstiftning. Detta kan man aldrig komma ifrån.

  • Men den starkaste gruppen kan också vara den fredligaste. Men det bygger på att tillräckligt många är fredliga.

    Organisering kan vara embryot till en stat, om människor inte inser att det måste bygga på frivillighet. Därför måste vi oförtrutet fortsätta att sprida frivillighetens budskap.

  • Norpan, visst men det ändrar inte på någonting, dessutom visar historien att det sällan är så att den starkaste gruppen är fredlig. Det hela bygger på att alla är fredliga, och det håller inte.

  • Exakt så Mr X. Vi måste ha väl indelade geografiska områden som styrs av små grupper av människor som vi kallar stater, där just gränserna i sig är det viktiga. Optimalt vore om vi kunde ha hela jorden som territorium, men det verkar tyvärr svårt. Eller vänta, vad är egentligen optimalt territorium?

    Hursomhelst, gör man något på vår sida av linjen är det vår starke grupp som bestämmer straff och det enda sättet att lösa tvister på är genom att referera till dessa linjer i marken. Passar det inte att bo inom det territorium vi råkat kalla vår stat får du gott flytta, även om rättsskipningen inte skulle vara optimal. Detta är det enda sättet det kan fungera på. Anarkister, nu är ni väl övertygade?

  • Ingen del av samhället bör träda ur staten utan måste bidra till våldsmonopolets ställning för att förhindra att de våldsamma lämnas ensamma med varandra 🙂

  • Och vart skall du gå om du träder ut ur staten om inte till en annan stat eller bildandet av ditt egna självständiga stat? Eller menar du att det är principen att man får valfriheten att lämna som är viktigt? Jag menar att samma mekanismer om du ser hos en stat har alltid existerat oberoende om vi människor varit bofasta eller inte, vi har alltid levt i stater, klaner och stammar den ända skillnaden är att stater ofta har klart begränsade geografiska områden som de lägger i beslag, att hierarkierna är tydligare bestämda och att man har en mer väloljad organisation, men samma mekanismer och våldsmonopol finns hos klaner och stammar. Du kan inte mena att du har kunskap om människans natur och samtidigt vara emot en stat.

  • Måste jag gå någonstans med min egendom?

    Självklart kommer väl alltid några kriminella och mindre kunniga organisera sig i sekter, jag och andra idioter kommer klara sig utmärkt oavsett och lovar att inte göra detsamma 😉

    Likt blindtarmen kommer staten fortsätta tillbakabildas till något som de flesta anser som förlegat, onödigt och potentiellt farligt.

  • Ja givetvis måste du gå någon annan stans med din egendom, nu pratar jag inte om rätt eller fel utan hur det fungerar. Du måste förstå hur människan fungerar, du kan inte bortse från det. Aldrig någonsin, annars tappar du verklighetsgreppet och yrar om kriminella människor, sekter och dylikt, inte för att sådana inte existerar eller att samma mekanismer inte finns i sekter som i stater. Men du måste förstå att människan organiserar sig själv i grupper, till och med Jonas Ek ingår i en organisation, det skulle han göra även om han självmant fick välja. Därför frågade jag dig om det är stater, klaner, stammar, organisationer i sig som är problemetet eller din rätt att välja att ingå eller träda ur en?

  • Jag känner jag till rådande tillstånd, jag diskuterade rätt och fel.

    Nej jag kanske inte alls skulle ingå i en organisation, säkerligen anlita en och annan organisation – men inte automatiskt ingå i en.

    Ja självklart är det ett problem med en klubb som man tvångsansluts till och inte tillåts/tolereras träda ur med ens besittningar, låt oss säga med ett stycke land för att göra det hela intressant och lite mer tydligt.

  • Ok, visst man kan diskutera rätt eller fel om man vill, men faktum är att det är våldsmonopolet och den starkaste gruppen som inte tillåter dig att träda ur staten med stycke land, och som jag tidigare skrev så är våldsmonopol en tråkig verklighet. Du är tvingad av staten att vara under dess kontroll förutsatt att du inte är stark nog att bryta dig ur. Har du reflekterat över självständighetskrig? Vill man inte ingå i staten MÅSTE man organisera sig med likasinnade för att dra sig ur staten, och där har du embryot till en stat. Att du som individ ska dra dig ur ensam med ditt stycke land emot en våldsmonopol är inte möjligt. Att påstå att man ska decentraliseras efter självständihets deklareringen är inte heller möjlig fullt ut, det man kan göra är att decentralisera så mycket som möjigt men det yttre hotet tvingar folk att ha ett gemensamt och organiserat försvar, en stat. Studera den amerikanske revolutionen.
    Det var därför jag längre upp skrev ”Och vart skall du gå om du träder ut ur staten om inte till en annan stat eller bildandet av ditt egna självständiga stat?”.

    Du skulle med all säkerhet ingå i någon sorts organisation om du vill interager med medmänniskor. sanningen är att man ingår i otroligt många organisationer utan att reflektera över det.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *