”Vad ska man tycka om globalisering? Våra lärare verkar tycka det är dåligt, och vill man få godkänt bör man såklart hävda det i redovisningarna. Men hur är det egentligen?”

Denna fråga fick jag nyligen av en bekant.

Vad är globalisering? Inte alltid lätt att veta vad andra människor menar, men jag tror de menar företeelsen att stora företag lägger sin tillverkning i ”fattiga” länder och säljer sina produkter i ”rika” länder över hela världen. Detta sägs orsaka många orättvisor i världen.

I en fri värld

Innan vi går in på specifika ”rättvisefrågor” bör man påminna sig om att jorden är rund och att nationsgränser är godtyckliga streck på kartan som dragits upp efter krig och andra historiska kriminella handlingar. Ibland avgränsar strecken vissa gemensamma kulturyttringar från andra, men ibland skär de rakt igenom. Av någon anledning förväntas vi idag hysa respekt för våra egna streck, men fördöma nutida krig som försöker rita nya streck på kartan. Våra krig kanske var bättre på något vis.

Om en uppfinnare väljer att producera sina mojänger i dagens Sverige, så borde inte det betyda att alla svenskar har rätt till frukten av uppfinnarens arbete bara för att de också bor i Sverige. Andra svenskar borde ha lika lite med uppfinnarens vinst att göra som alla spanjorer eller tyskar. Moraliskt sett borde det i alla fall vara så, men i praktiken beskattas uppfinnarens vinst och bytet fördelas bland svenska politiker och deras röstboskap. I ett fritt och moraliskt samhälle är lokalisering av produktion lika irrelevant som nationsgränser eftersom ingen annan, oavsett boplats, har med producentens vinst att göra.

Detsamma gäller naturresurser. Om någon upptäcker att det verkar finnas stora koppartillgångar 100 meter under jord på en plats i Sverige borde det vara en fråga mellan markägaren och den som gjort upptäckten. Upptäckaren kan göra ett avtal med markägaren och sedan ta den stora ekonomiska risken att försöka utvinna kopparen. Bara för att markägaren bor i Sverige, och gruvmaskineriet satts upp i Sverige, borde ingen annan svensk ha med saken att göra. Om gruvmaskinsägaren kommer från Italien, och skickar hela vinsten hem till sin mamma, borde heller inte ha något med övriga svenskar att göra. I ett fritt samhälle alltså.

Det irrationella begreppet nationalstaten, och kollektivets påstådda rätt till andras arbete, är orsaken till människors förvirring i dessa frågor. Om man väl inser det så inser man att de flesta invändningar mot globalisering också är felaktiga. Men detta rationella synsätt är för mycket för de flesta kollektivister att smälta. Låt oss därför istället se lite pragmatiskt på några specifika påstådda orättvisor.

Globalisering leder till att jobb försvinner

Det finns åtminstone två anledningar till att vissa arbeten försvinner till andra länder. Med teknisk utveckling blir människor mer produktiva och därmed blir deras arbetskraft mer dyrbar. Värdet av en arbetare som förr producerade en bil per vecka var kanske tio procent högre än arbetet av en som knöt mattor. När bilproduktionen med modern teknik gjorde att en bilbyggaren kunde göra tio bilar per dag blev hans arbetskraft mycket mer värdefull. Konkurrens om bilbyggare drev upp deras löner, vilket ledde till att alla mattknytare började på bilfabriken. Ingen vill ju betala ett mycket högre pris på mattorna än tidigare, bara för att mattfabriken plötsligt tvingas konkurrera med bilfabrikens löner. Detta gör att mattor kommer att tillverkas i områden där det inte finns några bilfabriker som driver upp lönerna. Detta är den kraft som gör att arbeten försvinner till låglöneländer, och detta sker både i vår tids ekonomi och i en fri ekonomi. Observera att i detta fall ledde globaliseringen inte till att arbeten försvann, utan bara att de byttes ut mot arbeten med högre lön. Ingen fick det sämre, utan det blev bättre jobb hemma, samtidigt som folk i det ”fattiga” landet kunde tjäna pengar på att göra mattor. Globaliseringen drevs i detta fall av kapitalism och den ledde till att alla fick det bättre.

I vår tids ofria ekonomi flyttar företag ofta av helt andra anledningar. På grund av tunga pålagor i form av komplicerade regler, höga skatter, orimliga minimilöner etc. flyttar entreprenörer sin produktion till regioner som låter dem producera samma saker men där de själva får behålla en större del av frukten av sitt arbete. Denna typ av globalisering drivs av politik och den skapar arbetslöshet när arbeten jagas bort till varmare breddgrader.

Globalisering leder till att skatteinkomsterna minskar

Skatt är i grund och botten stöld och en kostnad för alla som arbetar och driver företag. Entreprenörer föredrar naturligtvis att ha sin verksamhet nära sig eftersom det kostar att ha den längre bort, både ekonomiskt och praktiskt. Men när kostnaderna i skatt överstiger kostnaderna att ha företaget längre bort flyttar de. Detta är återigen politiskt driven ”globalisering”. Politiker svälter kon och förbannar den samtidigt för att den inte ger fetare mjölk. När kon till slut hoppar över staketet förbannar de globaliseringen.

Globala företag utnyttjar fattiga barnen

Jag var en gång på en investerarmiddag med ett Europeiskt gruvbolag i ett afrikanskt land. Vid mitt bord satt bolagets synnerligen frispråkige belgiske VD och en svensk kvinna från ett större pensionsbolag som såg till att bolaget bara gjorde ”etiska” investeringar. Hon ville veta om gruvbolaget anställde barn för det vore i så fall oetiskt. Ett av mitt livs mest underhållande skådespel utspelade sig när VDn med återhållen irritation och stort förakt för dumhet förklarade för henne att visst anställde de gärna unga arbetare. De arbetade bra, och de var mycket tacksamma för att de fick teknisk utbildning, ett avancerat och relativt välbetalt jobb, så att de kunde försörja sina familjer och slapp se sina mödrar och systrar behöva prostituera sig. Dessutom, sade VDn, borde hon vara glad att de fick arbete i ett privat företag vars kunder ställde krav på hur de behandlade sina arbetare, istället för i den kinesiska statens närliggande gruva, där arbetarna fick arbeta utan skyddsutrustning. Slutligen tyckte han att hon kunde ta sina etiska investeringar någon annanstans.

Multinationella företag får mer makt än politiker

Varför skulle det vara något dåligt att företag får mer makt än tjuvaktiga, korrumperade och krigförande politiker? Företags ”makt” över sina kunder bibehålls enbart så länge de producerar något som människor frivilligt vill köpa. Det är samma kapitalistiska makt som korvgubben har över sin korvköpande kund. Den kapitalistiska ”makten” är ömsesidig mellan säljare och köpare eftersom företagets makt försvinner i samma ögonblick kunderna slutar köpa.

Men det finns en annan sida av detta mynt, nämligen att stora företag kan köpa rättigheter till råvaror av politiker i ”fattiga” länder. Jag såg själv hur ovan nämnda gruvbolag fick den lokala statens hjälp att driva bort de små gruventreprenörer som i århundraden för hand utvunnit metall ur dessa tillgångar, och som alltså enligt urminnes hävd rimligen borde vara de rätta ägarna av tillgången. Det borde alltså vara med dessa som gruvbolaget tecknar sina avtal och inte med politikerna som aldrig satt sin fot där. Återigen ser vi hur detta globaliseringsproblem egentligen är ett politikproblem. Om våra politiker verkligen tycker detta är ett problem bör de ta upp saken med sina politiska kollegor i dessa länder.

Globaliseringen suger ut de fattigas resurser

Denna invändning hänger samman med den ovanstående. Problemet förvärras av vissa internationella politiska organ, där antagligen  Världsbanken är ett av de värsta. Politiker i den rika delen av världen gillar att gynna sina egna skattegenererande företag genom att få Världsbanken att låna ut pengar till fattiga länder för diverse ”investeringsprojekt” som till exempel vindsnurror, vägar, skolor etc. När pengarna lånas ut till sådana länder hamnar en stor del i lokala korrumperade politikers fickor och en ansenlig del av lånen råkar avledas till privat konsumtion och militär utrustning. Själva ”investeringarna” bär sig sällan och med tiden blir landet så skuldsatt att det enda sättet att återbetala skulden är genom att skänka bort värdefulla rättigheter till naturtillgångar till företag i de rika länderna. Världsbanken har naturligtvis inget med kapitalism och riktig bankverksamhet att göra, det är en politisk skapelse.

Globaliseringen förstör miljön

I den utvecklade delen av världen finns ännu spår kvar av äganderätt. Det gör att ett företag som smutsar ner någon annans miljö brukar kunna dras inför rätta och tvingas att ersätta skadad egendom.

I mindre utvecklade länder, där politiker säljer ut mark som folket rimligen äger, bekymrar sig politikerna heller inte om när dessa stora företag förstör miljön. Återigen ett politiskt globaliseringsproblem.

Globaliseringen raderar ut lokala kulturer

När företagare flyttar runt och sprider sina produkter över världen ökar medvetenheten och inflytandet från andra kulturer. Om detta är negativt så är det i så fall priset för det allmänt ökade materiella välståndet, en ökning som inte hade varit möjligt förutan den avancerade arbetsdelning som det globala samarbetet innebär. Den som fördömmer den ökade kulturella medvetenheten ska dock komma ihåg att den höga materiella standard han tar för given vore omöjlig utan det globala samarbetet. Den röde professorn hade förmodligen inte haft sitt bekväma skrivbordsjobb utan den.

Det finns en hel del politiska aspekter som förvandlar denna harmlösa kulturspridning till något potentiellt skadligt. Till exempel gör subventionerade (skattefinansierade) transportnät att fjärran producenter inte behöver bära hela transportkostnaderna själva. Detta ger lokala producenter en konkurrensmässig nackdel. Patent, som också är ett politiskt maktmedel, gynnar framväxten av enorma, ofta ineffektiva, företagskolosser på bekostnad av småskalig konkurrens. Att medvetandet om andra kulturer ökar behöver det inte betyda att kulturer måste blandas och lokala kulturer utraderas; den utveckligen drivs av politiska krafter.

Slutsats

Globalisering som enbart drivs av kapitalisters sökande efter vinst skapar arbete och välstånd både lokalt och i ”fattiga” länder. I en fri värld kan ingen korruption uppstå eftersom inga politiker finns som kan köpas. Men i vår värld idag drivs globaliseringen också av politiska krafter, och det är denna typ av globalisering som orsakar alla de välkända negativa effekterna som arbetslöshet, utsugning av fattiga folk, korruption, fattigdom och miljöförstörelse.

Kommentera på bloggen.