Libertarianismen är en politisk filosofi med mycket blygsamma anspråk. Den innehåller bara ett enda budord, vilket brukar kallas icke-aggressions-principen. Denna princip svarar bara på en fråga, nämligen

När är det tillåtet att hota eller bruka våld mot en annan människa?

Svar: Enbart i självförsvar.

Detta borde kännas rimligt för de flesta. Inte minst stämmer det väl överens med det vi fått lära oss som barn. I teorin borde därför alla normalt funtade människor kunna skriva under på libertarianismen. Den påstår sig inte vara en fullfjädrad moralfilosofi utan bara en minsta gemensam nämnare för fredligt fungerande samhällen. För privat vardagsbruk har vi alla våra egna, större värdesystem, och i dessa brukar det till exempel ingå att man tackar för gåvor, hedrar sina föräldrar, hjälper den som är i nöd och donerar pengar till fattiga barnen. De personliga moralsystemen kan vara sekulära eller religiösa, men det spelar ingen roll för den libertarianska principen. Allt som behövs är att icke-aggressions-principen finns med i moralsystemet, ty om så är fallet kan anhängare av helt skilda system leva fredligt på jorden.

Så är du redo att skriva på? Låt oss se. Det uppstår nämligen mycket intressanta saker när man tar konsekvenserna av libertarianismens enkla och självklara princip. Man hamnar nästan omedelbart i konflikt med vår tids verklighet. Några exempel följer.

All skatt är stöld och därför oprovocerad aggression

Anta att min dotter är sjuk och jag inte har pengar för vård men jag vet att min granne har det. Jag frågar honom om hjälp, men han vill inte hjälpa mig. Är det rätt av mig att hota eller bruka våld mot honom för att få honom att betala ändå? Eftersom han inte hotat mig är det libertarianska svaret Nej. Blir det mera rätt om jag istället skickar representanter som tvingar honom att betala, till exempel den lokala motorcykelklubben? Givetvis inte. Blir det mer rätt om jag röstar fram 349 riksdagsledamöter som representerar mig, och de beslagtar en del av grannens inkomst för att hjälpa min dotter, med hot om våld och fängelse om han vägrar? Givetvis inte. Den libertarianska slutsatsen är att all ofrivillig skatt är stöld och måste förkastas eftersom det strider mot icke-aggressions-principen.

Läs mer i Hans-Hermann Hoppe om beskattning

Skattefinansierad vård-skola-omsorg

Det innebär alltså att skattefinansierad sjukvård är en oprovocerad aggression mot alla dem som inte vill vara med. Det spelar ingen roll hur vackert sådan obligatorisk skattefinansierad ”medmänsklighet” brukar formuleras. Samma sak gäller skattefinansierad skola och tvångssparande för pensionen. Allt detta måste förkastas.

Skatteparasiterande politisk överklass

Franz Oppenheimer konstaterade att man kan förvärva sitt dagliga bröd på två sätt: antingen på ekonomisk väg, det vill säga genom hederligt arbete, eller på politisk väg, det vill säga genom konfiskering och våld. I dagsläget lever den politiska klassen på den producerande klassens bekostnad. Detta är liksom själva kärnan i den politiska affärsidén. Men så länge kalaset inte finansieras med en frivillig avgift, utan av “skattskyldiga” (Skatteverkets terminologi) som avtvingas sin inkomst med hot om våld innebär det en oprovocerad aggression som måste förkastas.

Skolplikt

Att tvinga någon att ge upp tio år av sitt liv i ett pliktsystem mot hans eller hans föräldrarnas vilja är också en oprovocerad våldshandling som måste förkastas enligt libertarianska principer. Detta oavsett hur bra skolan är och hur mycket den eventuellt är till nytta för staten och eleven. Antagligen skulle de flesta välja att lägga en slant på någon form av skolning även utan plikten, men själva plikten innebär en oprovocerad aggression som inte kan accepteras.

Läs När det naturliga blir onaturligt

Konsumentskydd

Om en myndighet hindrar A att sälja en godtycklig vara till B begår myndigheten en oprovocerad aggression mot de båda parterna i deras frivilliga, ömsesidigt önskade transaktion. Det gäller även om myndigheten tycker varan är “farlig”, ohälsosam eller på annat sätt undermålig. Allt konsumentskydd måste således förkastas.

Licenskrav för vapen och inskränkningar i självförsvar

Det är varje människas naturliga rätt att försvara sig själv och sin familj. På 1800-talet ingick det i varje pojkes skolbildning att lära sig hantera ett skjutvapen. Denna rätt är idag kraftigt inskränkt i och med licenskrav för att inneha och bära vapen. Det väntar också straffpåföljder för den som skadar tjyvar och mördare som inkräktar på försvararens egen mark. Folket är avväpnat, oförmöget att försvara sig mot avundsjuka skattmasar, norska massmördare, flygplanskapare och andra mentalt störda personer. Man får nöja sig med att ringa 112 för att göra anmälan och sedan skicka kopia till försäkringsbolaget. Dessa allvarliga inskränkningar i rätten till självförsvar innebär en flagrant oprovocerad aggression och står i direkt strid med den libertarianska principen. Tvärtom vad filmerna berättar var den amerikanska ”vilda västern” Amerikas förmodligen minst våldsamma tid och plats, givetvis på grund av att alla antogs bära vapen och kunde försvara sig.

Läs The Not So Wild, Wild West

Förebyggande krig i främmande länder

Att bomba och lemlästa människor i främmande länder som inte utgör något hot mot mig eller dig är en uppenbar oprovocerad aggression. Det gäller även om vi inte gillar deras styrelseskick eller religion och tror oss veta att de skulle vara lyckligare om de hade demokrati, slapp bära burka och deras flickor fick gå i skolan. De som vill befria de Afghanska kvinnorna kan naturligtvis för egna pengar åka dit, leta efter kvinnor som vill ha hjälp att skydda sig från aggression och hjälpa dem. Det vore mycket hedervärt. Men att göra det för någon annans pengar och att skada oskyldiga är helt i strid med icke-aggressionens princip.

Läs Krig är statliga företagSverige vill ha blodKrig som medicin mot lågkonjunktur

Majoritetsbeslut

Det libertarianska axiomet ger inte majoriteten i en given fråga någon särställning i förhållande till minoriteten. Till exempel har inte 51 procent rätt att ta livet av 49 procent av en grupp även om det sker helt enligt demokratisk ordning. Inte heller har majoriteten rätt att beskatta, styra, ställa eller begå annan aggression mot individerna i minoriteten. Det är anmärkningsvärt att den statliga skol-läroplanen har som uttalat mål att indoktrinera alla små barn med den absurda idén att en större grupp alltid har rätt att förtrycka en mindre.

Läs Den representativa demokratins oförsvarbarhet

Allmänna vägar

Skattefinansierade vägar är i strid med den libertarianska principen. Den som vill åka bil på en väg kan betala vägens ägare för nöjet. Den som istället tar tåget ska naturligtvis slippa betala för bilåkarens förmåner. Detta har fungerat förr och det fungerar utmärkt idag på många ställen. Och nej (även om det är irrelevant för principfrågan) det skulle inte bli dyrare för alla eller ”drabba ekonomin”.

Läs Vägar och trafikljus

Tvångsfinansierad militär, polis och rättsväsende

Tvångsfinansiering av vilken verksamhet som helst, inklusive militär, polis och rättsväsende är en oprovocerad aggression som strider mot det libertarianska budordet. Det är inget mystiskt annorlunda med skyddstjänster. Den som vill ha hjälp att försvara sig kan betala för det precis som man betalar för ett vaktbolags tjänster.

Slutsats

Den libertarianska icke-aggressions-principen är så självklar att alla normala människor borde kunna skriva under på den. Principen är bara en minsta gemensam nämnare för fredlig samvaro, oavsett vilken kultur eller vilka värderingar man har i övrigt. De radikala, men fullt logiska konsekvenserna, av av icke-aggressions-principen egentligen lika självklara som principen själv. Men efter generationer av statlig hjärntvätt har vi fått lära oss att se icke-aggressionens alla logiska konsekvenser som absurda. Naturligtvis är det inte libertarianismen det är fel på, det är indoktrineringen som förvridit vår uppfattning om rätt och fel. Legitimerad stöld via skatt och omfördelning kallas nu social omtanke. Att kriga kallas att bygga fred. Politik kallas folkvilja. Frihet är slaveri och lögn har blivit sanning.

Se filmen En solnedgång för staten

Kommentera på bloggen