En mycket vanlig fråga när jag pratar om ett samhälle utan staten (eller för all del även i ett samhälle med en minimal stat även om jag inte förespråkar detta så blir argumenten även giltiga i ett tänkt samhälle med en minimal stat) är hur tar vi hand om de utslagna i samhället och de som inte klarar av att producera och tjäna sitt eget uppehälle? Ett annat vanligt påstående som brukar komma relativt snabbt i en upprörd ton när du förklarar att du förespråkar ett fritt samhälle i fredligt samförstånd utan våld, hot och tvång är: ”Du är ond! Du vill att folk ska dö i rännstenen!” Eller som en professor i de naturvetenskapliga ämnena kastade ur sig i en debatt med mig: ”Du vill att det ska gå åt helvete för folk!”. För de som är tveksamma så kan jag inleda med att försäkra att jag varken vill att folk ska dö i rännstenen eller att det ska gå åt helvete för folk. Tvärtom vill jag att folk ska leva fria i ett fritt samhälle i fredligt samförstånd, om du klarar av att göra denna distinktion så kan vi gå vidare.

Innan jag ger mig på att förklara detta så vill jag klargöra två saker. Stöld(skatt) kommer alltid att vara fel oavsett om det används till något syfte som den demokratiska majoriteten för tillfället anser är beundransvärt och en ”god handling”. Alltså går principen om att jag äger mig själv och har en absolut rätt till mig själv, det jag producerar och min egendom före diverse nobla syfte som att rädda världen och solidaritet. Det finns inget relativt här och inga undantag. Detta är logiskt, etiskt och rationellt oantastligt och artikeln skulle egentligen kunna sluta här men jag fortsätter för att ändå ge en vision och svar på denna vanliga fråga.

För det andra så finns det inget som säger att bara för att du förespråkar frihet och ett fritt samhälle i fredligt samförstånd så finns det inte någon skyldighet att vara en ”god människa” som delar med sig av sitt välstånd. Det finns ingen skyldighet att varken vara tolerant eller filantrop, men av anledningar som jag kommer in på senare så är jag övertygad om att denna tendens är starkare i ett fritt samhälle.

Vilka är då dessa utslagna och fattiga som vi pratar om? Personerna som inte klarar av att tjäna sitt samhälle och som enligt statskramarna skulle dö i drivor på gatorna utan staten. Utan att göra anspråk på att göra någon komplett förteckning så kan vi se att det finns ett antal olika kategorier som skiljer sig åt och jag går här igenom några exempel:

  • Sjuka eller svårt sjuka människor
  • Barn
  • Gamla människor
  • Arbetslösa
  • Missbrukare

När det gäller sjuka eller svårt sjuka människor så får vi anta att en stor del av dessa människor även i ett fritt samhälle skulle täckas av någon form av försäkring hos ett privat försäkringsföretag. Jag räknar inte in dagens privata sjukvårdsförsäkringar som du kan komplettera med utöver den del som du redan tvingas betala till staten (den del du blir bestulen). Till skillnad ifrån dagens situation och det så kallade “sociala skyddsnätet” där staten menar att vi har en form av socialförsäkring så skulle detta vara en riktig försäkring. Idag kan försäkringsgivaren staten ändra regelverket utan förvarning för dig som försäkringstagare vilket i sig skapar en stor otrygghet. Ersättningsnivåer kan både halveras eller förändras helt. Du har inte idag heller möjlighet att byta till ett annat företag om du inte skulle vara nöjd och du är ofta helt rättslös om du inte får rätt till din ersättning. Det är staten själv som avgör konflikter i dessa försäkringsfrågor. Vi kan även här anta att denna typen av försäkringar på sikt skulle både vara billigare och effektivare även dagens statliga, socialistiska, centralplanerade och ineffektiva system. Låt oss då ändå anta att det i ett fritt samhälle existerar ett antal individer som faller utanför detta system eller som av någon anledning inte har en försäkring. Här ska man även komma ihåg att detta existerar i dagens välfärdssamhälle där folk blir utförsäkrade av olika anledningar.

När det gäller barn så är jag övertygad om att föräldrar inte kommer att kasta ut sina barn på gatan bara för att staten slutar existera men vi får även räkna med att det kommer att finnas barn som någon kommer att behöva ta hand om och som är i behov av hjälp. Här är det värt att nämna att hur svenska staten har behandlat barn på barnhem och liknande institutioner inte har varit någon solskenshistoria där man efter mycket om och men har gått med på att betala skadestånd men någon ursäkt har inte kommit. Det är även många idag som inte har fått ta del av dessa kompensationer. Läs gärna mer om hur staten idag fortfarande behandlar utslagna barn idag i mitt inlägg När staten försökte knäcka ett barn.

När vi kommer till kategorin gamla människor och pensionärer så blir det en av de lättare kategorierna om man ser till dagens pyramidspel som man har valt att kalla pensionssystem. Dagens pensioner som ska betalas ut tjänas in just nu av de som arbetar idag och det är ytterst tveksamt om det kommer att finnas någon statlig pension till dig som arbetar idag när du ska gå i pension. I ett fritt samhälle kommer det att existera gamla som varken har sparat kapital under sitt yrkesverksamma liv eller som har vänner och släktingar som kan ta hand om dem.

Kategorin arbetslösa är den enklaste när man ser till ett fritt samhälle. Arbetslöshet är ett fenomen skapat av staten genom regleringar och minimilöner. Arbetslöshet på en fri marknad är alltid frivilligt. För varje typ av jobb finns en lönenivå där alla som vill kan få ett jobb. Den slutliga lönen är den där alla som söker jobb får det och alla arbetsgivare får de anställda som de vill ha.

Vi har även kategorin människor som lider av någon form av missbruk av alkohol och narkotika till den grad att de behöver hjälp och inte längre kan försörja sig själva.

Det är viktigt att vi kommer ihåg att det är en minoritet av befolkningen som inte är kapabla till egen försörjning rent genetiskt och fysiskt om de inte har formats till att hamna i någon av kategorierna under sin uppväxt. Nu när vi har täckt några exempel på utslagna i vårt samhälle så är det även viktigt att titta på varför de är utslagna?

En viktig förklaring är en hög tidspreferens. Någon med låg tidspreferens är villig att skjuta upp en del av sin nutida konsumtion även om chansen för en större fördel längre fram är relativt låg. För att någon med hög tidspreferens ska skjuta upp sin nutida konsumtion så krävs det en förväntan om en relativt stor avkastning längre fram. Det som begränsar mängden sparande och investering är tidspreferens.

Exempel på personer med hög tidspreferens är barn som lever från dag till dag och exempel på personer med låg tidspreferens är entreprenörer. En persons tidspreferens är sällan konstant utan ändras genom hela livet och i olika situationer och det finns flera faktorer som påverkar tidspreferensen, det kan t.ex. vara externa, personliga, biologiska, sociala eller institutionella faktorer.

Någon som har skrivit intressant om de sociala aspekterna av tidspreferens är Edward Banfield. Banfield menar att tidspreferens är den underliggande faktorn till skillnader mellan sociala klasser och strukturer, speciellt mellan ”övre klassen” och ”lägre klasser”. Medlemmar i ”övre klassen” kännetecknas av framtidsorientering, självdisciplin och en vilja att avstå nutida konsumtion i utbyte mot en bättre framtid medan den ”lägre klassen” kännetecknas av sin nutidsfixering. Fenomen som ofta förknippas med den ”lägre klassen” som t.ex. splittrade familjer, alkoholism, narkotikamissbruk, våld, kriminalitet, hög spädbarnsdödlighet, låg medellivslängd har allt en gemensam orsak i hög tidspreferens. Orsaken är alltså inte arbetslöshet eller låg inkomst utan orsaken är en helt annan! Ständig arbetslöshet och konstanta låga inkomster är effekten av en underliggande hög tidspreferens.

Varför har dessa personer då en hög tidspreferens? En stor del av denna höga tidspreferens har staten skapat. Genom att staten har skapat ett system där icke produktiva aktiviteter premieras framför produktiva aktiviteter, där konsumtion premieras och sparande bestraffas så leder detta följaktligen till att det skapas fler personer som ägnar sig åt icke produktiva aktiviteter och bidragsberoende. Boven och den skyldige till denna sociala utslagning är ingen annan än staten. Det är staten som har förstört dessa människor, fått dem i sitt våld och kan inkludera dem i sin växande skara med röstboskap. Om dessa människor hade fått växa upp i ett fritt samhälle där produktiva aktiviteter och sparande premierades skulle deras karaktär och handlingar vara helt annorlunda. De skulle gå ifrån att vara skattekonsumenter till att vara produktiva.

Att staten skulle vara extra lämpad att ta hand om de utslagna är en populär myt som det är svårt att slå hål på men argumenten är väldigt enkla. Staten kan omöjligen tillföra något av värde då den aldrig har producerat något, detta är omöjligt för staten att göra då den bara stjäl och omfördelar. Vi är som bekant inte staten utan staten är en stor parasit på samhällskroppen, en parasit kan bara ta och kan inte producera något själv. Staten är egentligen de utslagnas största fiende då staten konsumerar och förstör kapital, och förstör på så sätt miljontals möjligheter för miljontals människor. Statens hjälp handlar också nästan uteslutande alltid om passivt bidragsberoende utan någon plan om hur personen i fråga ska kunna hjälpa och försörja sig själv på sikt vilket då bara förstärker den onda negativa spiralen.

I ett fritt samhälle har vi en civilisationsprocess som skapas genom sparande och investering i produktionsprocesser. Detta kräver att det finns personer med låg tidspreferens som är beredda att avstå sin nutida konsumtion och investera i olika produktionsprocesser. Det vackra med det här är att det leder till en ökad mängd varor och att fler får ett behagligare liv. Vi får även ett mer långsiktigt tänkande med en självförstärkande god spiral med mer sparande och investeringar. Det finns även två viktiga fördelar för de utslagna som är att dels kan de kopiera idéer och öka sitt eget välstånd och även att fler kapitalvaror och produktionsprocesser ökar efterfrågan på arbete vilket gör att fler icke investerare får ett ökat välstånd. Civilisationsprocessen blir som positiva ringar på vattnen som hjälper de utslagna.

Lika absurt som att du och jag skulle slita strupen av varandra imorgon om staten slutade existera, är att i ett fritt samhälle skulle folk bara bry sig om sig själva och isolera sig. Vissa kan välja att göra det men de kommer antagligen inte klara sig så bra och ha ett relativt lägre välstånd. En viktig grund till civilisationsprocessen och välstånd är arbetsfördelningen som bygger på att vi frivilligt samverkar med varandra för att uppnå ett högre välstånd. Samhället och vår förmånga och vilja att samverka försvinner inte för att parasiten staten försvinner. De sociala strukturerna med familj, släkt och vänner består.

Idag bryr vi oss inte om att hjälpa andra behövande för vi förväntar oss att staten ska göra det och vi har centraliserat all vår medmänsklighet dit. I ett decentraliserat fritt samhälle så är jag övertygad om att även medmänskligheten återigen blir decentraliserad och vi kommer att ha resurser och medel att hjälpa våra medmänniskor.

Kan ni tänka er de oerhörda resurser och tillgångar som blir lösgjorda utan en stor parasit på vår samhällskropp? Det kommer skapas välstånd som aldrig förr. Det är staten som förstör civilsamhället och vår empati. Viljan att hjälpa finns även i ett fritt samhälle. Viljan att hjälpa blir inte mindre av att parasiten försvinner utan tvärtom den blir större. Du och jag kommer tillsammans frivilligt hjälpa personen som svälter på gatan. Civilsamhället kommer att bli starkt igen utan en stat och vi kommer återigen att stärka banden till familj, vänner, grannar, arbetskamrater och släkt. Detta kommer även att leda till en ökad vilja att hjälpa.

Det finns även idag ett stort antal privata ideella organisationer som är mycket duktiga på att både samla in pengar samt att hjälpa andra att hjälpa sig själva. Den här typen av organisationer skulle blomstra ännu mer i ett fritt samhälle. Kraftigt statligt subventionerande organisationer vars verksamhet i stort går ut på att skapa passiva bidragstagare skulle sannolikt tyna bort utan någon förlust för samhället.

I ett fritt samhälle kommer inte alla problem löses genom ett trollslag, men förutsättningarna kommer att vara så mycket bättre och det kommer att vara ett samhälle som baseras på rättvisa och fredligt samförstånd, inte våld, hot och tvång.

Så jag hoppas att ni som var oroliga har blivit lugnare, i ett fritt samhälle kommer det inte ligga drivor av döda i rännstenen, ni kommer snarare att få se ett välstånd, en produktivitet och hjälpsamhet utan dess like.

Jag kan förstå att det här för en del blir svårsmält. Ska vi inte tvinga folk med hot, våld och tvång att hjälpa andra genom att bland annat ta deras egendom? Men då kommer det väl aldrig att gå? Det här tankesättet är tragiskt nog en konsekvens över att vi har blivit fostrade att tro att allt i vårt samhälle måste baseras på våld, hot och tvång.

Om du nu fortfarande inte är övertygad, och om du verkligen vurmar för de utslagna så vill jag avslutningsvis be dig tänka efter lite själv. Är det inte bättre och mer kompatibelt med din vurm för det goda och det rätta (i och med din empati för de utslagna) att i fredligt samförstånd övertyga andra om att hjälpa sina medmänniskor? Släpp taget om våldet och släpp in friheten och fredligt samförstånd i ditt liv.

Kommentera på bloggen.