Via Facebook blir jag tipsad om följande bloggpost av Richard Posner, med titeln ”Is capitalism in crisis?”. Jag motsatte mig specifikt följande passage:

Det finns inget i den kapitalismens ekonomiska logik, som inte finns i den biologiska evolutionslogiken, som driver en ekonomi mot inkomstjämlikhet. Den grundläggande logiken för båda systemen är konkurrens, och konkurrens skapar förlorare och vinnare.

Jag har två invändningar.

Den första är en mindre poäng: mänskligt samarbete och biologiskt naturligt urval är inte samma sak. Detta är en olycklig mekanistisk/biologisk liknelse som tyvärr är rätt vanlig hos mainstream-ekonomer. Samhället i sig är samarbete, inte urval/uteslutning. Att fler vill ha det jag eftersträvar hindrar inte på något sätt min förmåga att erhålla det, snarare tvärtom. Det gör det enklare och billigare. Företag och entreprenörer på marknaden konkurrerar om att bäst tillhandahålla det som folk vill ha, vilket Mises kallade ”competing to cooperate”. (se ex. denna artikel och speciellt fotnot 56). Som Mises säger,

Det tillstånd ur vilket den biologiska konkurrensens oförsonliga konflikter uppstår – det vill säga det faktum att alla människor i stort sett strävar efter samma saker – förvandlas till en faktor som skapar en intresseharmoni. Att många människor, eller till och med alla, vill ha bröd, kläder, skor, och bilar, möjliggör storskalig produktion av dessa saker och minskar produktionskostnaderna i en sådan omfattning att de blir tillgängliga till låga priser. Det faktum att andra människor vill ha skor, precis som jag vill, gör det inte svårare för mig att få tag på skor utan lättare.

Dessutom är det så att det som kännetecknar den ekonomiska processen på en fri marknad är att alla parter i ett utbyte är vinnare, inte att den ena är en vinnare och den andra en förlorare. Man kanske kan invända att företag ju går under, och det är ju sant, men man måste samtidigt inse att folk i sina dagliga liv inte enbart kännetecknas av att de är producenter, utan de är också alltid konsumenter. Det är felaktigt att enbart fokusera på producentrollen och bortse från konsumentrollen.

Den andra invändningen har att göra med begreppen jämlikhet och kapitalism. Dessa termer används ofta utan att de direkt definieras. Jag är allmänt ganska trött på att folk som påstår att vi idag, på något sätt, har kapitalism eller en fri marknad, och sen tror att de levererar någon sorts ”attack” på ovanstående begrepp genom att kritisera orättvisorna i dagens samhälle. Ett typexempel på detta är ekonomen Ha-Joon Chang som kritiserar kapitalismen genom att kritisera… wait for it… protektionism!

Jaha.

Sen, helt oavsett vilken definition vi har på ovanstående begrepp (dvs. jämlikhet och kapitalism), måste vi inse att ”jämlikhet” är ett begrepp som förutsätter objektivitet. Man kan trots allt inte jämföra heterogena enheter (dessutom kan man fråga sig exakt vilka enheter det är som man jämför?). Den mänskliga upplevelsen är subjektiv och personlig och man kan således inte göra interpersonella jämförelser och tro att man kan uppnå någon form av objektiv ”jämlikhet”. Jämlikhet av vad? Det finns helt enkelt ingen ”enhet”.

Lösningen för folk som Becker, Posner & CO blir istället att de backar tillbaka och låtsas som att allt går att mäta i pengar (vilket enbart är minimalt bättre än Marx luddiga enheter av ”socially necessary labour time”). Det är givetvis inte alls otippat att det är just detta som Chicago-ekonomen Posner gör. Chicago-skolan är välkänd för sin statiska, objektiva och penning-maximerande Homo Oeconomicus, som inte har något alls med folk i den verkliga världen att göra. Chicago-skolan kanske på ytan slåss mot socialismen, men de delar samma utgångspunkt, dvs. ett statiskt samhälle bestående av icke-mänskliga varelser. Men den mänskliga upplevelsen är inte statisk och den kan inte reduceras till att ”mätas” i monetära enheter eller varor. Faktum är att varor och pengar inte har någon existens utanför det subjektiva mänskliga sinnet. I världen finns enbart saker. Det är subjektet, dvs. människan, som gör sakerna till varor.

Dessutom, det är inget som säger att en urfattig buddhistmunk skulle vara mindre lycklig än Bill Gates. Ur ett statisk jämlikhetsperspektiv ter sig dock denna relation som den djupaste och ondaste av alla tänkbara missförhållanden. Här är det säkert något lurt på gång, och här måste vi ingripa för att ställa saker till rätta!

Om fixarna ändå kunde hålla sig borta istället!

Det man kan säga om en fri marknad är att folk kommer att göra de livsval de under omständigheterna finner bäst lämpade för att uppnå de mål de värderar högst. Vidare genomförs alla utbyten för att de deltagande parterna förväntar sig att vinna på bytet, dvs. för att deras subjektiva värderingar skiljer sig åt.

Av detta kan man förvisso dra slutsatsen att det inte finns någon inneboende tendens på en fri marknad (jag använder inte ordet kapitalism, för det är såpass nedsmutsat att folk i Sverige associerar det med Reinfeldt-regimen) att de monetära inkomsterna drar mot jämlikhet.

Visst, men det är egentligen fullständigt irrelevant av orsakerna jag förklarat ovan.

Kommentarer (3)

  • Anders R.

    3 år sedan

    Den uppfattning jag har av naturen är den inte främst handlar om konkurrens/uteslutning, inte heller att det finns någon likhet mellan biologi och mekanik.

    Konkurrens, som jag ser det, i naturen är när växter eller djur tävlar om samma knappa resurser samtidigt.
    Ett sädesfält är en sådan plats där det direkt uppstår konkurrens, ingen vidare naturlig miljö eller?

    Att det tränger in ogräs eller pesticider i en monokultur beror på att där är en plats där vissa resurser är ansträngda och andra är outnyttjade.
    Man skulle kunna likna det vid att en entrepenör, i detta fall ogräset, hittar en outnyttjad resurs och exploaterar den framgångsrikt, samtidigt som spannmålet slösar energi genom att för många tävlar om samma resurs/marknad.
    Är det någon här som tvivlar vad resultatet kommer att bli? Kraftigare interventioner med tiden och slutligen kollaps!
    Min uppfattning av hur naturen fungerar är att olika arter försöker att samarbeta för att utnyttja resurser på ett så optimalt sätt som möjligt, som till exempel svampar och flertalet olika växter

    Ett citat från wikipedia angående mykorrhiza:

    ”Mykorrhiza är komplexet mellan en svamps hyfer/mycel (svamptrådar) och en växts rötter när dessa lever i symbios med varandra. Genom att fina underjordiska svamptrådar tränger in i rötterna hjälper svampen växten att ta upp vatten samt närsalter och får i sin tur organiska föreningar från växten. Svampen kan också ge växten antibiotika som försvar mot parasitiska angripare. Mykorrhiza betyder ”svamprot”, av mykes som är grekiska och betyder svamp och rhiza som på grekiska betyder rot.”

    Ett klassiskt exempel där den totala skörden blir större vid samodling är ”de tre systrarna” majs, bönor och squash samplanteringen ger en synergieffekt där den totala skörden blir större på en bestämd yta jämfört med om de hade odlats på samma yta men var för sig.

    Som jag uppfattar det är mekanik en form av planering, medan biologi är en form av holism.
    Eller som jag skulle vilja beskriva ekologi, i ekonomiska termer, som den ordning som åstadkommits genom ömsesidig anpassning av många enskilda ekonomier/varelser på en marknad/plats.

    Ordet ekologi är en kombination av de grekiska orden ”oikos”=hus/boning och ”logia”=vetenskap/lära.
    Om Ernst Haeckel hade velat associera med ”planera ett hushåll” i stället hade det blivit ett helt annat ord, gissa vilket? ;-)

    Joel Salatin från Polyface Farm är en som har insett att även i naturen är samarbete att föredra, börja gärna söka efter artiklar om honom på lewrockwell.com

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    3 år sedan

    Speciellt i ungdomsåren så är utgiftsvalfrihet – framför allt när det gäller mat och boende – mycket viktigare än inkomstjämlikhet. I 1950- och 60-talets Sverige (innan källskatt, arbetsavgifter, moms, miljonprogram mm. tillämpades överallt fullt ut) så fanns mycket större valfrihet. En omodern etta med dass på gården i centrala stan kostade 55 kr/mån (trettiofemtedelen av min sambons disp. inkomster). Den som så ville fick jobb för dagen, och hela lönen i ett brunt kuvert på kvällen/fredagen, och deklarerade ”skälig” inkomst året efter. För att t.ex. betala för boendet så behövde den som så ville bara jobba enligt någon annans direktiv några få dagar. Denna valfrihet finns inte alls för någon idag.

    Thumb up 0

  • Gustaf Borenius

    3 år sedan

    Jag har som regel att alltid peka på samma felaktiga inneboende resonemang så fort någon anser att något land (oftast USA) är kapitalistiskt.
    1. För att en stat ska få kallas stat krävs det att staten har monopol på angreppsvåld (vedergällningsvåld inkluderat). Detta monopol upprätthålls med våld.
    2. För att en marknad ska vara kapitalistisk är ett av kraven att ingen med våld eller hot för hindra transaktioner eller mer specifikt etablering och verksamhet.

    En stat kan alltså omöjligen vara kapitalistisk eftersom en stat och en fri marknad inte kan coexistera.

    Thumb up 0

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>