I juletider som dessa sjunker temperaturen även här i Madrid, och även om det inte är riktigt nollgradigt, ligger temperaturen stadigt mellan 5 och 10 grader, och dagarna blir mörkare och mörkare. Med andra ord är det nästan hemma (förutom att Madrid befinner sig i en öken och folk pratar utrikiska här). Men det är inte allt utan det är även hög tid för tentapluggande och uppsatsskrivande. Således har jag inte mycket att rapportera från denna vecka.

Däremot kan jag rapportera om ett videoklipp som jag fick skickat till mig som antogs bevisa, en gång för alla, att vi måste ”agera” mot den globala uppvärmningen omedelbart. Titeln på klippet är ”The most terrifying video you’ll ever see”. Nåväl, det återstår att se.

Klippet har i skrivande stund fått 5 miljoner views, vilket förvisso är betydligt mindre än diverse söta talande kattungar, men det är ändå en stor mängd tittare. Mannen i videoklippet lägger upp argumentet genom att rita följande 2×2 tabell (GKF = Global klimatförändring).

GKF Vi agerar (A) Vi agerar inte (B)
Falskt Vi spenderade i onödan.

 

Resultat: Global depression

Vi spenderade inte!

 

Resultat: Vi lever!

Sant Vi agerade!

 

Resultat: Vi räddade världen!

Vi spendarade inte…

 

Resultat: Världens undergång

Personen i videon fortsätter sedan att argumentera att eftersom vi inte kan påverka raderna, dvs. om klimatförändringarna är sanna eller inte, men vi kan påverka kolumnerna, dvs. hur vi agerar, är detta som att köpa en lott. Antingen väljer vi lott A, i vilket fall allt är underbart eller vi har en global depression (detta kallas risken), eller så väljer vi lott B, i vilket fall allt är bra, eller så gör världen under (risken med denna lott).

Så istället för att slösa tid på att debattera huruvida GKF är sant eller inte så måste vi ju välja lott A, eller hur!?

Det kommer knappast komma som en överraskning att jag menar att det finns vissa invändningar mot ovanstående argument. Det första, och minst graverande, är att det är att missförstå koncepten risk och osäkerhet om man jämställer detta val med en lott. Eftersom detta har en fundementalt mänsklig komponent är användandet av ”risk”, eller class probability som Mises-bröderna (Ludwig och Richard) skulle kalla det, inte giltigt. Istället är det osäkerhet, eller case probability, som måste användas. Således är liknelsen ogilgtig.

Men problemen jag har med detta argument ligger givetvis djupare än så. Faktum är att argumentet tar för givet att vi faktiskt ”kan göra något”, vilket inte alls är säkert. Vidare förutsätter argumentet också att valet i detta fall står mellan att göra något eller att inte göra något. Men ekonomiska val handlar inte om något eller inget, utan de handlar uteslutande om något eller något annat, och, som t.ex. Björn Lomborg övertygande har hävdat, finns det övertygande skäl till att vi borde göra något annat istället.

Men även om vi bortser från detta ser vi att argumentet ändå är ogiltigt, eller i alla fall relativt värdelöst. Tillåt mig att demonstrera min poäng med följande tabell:

KRI Vi agerar (A) Vi agerar inte (B)
Falskt VI spenderade i onödan.

 

Resultat: Global depression

Vi spenderade inte!

 

Resultat: Vi lever!

Sant Vi agerade!

 

Resultat: Vi räddade världen!

Vi spendarade inte…

 

Resultat: Världens undergång

Tabellen ser väldigt lik ut, eller hur? Faktum är att det är samma tabell, med endast en enda sak förändrad; GKF (globala klimatförändringar) har ändrats till KRI (Krugmans rymdvarelseinvasion).

Och vad blir slutsatsen av allt detta? Jo, att istället för att slösa tid på att debattera huruvida vi är på väg att bli invaderade av rymdvarelser eller inte så måste vi agera för att möta detta hot nu annars riskerar världen att gå under!

Vi kan för stunden förbise det faktum att,

a) Krugman redan har förespråkat detta sanslösa spenderande för att möta en falsk rymdinvasion, och

b) att Krugman inte skulle förstå varför massivt spenderande på ett falskt hot skulle leda till en global depression. Det borde ju leda till en global boom!

Som vi ser kan denna tabell användas för att rättfärdiga spenderande på… ja.. varför ta upp exempel egentligen, den kan användas för att rättfärdiga spenderande på vad som helst, och en invasion av rymdvarelser är inte på långa vägar det mest tokiga jag kan komma på.

Nu råkar det vara så att jag inte tror på ”klimathotet”, i alla fall inte som det presenteras i media eller från IPCC. Diverse Climate Gate är dessutom väldigt skadliga för klimatrörelsen (att försöka tysta kritiker är väl knappast vad man menar med konsensus), och att man kallar såna som mig ”förnekare” (vilket återkallar ett av förra århundradets mest monströsa brott) är givetvis fullständigt opassande för en vetenskaplig diskussion, och samtidigt ironiskt då de själva ”ironiserar” över massmord av oliktänkande (detta påminner mig för övrigt om ett av mina favoritcitat av Murray Rothbard: ”människor står alltid sist i kön i miljöaktivistens universum, garanterat långt efter vildris”).

Men vi kan egentligen förbise allt detta, och titta på fakta. Björn Lomborg, som sannolikt är ett hatat namn i klimathots-rörelsen, gjorde något så fruktansvärt som att göra en cost-benefit-analys (”alla” vet ju att man inte kan sätta ett pris på miljön) av diverse problem som mänskligheten står inför. Denna analys kan man hitta i boken ”How to spend 50 billion to make the world a better place”. Boken tog upp ett antal problemområden och värderade dem efter hur kostsamma de var och vilka mål de kunde tänkas nå. Resultatet blev följande tabell:

OMRÅDE MÖJLIGHET
Mycket bra

1 Smittsamma sjukdomar
2 Undernäring och hunger

3 Subventioner och handelshinder

4 Smittsamma sjukdomar

 

Kontroll av HIV/AIDS

Bidra med mikronäringsämnen

Handelsliberalisering

Kontroll av malaria

Bra

5 Undernäring och hunger

6 Sanitet och vatten

7 Sanitet och vatten

8 Sanitet och vatten

9 Ledning och korruption

 

Utvecklande av nya jordbrukstekniker

Småskaliga vattenteknologier för försörjning

Samhällsstyrd vattentillgång och sanering

Forskning om vattenproduktivitet och matproduktion

Minska kostnaden för att starta nya företag

Ok

10 Migration

11 Undernäring och hunger

12 Smittsamma sjukdomar

13 Undernäring och hunger

 

Minska hinder för migration av kunniga arbetare

Förbättra spädbarns och barnnäring

Uppskalade grundläggande hälsotjänster

Minska förekomsten av låg födelsevikt

Dålig

14 Migration

15 Klimatförändringar

16 Klimatförändringar

17 Klimatförändringar

 

Gästarbetarprogram

Optimal koldioxidskatt

Kyoto-protokollet

Value-at-risk koldioxidskatt

Som vi ser i denna tabell är det en himla massa saker som måste anses som viktigare och mer sannolika att ha en reell påverkan än just det så kallade klimathotet. Och eftersom ekonomiska val alltid handlar om att välja något eller välja något annat, är det uppenbart att det finns bättre saker att spendera pengar på än just klimathotet.

Vidare, som Lomborg har visat i The Skeptical Environmentalist, skulle ett fullständigt accepterande av Kyotoprotokollet leda till att vi försenade de förutspådda temperaturhöjningarna från 2100 till 2106. 6 år alltså. Till en otrolig kostnad. Givet detta resultat, och de kostnader som föreslås, ser vi att pengar och ansträngningar bättre läggs någon annanstans, som till exempel på att bekämpa HIV/AIDS eller varför inte malaria.

Det kan också vara intressant att titta på listan ovan och notera att en hel del av den har att göra med liberaliseringar, som handelsliberalisering och minskande kostnader för att starta företag. Det vill säga, borttagande av de hinder (givetvis alltid statliga) som hindrar oss människor från att utnyttja våra kreativa förmågor till att möta, och anpassa oss till, den osäkra framtiden.

I den omfattning problem uppstår på grund av klimatförändringar (eller vad som helst egentligen), kommer dessa problem endast förvärras av allt staten gör, förutom om den flyttar på sig så klart. Med andra ord, om klimathotet är falskt kan det inte användas för att inskränka vår frihet, och om det är sant (vilket jag som sagt inte tror att det är) är det vi behöver för att bemöta det mer frihet, inte mindre.

Så som svar på frågan ”Ska vi inte göra något alls!?”, är det enkla svaret ”Jo, men helt andra saker”. Det mer komplicerade, men också mer kompletta, svaret är att det som vi behöver är mer frihet så att vi kan hänga med och anpassa oss till en värld i konstant förändring. Det enda staten kan göra i sin evinnerliga oanpassbarhet och dumhet är att förlänga lidande och förvärra missanpassningar.

Frågan handlar inte, som Mises skrivit, om en plan eller ingen plan utan om vems plan; att välja mellan en plan eller miljontals, ja miljardtals, planer som interagerar vareviga dag på denna fantastiska planet.

Och om det är en sak vi kan lära oss från studiet av naturen är det att det som är bäst för överlevnad är mångfald, inte likriktning. Om vi som art i fortsättningen överlever kommer det att vara på grund av samma orsaker som gjort att vi överlevt ända fram till denna specifika punkt i historien; det vill säga, inte på grund av likriktning, utan på grund av den mångfald och uppfinningsrikedom som är det utmärkande draget för den mänskliga själen.

Slutsatsen är lika uppenbar som den är opopulär i många läger:

Laissez-faire, för f-an.

Kommentarer (7)

  • Mats Jangdal

    2 år sedan

    Har du läst min blogg?
    I synnerhet alla de gånger jag kritiserat offentlig byråkrati för ”intellektuell monokultur”. Det är den monokulturen som är det största hotet mot all mångfald, såväl biologisk som individuell frihet.
    Du har helt rätt i att vi människor måste göra våra egna individuella anpassningar till klimatet och till eventuella förändringar i klimatet, oavsett om förändringarna är naturliga eller antropogena. De anpassningar som AGW vill tvinga oss till är anpassning till en diktatorisk stat styrd av ?? Intellektuell Monokultur! Det gör inget för anpassningen till klimatet.

    Thumb up 2

  • Hanna S

    2 år sedan

    Precis samma argument har använts för att motivera att tro på gud. Om det är sant så kommer man till helvetet om man inte tror. Om det inte är sant så har man inte förlorat något på att tro. Alltså ska man tro. Det var ett lika dåligt argument då som det är nu. Oavsett helvetet är global warming eller nåt annat…

    Thumb up 0

  • Joakim Kämpe

    2 år sedan

    @Mats,
    Nej jag har inte läst din blogg, men jag gillar konceptet ”intellektuell monokultur” :) Och visst är likriktningen ett väldigt stort hot mot vårt samhälle.

    @Hanna,

    Ja, det är ju ett rätt dåligt argument, iom att det kan användas för att ”rättfärdiga” vad som helst. Har inte hört det specifikt för gudstro, men det är ju roligt att argumentet används för en ”tro” på klimatförändringar :)

    Thumb up 0

  • Hans Palmstierna

    2 år sedan

    AGW-rörelsen borde, i efterhand, varit ett mycket tydligt tecken på den gigantiska inflationära boom som vi haft de senaste decennierna, enligt principen att ”icke-produktivt” arbete uppmuntras av inflation. Det är helt enkelt så att utan inflation skulle inte en djävel vilja spendera en spänn på det här dravlet (ungefär samma argument som finansieringen av krig).

    De ekonomiska kalkylerna är såpass skrattretande att man skulle kunna använda dem som kuggfråga på en 5:e klassares matteprov. Nåväl, eftervärlden kommer kunna glädja sig åt en humoristisk skatt av gigantiska proportioner när detta är över – i århundraden kommer människor kunna läsa, tack vare internet, om hur större delen av den politiska världen gick på en lögn som var så pinsamt dåligt konstruerad att till och med lågstadie-elever vet att ifrågasätta den.

    Next up – genusvetenskapen!

    Thumb up 0

  • Johan

    2 år sedan

    Bra bloginlägg!
    Jag emotsätter mig dock nr 1 på Björn Lomborgs prioriteringslista på vad vi kan spendera pengarna på istället. Smittsamma sjukdomar har vi inte mycket av i I-världen utan här är det cancer och hjärt- kärlsjukdomar som kostar bra mycket mer.

    HIV/AIDS skulle jag själv placera på plats 300+ i turordningen oavsett om vi pratar om I-länder eller U-länder. Jag gissar att man använde ovanstående fyrcellstabell när man skulle motivera spendering på dyra, farliga och onödiga antivirala läkemedel mot HIV :P

    Jag köper inte heller AGW fullt ut och när man tänker på att bevisen för att HIV skulle orsaka AIDS är än mindre än de för AGW så bör den punkten ligga under punkterna 15-17 även om cap and trade och andra påhitt säkerligen är mer kostsamma.

    http://www.art-margin.com/Doctoringcolvers/images1106/AIDS.jpg

    Thumb up 0

  • Uno Hansson

    2 år sedan

    Jag tror att det sannolikt är så att det pågår ovälkomna miljöförändringar och kanske även en pågående global uppvärmning som en följd av växthuseffekten. Slopades alla skatteuttag så skulle ju alla som så vill ha egna resurser för att gemensamt med andra intresserade bekämpa miljöförändringarna med egna pengar.

    Thumb up 0

  • Per Bylund

    2 år sedan

    Det intressanta med denna video är väl hur enkelspårigt etatistisk snubben är. Han identifierar att ”det enda” sättet vi kan ”göra något” på är att ”spread the word” – för det är endast genom förändring av public policy som vi kan motverka klimatförändringarna. Det betyder ju i så fall att det är public policy som är problemet, och då bör man ju se djupare på VAD med public policy som är problement och HUR public policy skapar problemet. Men det gör vi inte – istället kallar vi bara på MER av det som vi identifierar som bidragande till problemet.

    Man kan ju lika gärna hävda att man vi ska ta bort elementet som vi identifierat som ”det enda” som uppenbarligen har med klimatförändringshotet att göra. För vad händer då? Tja, vi får ju äganderätt och kapitalism. Om man ser detta som att vi automatiskt förlorar kampen, då har vi egentligen bara identifierat att analysen lider av ganska enorm partiskhet FÖR stat, regleringar, skatter, osv.

    Frågan ställs då på huvudet, för då är risken som han talar om det som är det viktiga. Vi har att välja mellan kolumnerna, som nu är ”är vi partiska FÖR politiska regleringar” (A) eller inte (B). Och den minsta möjliga kostnaden, vilket är det enda relevanta för ett val mellan olika sätt att agera baserade på ideologisk blindhet snarare än direkta kausala samband mellan agerande och effekt, är:

    A: vi genomdriver statliga regleringar, får en större stat, osv – för att vi vill ha en större stat, alldeles oavsett om det har effekt på klimatet eller ej:

    min (kostnad, kostnad)

    B: vi genomdriver inte statliga regleringar (vilket inte betyder att vi ”inte gör någonting”, utan bara att vi inte ger staten i uppdrag att göra någonting):

    min (ingen kostnad, ingen kostnad)

    Plötsligt framstår valet som ganska enkelt.

    Thumb up 0

Kommentera

* = obligatoriska uppgifter

Tillåtna taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>